Lärosätena anställer oftare yngre än äldre

Vid årsskiftet ändrades pensionsreglerna och fler förväntas arbeta allt högre upp i åldrarna. Forskning visar dock att äldre arbetssökande ofta sorteras bort på arbetsmarknaden redan i de första gallringarna.

Akademin är inget undantag. Trots att flera lärosäten, som Göteborgs, Karlstads och Lunds universitet, arbetar aktivt mot ålderism går tjänsterna framför allt till yngre sökande. Universitetslärarens genomgång visar att den vanligaste åldern vid en nyanställning är mellan 25 och 44 år. Efter 45 års ålder är vägen till en ny tjänst brantare och för den som har passerat 55-årsstrecket är det ännu svårare.

De tekniska lärosätena rekryterar de yngsta medarbetarna, nio av tio av samtliga nyanställda är under 50 år. Anders Jansen, HR-controller på personalavdelningen vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH, menar dock att ålder inte är en utslagsgivande parameter vid rekryteringar.
– Vi utlyser många doktorand-, postdoktor-, amanuens- och forskningsingenjörstjänster, vilket av naturliga skäl påverkar åldersstrukturen bland de sökande och anställda, säger han.

Medelåldern bland nyanställd undervisande och forskande personal är också något högre än vid tillsättning av övrig personal. Bara ett fåtal av de nyanställda universitetslärarna och forskarna är äldre än 60 år.

Vid Göteborgs universitet är nästan sju av tio av dem som anställts inom kategorin undervisande och forskande personal under 45 år, och elva procent har passerat 55-årsstrecket. Ralph Heiefort, utvecklingsledare på personalenheten, är förvånad över siffrorna.
– Vi har inget mål om att föryngra personalen. All rekrytering ska utgå från kompetens och meriter, och ålder ska inte spela någon roll, säger han.

Anna Jutterdal, personalchef vid Stockholms universitet kommenterar statistiken i ett mejl:
”Ålder är inte något som diskuteras vid rekrytering. Som statlig myndighet ska vi anställa utifrån förtjänst och skicklighet. Jag kan inte bekräfta att vi anställer få personer över 50 år. Och om så vore fallet har jag inte något enkelt svar”, skriver hon.

Försvarshögskolan går mot strömmen, där är nästan hälften av de nyanställda över 50 år.
”Många typer av anställningar vid Försvarshögskolan kräver ofta kvalificerad yrkeserfarenhet, vilket kan vara en faktor som sammanfaller med längre yrkeserfarenhet”, skriver Monica Welmer, HR-chef vid Försvarshögskolan, i ett mejl.

Stockholms konstnärliga högskola anställer också något äldre medarbetare jämfört med genomsnittet. Där är 90 procent av de rekryterade universitetslärarna och forskarna mellan 35 och 54 år. Däremot gick ingen av de tjänster som tillsattes inom den kategorin det senaste året till en person som var över 55 år.

Anders Eriksson, HR-chef vid Stockholms konstnärliga högskola, kan inte dra sig till minnes att han någonsin har hört en diskussion om att en sökande har varit ”för gammal eller för ung”.
– Vi har tydliga processer för våra rekryteringar som grundas på förtjänst och skicklighet. Det ska vara den pedagogiska och konstnärliga förmågan som styr, säger han.

Seniorforskaren Ingmar Skoog, professor vid Göteborgs universitet, tycker att universitet och högskolor borde kunna ge bättre förklaringar till sina rekryteringar. Han menar att det är lärosätenas uppgift att ha koll på eventuell diskriminering.
– Frågan som uppstår är ju om det finns en strukturell diskriminering, som arbetsgivarna inte är medvetna om, säger han.

Sju lärosäten har inte lyckats ta fram de uppgifter som Universitetsläraren efterfrågat. Ingmar Skoog tycker att det är märkligt att lärosätena inte kunnat bistå med uppgifterna, som han anser borde ligga i deras eget intresse.
– Universiteten borde kunna redogöra för vad som ligger bakom rekryteringarna, varför det ser ut som det gör. Om meritokratin inte ska gälla på universitetet, var ska den då gälla? säger han.

Enligt lagstiftningen kring statliga anställningar är det skicklighet och kvalifikationer som ska styra och ingen får sorteras ut på grund av stigande ålder. Nyligen har regeringen också gett Arbetsgivarverket i uppdrag att följa upp hur statliga myndigheter arbetar för att möjliggöra ett längre arbetsliv. I uppdraget ingår bland annat att redovisa åldersfördelningen bland statligt anställda, med särskilt fokus på äldre arbetstagare.
”Det är viktigt att staten som arbetsgivare är ett gott föredöme som tar vara på kompetensen hos medarbetare, oavsett ålder, och skapar förutsättningar för ett längre arbetsliv”, skriver arbetsmarknadsdepartementet i ett pressmeddelande.

För några år sedan satt Ingmar Skoog med i Delegationen för senior arbetskraft, som hade i uppdrag att hitta sätt att motverka åldersdiskriminering och skapa möjligheter för att bättre ta tillvara äldres kompetens.
– Det visade sig att staten är sämst på att ta tillvara äldre arbetskraft, vilket också gällde på universiteten. Det är ju helt motsatt mot vad politikerna säger sig vilja, säger han.

Resultatet av att stänga ute äldre arbetskraft är att universitet och högskolor riskerar att förlora ovärderlig kunskap och handledarerfarenhet, något som Ingmar Skoog tycker är illavarslande.
– Frågan är vad det betyder för svensk forskning om vissa grupper diskrimineras, säger han.