Sverige halkar efter när det kommer till undervisningstid på högskolor och universitet. Det handlar om tio timmar lärarledd undervisningstid i snitt, jämfört med 16 timmar i genomsnitt i 24 undersökta europeiska länder, som Universitetsläraren skrev om i förra numret.
– Det är väldigt illa och i kombination med att många studenter i dag har för dåliga förkunskaper, för dåliga färdigheter, när de kommer till lärosätena, så blir problemet ännu större, säger Lotta Edholm.
Hon är svartklädd den här dagen och på gott humör. Hon konstaterar att det brukar lukta unket här i det hyfsat färgglada konferensrummet. Det gör det inte i dag. Längs en vägg nära dörren står en spretigt sorterad bokhylla med ordböcker, uppslagsverk och lite hopplock av blandad litteratur, som en bok av miljöpartisten Gustaf Fridolin.
Dagen före intervjun har Lotta Edholms stab hört av sig. Hon vill, utöver mina aviserade ämnen, också prata om hjärtefrågor som minskad distansundervisning och kvalitet i stället för kvantitet när det gäller utbildningsplatser.
– Pengarna ska finnas kvar i systemet och det gör ingenting om utbildningsplatserna minskar. De pengarna kan i stället användas till att studenter får en bra undervisning. Jag tror att det är avgörande för att minska avhoppen, förklarar Lotta Edholm.
Raskt lyfter hon sedan att andelen distansstudier har ökat och att vardagen på campus, i föreläsningssalarna, är viktig för att man ska bli en akademiskt tänkande människa. Det handlar om vikten av att se att man kan ha olika idéer och tankar och att det inte blir samma sak framför en skärm.
På den upprepade frågan om undervisningstid och apropå konstaterandet att många inom humaniora på lärosätena tycker att de är nedprioriterade och att ersättningarna inte höjs i samma takt som kostnaderna ökar, säger Lotta Edholm att vi är i en djup lågkonjunktur. Och att regeringen försöker reparera effekterna av inflationsekonomin.
– Man kan alltid tänka att det skulle vara väldigt bra med ännu mycket mer pengar. Men det vi försöker göra är att rikta pengarna mer till undervisning per student, understryker Lotta Edholm.
Hon poängterar att det är hundratusen akademiker som är arbetslösa och att det därför inte är nödvändigt att bygga ut högskolan. Sedan säger hon ”som kommer från Liberalerna” att det, apropå humaniora, är extremt viktigt att man har ett bildningsperspektiv på högre utbildning och inte bara ett nyttoperspektiv.
– De gränsdragningarna är svåra. Men en ung människa som vill läsa filosofi ska kunna göra det för att det förmodligen bidrar till ett öppnare samhälle och mer ifrågasättande individer och så vidare. Sedan är det alltid en fråga om exakt var och hur man satsar, säger Lotta Edholm.
Hon är orolig över den bristande förkunskapen. Att det finns studenter som inte klarar av att läsa en enkel instruktion eller en lärobok. Det är inte lärosätenas fel, det är hon tydlig med. Det är i stället grundskolan och gymnasiet som inte är tillräckligt bra.
Lotta Edholm var skolminister mellan 2022 och 2025 och har varit skolborgarråd i Stockholm i två perioder. Dessutom satt hon i styrelsen för friskolekoncernen Tellusgruppen under 2021 och 2022.
Nu ligger även gymnasiefrågor under hennes ministerparaply och hon menar att de är avgörande för ”det som händer sedan när det gäller vilka ungdomar som vill plugga vidare och vilka som sedan vill ägna sig åt forskning”.
– Jag har ägnat nästan hela min politiska karriär åt skolfrågor men jag kan ganska lite om det här fältet (forskning och högskola, reds anm.) så jag är tvungen att sätta mig in i det. Men jag har nytta av de kunskaper jag har om skolan, som faktiskt har bäring långt in på våra lärosäten, menar Lotta Edholm.
Vi pratar om utredningen som rör statliga lärosätens organisationsform. Hon säger att målsättningen är att öka lärosätenas självständighet och att öka avståndet mellan politiken och lärosätena. Men ännu är inte utredningen tillsatt.
– Jag är bekymrad över att Socialdemokraterna har gått ihop med Sverigedemokraterna för att stoppa den. Men det är inte riksdagen som tillsätter utredningar. Det är regeringen, poängterar Lotta Edholm.
Hon tycker att vi har en samhällsutveckling där fler och fler ifrågasätter forskningens frihet och att det är viktigt att ”koppla loss” så mycket som det bara går.
– Sedan är det klart att utbildningen i huvudsak bygger på skattemedel så politikerna kan på det sättet dra undan fötterna för den högre utbildningen om man vill, men givet att man inte gör det så måste man se till att det blir en större frihet än i dag, säger Lotta Edholm.
”Sedan är det klart att utbildningen i huvudsak bygger på skattemedel så politikerna kan på det sättet dra undan fötterna för den högre utbildningen om man vill, men givet att man inte gör det så måste man se till att det blir en större frihet än i dag.”
Förslaget om ett så kallat medborgarskapsprov har mötts av stora protester från akademin, som Universitetsläraren skrev om i somras. Just nu håller utbildningsdepartementet på att, som Lotta Edholm uttrycker det, se över den rapport som Universitets- och högskolerådet har skrivit. Hon förklarar att hon har förståelse för tidsaspekten som framför allt Stockholms universitet har lyft.
– Men det är också viktigt att komma ihåg att det var en utredning som hade som huvudsakligt förslag att lärosätena skulle utföra provet. Då blev det väldigt starka remissvar. Vi har försökt begränsa uppdraget så mycket som det bara går och nu handlar uppdraget enbart om att bistå UHR med att ta fram prov. Inte om att genomföra det, förklarar Lotta Edholm.
Ministern tycker att det visar att de har lyssnat på kritiken. Hon säger också att det i dag finns en bred politisk samsyn om att det behövs ett medborgarskapsprov i svenska och i samhällskunskap och att det är viktigt för integrationen.
– Det har dröjt alldeles för länge. Men vi lyssnar på de invändningar som finns och de farhågor som har lyfts. Regeringskansliet analyserar tidsaspekten i detta nu, säger Lotta Edholm.
På frågan om AI och åtgärder mot fusk levererar ministern ett långt och ordrikt svar. Universitetskanslersämbetet arbetar med detta just nu och nyss nämnda UHR ser över hur studenter använder sig av AI. Lotta Edholms bild är att man är på tårna på lärosätena och att det inte enbart handlar om en enskild students fusk utan i förlängningen om förtroendet för högre utbildning och forskning.
Bara några dagar före intervjun biföll Liberalernas landsmöte ungdomsförbundets motion om att avveckla det statliga fastighetsbolaget Akademiska hus.
– Ja, Liberalerna vill att lärosätena ska ta över sina fastigheter själva. Men en väldigt stor del av lokalerna, kanske hälften, är inte Akademiska hus, men det är klart att det är ett problem, säger Lotta Edholm och fortsätter:
– Det går inte att lämna ett lärosäte, man är där man är. Det är väldigt svårt för en universitetsledning att själv ta kontroll över det hela, så det är en komplex fråga, konstaterar Lotta Edholm.
Lotta Edholms politiska karriär
Ordförande för Folkpartiets ungdomsförbund mellan 1989 och 1991.
Riksdagsledamot mellan 1992 och 1994.
Skolborgarråd i Stockholm mellan 2006 och 2014 och sedan även mellan 2018 och 2020.
Skolminister mellan 18 oktober 2022 och 28 juni 2025.
Gymnasie- högskole- och forskningsminister sedan 28 juni i år.
