Det handlar om siffror för 2024 och precis som året före är Umeå universitet ett av de lärosäten som rapporterade störst koldioxidutsläpp från korta flygresor. Universitetet ökade till och med utsläppen från korta flygresor men förklarar ökningen med att ”förändrade beräkningsfaktorer har använts”.
Myndigheter, bland annat lärosäten, rapporterar varje år in uppgifter om hur deras resande har sett ut, till Naturvårdsverket, enligt miljöledningsförordningen och totalt har de rapporterade utsläppen minskat med sju procent jämfört med 2023. De långa flygresornas utsläpp har minskat med åtta procent samtidigt som utsläppen från korta flygresor har ökat med en procent och de totala utsläppen från myndigheternas flygresor är hela 21 procent lägre än 2019, året före pandemin.
Bland de tio myndigheter som har rapporterat de största koldioxidutsläppen från långa flygresor, längre än 50 mil, är det bara en myndighet som inte är ett lärosäte, nämligen Försvarets materielverk. Göteborgs universitet toppar med 6 308 ton, därefter följer Lunds universitet, Linköpings universitet och Kungliga Tekniska högskolan.
Dock har Göteborgs universitet, KTH och Lunds universitet alla rapporterat minskade utsläpp från långa flygresor mellan 2023 och 2024. Till saken hör att lärosätena rapporterar på olika sätt. Göteborgs universitet och Lunds universitet rapporterar i koldioxidekvivalenter vilket ger större utsläpp i jämförelse med övriga lärosäten. Å andra sidan har Lunds universitet för 2024 valt att rapportera utsläppen från flygresor utan så kallad höghöjdseffekt, vilket ger en sänkning av siffran av utsläpp jämfört med 2023.
Vid Lunds universitet drevs under 2025 ett forskningsprojekt som har stöd från Hållbarhetsfonden. Projektet handlade om att undersöka hur resenormer kan förändras för att minska långväga flygresor vid institutioner där det görs många resor. Det är fem forskare från olika institutioner som ligger bakom projektet som heter ”Big steps for a smaller footprint: Effectively reducing emissions from academic travel”.
En av anledningarna till projektet var att Lunds universitet inte når sina klimatmål när det gäller resor. Målet har hela tiden varit att minska utsläppen från flygresor med 50 procent jämfört med 2019 men 2023 var den minskningen bara nio procent.
Ruth Pöttgen, en av de fem forskarna, berättar att de i projektet tittade på data från den resebyrå som Lunds universitet använder sig av. I fokus var flygresor och även tågresor gjorda av personal på fysiska institutionen, där Ruth Pöttgen själv är universitetslektor, den biologiska institutionen och Center for Sustainability Studies.
– Vi har tittat på hur resmönstren ser ut. Vart reser folk? Hur långt? Hur mycket? Hur ofta? Baserat på det har vi tittat på vilka åtgärder som skulle dra ner emissionerna, utsläppen, från resandet till en nivå som ligger i linje med Parisavtalet, säger hon.
36 lärosäten, däribland Lunds universitet, har förbundit sig att ta fram egna klimatstrategier för att nå målet för halverade utsläpp av växthusgaser globalt till 2030, i linje med 1,5-gradersmålet. Under arbetets gång har Ruth Pöttgen och de andra forskarna hållit i presentationer och workshops där de har berättat om resultaten.
– Vi har pratat om hur det står till, vilka åtgärder som skulle funka på olika institutioner och vi har skickat ut enkäter, en på varje institution, för att få in input och återkoppling från våra kollegor. Vad är de beredda att göra? I slutändan är fortfarande målet, även framöver, att ta fram förslag på åtgärder eller resepolicys, förklarar Ruth Pöttgen.
När det gäller flygresor ser det ganska olika ut mellan institutionerna. På fysiska institutionen skulle man redan genom att ersätta flyg med tåg inom Europa uppnå relativt stora minskningar, medan biologi och Lucsus (Lund University Center for Sustainability Studies) måste satsa i en större utsträckning på att reducera interkontinentala resor, konstaterar Ruth Pöttgen. Hon och de fyra andra forskarna planerar att under våren ta fram förslag som är rimliga och acceptabla, förslag som institutionsstyrelserna i nästa steg ska stå bakom.
Några uppföljningsmekanismer finns inte på universitetet, såvitt hon känner till, när det handlar om hållbarhetsplaner och resepolicys.
– Men det är bara rekommendationer och sedan är det den enskilde forskaren som har ansvar för sina beslut. Det är inte heller bara i universitetsvärlden, det gäller hela samhället. Bilden av att det inte gör någon skillnad om bara jag slutar flyga. Men vi försöker visa data och förklara. Om vi som institution vill dra ner på våra utsläpp så är det främst de här resorna som vi skulle fokusera på, förklarar Ruth Pöttgen.
Hon ser det som ett problem i hela forskningssystemet att det är till forskarens fördel om hen reser mycket och att det har varit så länge. Det ser bra ut i cv:t om man han har varit på många konferenser, om man har varit mycket utomlands, om man har varit mobil. Hon konstaterar också att de tre undersökta institutionerna ligger över genomsnittet för Lunds universitet och att det betyder att det måste finnas institutioner där personalen reser väldigt lite.
– Men jag måste poängtera att vi inte säger att vi forskare måste sluta resa. Vi är också medvetna om att det är en stor del av forskningsverksamheten och för mig personligen har jag, särskilt efter pandemin, märkt hur viktigt det är att träffa folk. Det är inte alls samma sak på Zoom. Jag jobbar mycket med kollegor i Kalifornien och jag har inte varit där sedan pandemin. Så det är inte så att jag säger att alla ska stanna hemma hela tiden men man måste prioritera, säger Ruth Pöttgen som har bestämt sig för att försöka att inte flyga alls inom Europa.
Eddi Omrcen är hållbarhetschef vid Göteborgs universitet. Han konstaterar i ett mejl till Universitetsläraren att lärosätet håller på med uppföljning och redovisning av resultat för 2025.
”I samband med detta har vi blivit medvetna om att årets siffror, avseende flygresor, har mätts på ett visst sätt. Det påverkar också bedömning och analys av utsläppen för 2024”, skriver Eddi Omrcen som därför hänvisar till Naturvårdsverkets statistik över 2025 som kommer att redovisas senare i vår.
