Svenska lärosäten har en lagstadgad skyldighet att bedriva ett aktivt arbete för att främja jämställdheten i sina respektive organisationer. Det är ett arbete som både stöttas och följs upp av flera olika instanser, bland annat Universitetskanslersämbetet, UKÄ, som i sin tur agerar på uppdrag av regeringen.
Ett sådant uppdrag är Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM, som pågått i olika etapper sedan 2013. Den senaste av dessa slutrapporterades i början av året.
Under den här perioden av arbetet med JiM har UKÄ sett framsteg bland lärosätena. Vid tidigare granskningar fick 15 lärosäten omdömet ”ej tillfredsställande” gällande sitt kvalitetssäkringsarbete inom området jämställdhet. I slutet av 2025 hade samtliga av dessa lärosäten vidtagit åtgärder som UKÄ bedömer som tillfredsställande.
– Fokusområden i arbetet med jämställdhet skiftar då och då, den senaste tiden har det främst handlat om utbildningarnas innehåll. Nu när lärosätena kommit så pass långt i sitt arbete med detta tittar vi mer på forskningen, där parametrar som representation och jämställda karriärvägar ingår, säger Thomas Öst, utredare på UKÄ som arbetat med rapporteringen av JiM.
Ett av lärosätena som genomfört förändringar gällande sin jämställdhetsintegrering de senaste fem åren är Mittuniversitetet.
– Vi har vidtagit flera åtgärder, men en av de viktigaste har varit att se över och ändra våra styrdokument, för att se till att arbetet med jämställdhetsintegrering genomförs på alla nivåer av organisationen, säger Lasse Reinikainen, central samordnare för jämställdhet och lika villkor vid Mittuniversitetet.
Man har även satsat på att utveckla jämställdhetskompetensen i flera olika organ som bevakar universitetets olika utbildningar.
– I det arbetet såg vi att ämneskollegor, studierektorer och våra olika råd, som exempelvis grundutbildningsrådet, är oerhört viktiga för att förankra jämställdhetsintegrationen, säger Lasse Reinikainen.
Även om framsteg har gjorts så är det ännu för tidigt för att kunna se konkreta resultat på Mittuniversitetet. Parallellt med JiM har även en annan utredning gjorts på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten, under namnet Jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet, JiHu, och frågan drivs även i flera andra kontexter och samarbeten.
– Den effekt vi ser redan nu är när det inkommer förslag till nya utbildningsprogram till råden, där det numera är ett krav att reflektera över jämställdhetsaspekten. Det går inte att förbise i och med våra reviderade styrdokument, säger Lasse Reinikainen.
Även på UKÄ är man medvetna om att arbetet med jämställdhetsintegrering tar tid.
– Alla som arbetat med jämställdhet vet att det här är komplicerade processer och den som förväntar sig radikala förändringar på en femårsperiod kommer att bli besviken. Det är komplicerat inte minst för att det handlar om hela utbildningskedjan, inte bara en enskild del av organisationen, säger Anna Lundberg, även hon utredare på UKÄ som arbetat med rapporteringen av JiM.
Arbetet med jämställdhetsintegrering på svenska lärosäten pågår konstant. Lovisa Hellberg, även hon utredare på UKÄ som arbetat med rapporten, identifierar flera olika utmaningar som behöver hanteras framöver.
– En utmaning är att många studenter gör könsbundna studieval, vilket är något som man behöver arbeta med även innan man når högre utbildning. Även genomströmningen, att fler män än kvinnor hoppar av sina utbildningar, är en central fråga för jämställdheten, säger hon och fortsätter:
– Vi har också ett läge där fler kvinnor än män studerar men en majoritet av professorerna på våra lärosäten är män. Jämfört med andra personalkategorier går jämställdhetsarbetet väldigt mycket långsammare där.
Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) kommenterar UKÄ:s rapportering av JiM, samt det generella arbetet med jämställdhetsintegrering på svenska lärosäten, via mejl:
”Regeringen har tagit emot slutredovisningarna för JiM och JiHU, och det är tydligt att det har skett framsteg men att det återstår arbete för att stärka jämställdheten på våra lärosäten.”
Ministern skriver också att Jämställdhetsmyndigheten kommer att lämna slutredovisning under våren och att regeringen även har tillsatt en utredning som ska föreslå ”en förbättrad och mer effektiv styrning av de jämställdhetspolitiska delmålen”.
”En fortsatt prioritering för regeringen är att säkerställa att både kvinnor och män har samma förutsättningar att forma sina liv och att kvinnor får större ekonomisk frihet och makt över sina egna liv. Vi kommer att fortsätta driva arbetet för jämställdhet, både inom myndigheter och på lärosäten”, skriver Nina Larsson.
Det här är JiM
Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM, är ett utvecklingsprogram som drivs av regeringen sedan år 2013. Syftet med programmet är att stärka svenska myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering, så att de bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen bättre. Under den senaste perioden, 2020–2025, har Jämställdhetsmyndigheten haft som uppdrag att stötta de 54 deltagande myndigheterna i arbetet med JiM.
Källa: Regeringen
