Ett par år med pandemi ledde till ökad sjukfrånvaro inom akademin. Räknat i andel av den tillgängliga arbetstiden var den uppe på 3,0 procent 2022, visar Arbetsgivarverkets statistik. Det var också den högsta nivån sedan 2017, vilket Universitetsläraren skrivit om tidigare.
De senaste två åren är trenden däremot nedåtgående. Under förra året var sjukfrånvaron 2,7 procent och 2023 låg den på 2,8.
Högst sjukfrånvaro förra året hade Högskolan i Borås, med 3,9 procent. Året innan var andelen 3,7 procent, vilket då var den näst högsta nivån av samtliga lärosäten. Birgitta Alfraeus, HR-chef vid Högskolan i Borås, kan inte svara på exakt vad det är som gör att man hamnar i toppen av listan. Men det är svårt att jämföra sjukfrånvaro vid en liten högskola med de större lärosätena, påpekar hon.
– Om vi har en långtidssjukskriven person, slår ju det hårt på den totala statistiken. Så jag tror nog egentligen inte att vi är sjukare än andra i sektorn. Men det är svårt att säga. Det jag vet är att vi har väldigt tydliga processer för det här, säger Birgitta Alfraeus.
Kungliga Konsthögskolan hade lägst sjukfrånvaro av samtliga lärosäten förra året, 0,9 procent. Rickard Stöhr, HR-chef, påpekar att man hade få långtidssjukskrivningar under 2024, vilket påverkar den totala sjukfrånvaron på ett positivt sätt. Året innan låg man på 3,8 procent, vilket var högst av samtliga lärosäten förutom GIH som också hade 3,8.
Rickard Stöhr beskriver också hur fler sjukanmäler sig eftersom man bytte rapporteringssystem för några år sedan.
– I dag anmäler man sig själv i systemet och på det hela taget skulle jag säga att det har blivit bättre, så att man faktiskt sjukskriver sig när man är sjuk, säger Rickard Stöhr.
Precis som tidigare visar statistiken för 2024 att akademianställda är mindre sjuka än övriga statsanställda. Vid statliga myndigheter i stort låg sjukfrånvaron på 3,6 procent av den tillgängliga arbetstiden, en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med 2023. Snittet för samtliga universitet och högskolor låg alltså på 2,7 procent 2024.
Naturligt, eftersom akademianställda generellt sett har större möjlighet till distansarbete än vad som är fallet på många andra statliga myndigheter, tror Rickard Stöhr vid Kungliga Konsthögskolan.
– Av sin natur möjliggör ju akademin en större frihetsgrad kring var du utför ditt arbete. Då kan du kanske jobba hemifrån om du är lite småkrasslig, som du kanske inte hade kunnat göra om du jobbade på en myndighet som Kriminalvården eller Polisen. Det tror jag är en förklaring, säger han.
Långtidssjukfrånvaron vid universitet och högskolor, det vill säga andelen av den totala sjukfrånvaron som utgörs av sammanhängande frånvaro om minst 60 dagar, låg på 59,2 procent förra året. Året innan var andelen 60,4 procent.
Jämfört med övriga statliga myndigheter är långtidssjukfrånvaron högre inom akademin. Förra året var långtidssjukfrånvaron i staten som helhet 50,8 procent, en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med 2023.
Störst andel långtidssjukfrånvaro hade Mittuniversitetet, 73,1 procent. Högskolan Väst och Högskolan i Skövde var snäppet efter på listan, med 72,4 respektive 71,9 procent.
Högskolan i Skövde har ungefär 500 anställda och förra året var sjukfrånvaron totalt sett 2,9 procent av den tillgängliga arbetstiden, vilket gör att det rör sig om färre än tio personer som är långtidssjukfrånvarande.
– Det gör ju att om en enda person tillfrisknar påverkar det våra siffror ganska mycket, säger Ulrika Dagman, tillförordnad HR-chef vid Högskolan i Skövde.
Hon påpekar också att flera av fallen av längre sjukfrånvaro inte är arbetsrelaterade.
