Göteborgs universitet får sanktionsavgiften efter att Länsstyrelsen i Västra Götaland identifierat allvarliga brister i universitetets säkerhetsskyddsarbete. Beslutet kommer efter en tillsyn som pågått sedan augusti 2024 och flera förelägganden som inte lett till tillräckliga åtgärder.
– Under arbetets gång har vi haft dialog med universitetet om de brister vi identifierat och hur de kan åtgärdas. Men trots flera förelägganden har de inte blivit åtgärdade, säger Andreas Arvidsson, chef för avdelningen för civilt försvar och beredskap vid Länsstyrelsen Västra Götaland.
Andreas Arvidsson
Chef för avdelningen för civilt försvar och beredskap, Länsstyrelsen Västra Götaland
På Göteborgs universitet ser man allvarligt på kritiken.
– Vi håller med om att det inte har gått tillräckligt fort att åtgärda bristerna och att vi inte agerat tillräckligt kraftfullt. Men kritiken handlar inte om att någon skada har inträffat, utan om rutiner och ansvarsfördelning – alltså det systematiska säkerhetsskyddsarbetet, säger universitetsdirektör Johan Johansson, som också är säkerhetsskyddschef.
Han förklarar bristerna med hög personalomsättning bland specialister på området och svårigheter att rekrytera rätt kompetens.
– Den här kompetensen efterfrågas av många organisationer just nu, både i offentlig och privat sektor.
Göteborgs universitet har nu intensifierat säkerhetsskyddsarbetet och vidtagit flera åtgärder, bland annat tydliggjort chefsansvaret och påbörjat arbetet med en säkerhetsskyddsanalys och säkerhetsskyddsplan, enligt Johan Johansson.
Johan Johansson
Universitetsdirektör och säkerhetsskyddschef, Göteborgs universitet Johan Wingborg
Säkerhetsskyddslagen har funnits sedan 1996 men skärptes 2019 för att anpassas till ett förändrat säkerhetsläge. Lagens syfte är att skydda verksamheter av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terrorism och andra hot. Svensk forskning och teknik är samtidigt attraktiva mål för främmande makt, enligt Säpos senaste lägesrapport.
– Lagstiftningen och tillsynen finns eftersom omvärldsläget kräver det. Vårt mål är att så långt som möjligt vägleda och stötta verksamheterna. Tillsynen handlar om att upptäcka brister så att de kan åtgärdas och säkerheten stärkas, säger Andreas Arvidsson på Länsstyrelsen.
Flera andra statliga lärosäten har också fått kritik för bristande säkerhetsskydd de senaste fem åren. Tillsyn pågår exempelvis mot Sveriges lantbruksuniversitet, Kungliga Tekniska högskolan och Uppsala universitet. Göteborgs universitets avgift på åtta miljoner kronor sticker ut i jämförelse med tidigare fall: i fjol fick SLU en avgift på sex miljoner kronor, ett beslut som nu prövas i kammarrätten, och Försvarshögskolan fick samma år betala 1,5 miljoner kronor. Tidigare tillsynsärenden mot Karolinska institutet samt Linköpings universitet avslutades utan avgift.
Storleken på GU:s sanktionsavgift beror på att Länsstyrelsen bedömer att bristerna inneburit en allvarlig sårbarhet för Sveriges säkerhet. Bedömningen grundas bland annat på universitetets skyddsvärden, bristernas betydelse för säkerhetsskyddsarbetet samt den långa tidsperiod som de pågått – men exakt vad bristerna består i är sekretessbelagt.
Att bristerna inte är unika för Göteborgs universitet speglar också utmaningarna i stora, decentraliserade lärosäten.
– Säkerhetsskyddslagen träffar egentligen en ganska liten del av vår verksamhet men för att kunna avgöra vilka delar som berörs måste vi analysera och bedöma hela verksamheten. I en stor och decentraliserad organisation som präglas av akademisk frihet är det en utmaning, säger Johan Johansson.
Samarbeten och erfarenhetsutbyte mellan universitet är viktiga för att stärka arbetet. Det finns flera forum där universitet och högskolor utbyter erfarenheter, bland annat genom Sveriges universitets- och högskoleförbund och olika säkerhetsnätverk, och frågorna har fått mycket större fokus de senaste åren, enligt Johan Johansson.
Andreas Andersson på Länsstyrelsen pekar också på lärosätenas betydelse för att stärka Sveriges försvar:
– Många lärosäten arbetar redan aktivt med säkerhetsskydd och forskning inom området. Universiteten är nyckelaktörer och experter, viktiga för att bygga upp Sveriges civila försvar och vår samlade säkerhet, säger han.
Säkerhetsskyddslagen på svenska lärosäten
Säkerhetsskyddslagen skärptes 2019, med en förordning 2021 som breddade tillämpningen. Lagen ställer krav på att anmäla säkerhetskänslig verksamhet, utse en säkerhetsskyddschef och ha funktioner som arbetar med säkerhetsskydd och informationssäkerhet.
I sin senaste lägesrapport varnar Säkerhetspolisen, Säpo, för ett växande intresse från främmande makt kring svensk forskning, särskilt från länder som Ryssland, Kina och Iran. Utländska aktörer försöker hämta kunskap via kontakter med forskare, rekrytera forskare till underrättelseverksamhet och påverka forskningen på olika sätt.
Säpo bedömer att brister i säkerhetsskyddsarbetet på flera svenska lärosäten är en sårbarhet som kan utnyttjas av utländska aktörer.
Riksrevisionen konstaterade i en rapport 2023 att svenska lärosäten generellt inte bedriver ett tillräckligt effektivt informationssäkerhetsarbete för att skydda forskningsdata, vilket är en viktig del av säkerhetsskyddet.
