Utredningen har nu kommit drygt halvvägs, vad har du gjort så här långt?
– Jag har träffat rektorer och prorektorer från nästan alla lärosäten i Sverige. I de regionala mötena som vi anordnat har jag också diskuterat utredningen med lärare och forskare från i stort sett samtliga lärosäten. Sedan har jag haft dialog med de aktörer som omnämns i direktiven men också med andra som jag anser är viktiga att kontakta. När jag har blivit inbjuden till träffar med forskare, lärare och studenter har jag träffat många andra också. Det internationella intresset för utredningen har varit stort och många tycker att det är en bra tid att genomföra just detta arbete nu.
Vad får du för reaktion från forskare du pratar med om utredningen?
– Reaktionerna har varit engagerade, positiva och konstruktiva! Många lyfter fram betydelsen av att vi förklarar mera för omgivande samhället om vad akademisk frihet och vår verksamhet vid lärosätena betyder, men också att vi håller samtalet med varandra levande.
Vad krävs för att ha en stark akademisk frihet?
– Det krävs förutsättningar för att på bästa sätt kunna leva upp till de akademiska kärnvärdenas förverkligande, dels som de uttrycks i nationell och internationell rätt, dels utifrån de krav som det vetenskapliga samhället ställer upp i form av ansvar och plikter för forskare och lärare.
Kan du säga någonting om vad du kommit fram till hittills?
– Jag kan konstatera att oavsett ämnesdiscipliner och vilket lärosäte som forskare och lärare arbetar vid så finns det en stor samsyn vad gäller de utmaningar man tycker sig stå inför. Men det är också viktigt att framhålla att engagemanget i att diskutera och utbilda i dessa frågor är stort på de olika lärosätena, det är frågor man arbetar aktivt med på olika sätt.
Finns det fortfarande möjlighet att komma med inspel till utredningen?
– Det finns absolut möjligheter att komma med inspel till utredningen, såväl skriftligt som muntligt och det välkomnas!
Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2026.
