Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Ökad sjukfrånvaro bland högskolans medarbetare

Illustration: Nils-Petter Ekwall

Förra året låg sjukfrånvaron bland anställda vid landets universitet och högskolor på den högsta nivån sedan 2017. På tio år har sjukfrånvaron ökat från 2,1 till 3 procent och varje år har långtids­sjuk­frånvaron utgjort mer än hälften av den. Samtidigt är ­anställda inom akademin mindre sjuka än övriga stats­anställda.

16 september, 2023

För elva år sedan låg sjukfrånvaron bland akademins anställda, mätt i andelen frånvaro av tillgänglig arbetstid, på 2,1 procent. Förra året hade den ökat till 3 procent.

Mari Willart, ombudsman och arbetsmiljöexpert på SULF, tycker inte att 3 procents sjukfrånvaro är anmärkningsvärt. Arbetsgivarverkets statistik visar också att sjukfrånvaron inom statlig sektor som helhet är högre än inom akademin. Förra året låg den på 4,1 procent.

Generellt sett ger statistiken dock inte en helt korrekt bild av den verkliga sjukfrånvaron bland SULF:s medlemmar, menar Mari Willart. Det finns nämligen en rad anledningar till att sjukfrånvaron är lägre bland anställda inom akademin.

Goda möjligheter till att arbeta hemifrån kombinerat med små möjligheter till att någon annan ersätter en forskare eller universitetslärare som blir sjuk är några av dem.

– Vid sjukdom finns sällan en vikarie som gör jobbet. Det skapar mindre utrymme för att kunna vara frånvarande vid sjukdom, säger Mari Willart.

Av erfarenhet konstaterar hon också, generellt sett, att det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet på landets lärosäten, när det gäller att motverka sjukfrånvaro, behöver ses över. 

”Väldigt ofta skickar arbets-givaren ut en arbetsmiljöenkät, vilket man absolut ska göra, men det kan inte vara den enda åtgärden för att undersöka arbetsmiljön.”

Mari Willart

Mari Willart vill se mer förebyggande arbete där arbetsgivarna går igenom vilka rutiner, regler, riktlinjer och policyer som behövs.

– Det är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Väldigt ofta skickar arbetsgivaren ut en arbetsmiljöenkät, vilket man absolut ska göra, men det kan inte vara den enda åtgärden för att undersöka arbetsmiljön. Cheferna måste prata med de anställda för att få en verklig lägesrapport. Sedan måste den informationen paketeras på lämpligt sätt, säger hon.

När den dagliga dialogen saknas, som hon beskriver det, har arbetsgivarna generellt sett dålig koll på korttidssjukfrånvaron.

– Ingen ser eftersom medlemmarna jobbar väl, och eftersom möjligheten att jobba hemifrån är stor bland akademins anställda är det ingen som riktigt vet vad man gör eller hur man mår, säger Mari Willart. 

Vid Stockholms universitet låg sjukfrånvaron på 3 procent av den tillgängliga arbetstiden förra året. Kamila Jonsson, personalspecialist med inriktning på rehabilitering vid Stockholms universitet, konstaterar att man med det ligger på en lägre nivå än vad som är fallet inom både statlig sektor i övrigt samt arbetsmarknaden i stort.

Sett till de närmaste tre åren ryms en del effekter av pandemin bakom siffrorna, tror hon.

– Hittills under 2023 börjar vi nu se en nedgång igen och det börjar stabilisera sig mot där vi har varit tidigare. Men vi ska också veta att det fluktuerar över året och att året inte är slut än. Det är lite farligt att säga att det börjar peka neråt nu för det kan hända saker i höst.

Varför sjukfrånvaron har ökat med omkring en procentenhet sedan 2012 vill Kamila Jonsson inte spekulera i. Hon ser heller inget som utmärker just Stockholms universitet när det gäller sjukfrånvaro. 

– Man måste titta på utvecklingen i samhället och vilka samhällsfaktorer och andra aspekter som präglar den här utvecklingen, säger hon. 

Bland faktorer som påverkar sjukfrånvaro, och som ligger utanför arbetsgivarens kontroll, nämner Kamila Jonsson ökningen av psykisk ohälsa i samhället i stort, pandemins påverkan och sjukvårdens resurser.

– Det är viktigt att komma ihåg att vi som arbetsgivare arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering och att det är det som arbetsgivaren kan påverka. Hur man får medi-cinsk behandling som medarbetare när man är långtidssjukskriven är sjukvårdens ansvar. 

Kamila Jonsson betonar vikten av det förebyggande arbetet. Hon är inte särskilt orolig för att sjukfrånvaron ska stiga till mer dramatiska nivåer i framtiden.

– Det finns ju många faktorer som påverkar det, men om vi som arbetsgivare jobbar på som vi gör med vår rehabiliteringsrutin så är jag inte särskilt orolig för att det kommer att sticka iväg.

Hon lyfter fram att man vid Stockholms universitet jobbar med stöd till chefer med rehabiliteringsansvar, utbildningar samt en personalavdelning som kan stödja chefer i svåra ärenden.

– Vi har lagt en väldigt bra grund till vårt rehabiliteringsarbete och det är vi väldigt stolta över, säger Kamila Jonsson. 

Saco-S ordförande vid Stockholms universitet, Ingrid Lander, håller med om att arbetsgivaren tar ansvar för sjukfrånvaron.

– Det är svårt för mig att jämföra med andra och jag har bara den siffran som vi har. Men generellt på Stockholms universitet tycker jag att man i det partsgemensamma arbete som vi har med arbetsgivaren på central nivå har ett gott samarbete. Vi tar sjukskrivningar på allvar, vi har och har haft olika projekt för att ta hand om sjukfrånvaron och vi utvärderar och diskuterar, säger hon.

Samtidigt är Stockholms universitet en stor myndighet med många institutioner, enheter och avdelningar, påpekar Ingrid Lander. 

– Problemet är att det ibland blir som en rad olika furstendömen som lever lite av sina egna liv. Då kan vårt partsgemensamma arbete vara hur bra som helst men ändå inte fungera därute på vissa institutioner eller avdelningar, säger hon.

Kurvan visar andelen av den totala sjukfrånvaron som utgörs av frånvaro om 60 dagar eller längre, det vill säga långtidssjukskrivningar. Källa: Arbetsgivarverket och Statskontoret

Vid Mittuniversitetet ökade sjukfrånvaron från 2,7 till 3,5 procent förra året, efter att ha legat på en nivå under 3 procent sedan 2018. En del av förklaringen till att man är tillbaka på den högre nivån är coronapandemin, menar Ummis Jonsson, ordförande för SULF och Saco-S vid Mittuniversitetet.

När i stort sett hela personalen jobbade hemifrån sjönk korttidssjukfrånvaron, säger hon. 

– Men med det sagt är det inte okej att den stiger igen. Som facklig har jag sett att när vi gick tillbaka till arbetsplatsen igen efter pandemin, ökade antalet konflikter som handlar om arbetsmiljöproblem. Det tänker jag kan vara en del av förklaringen till att sjukfrånvaron har ökat igen.

Efter att ha jobbat hemifrån, haft digitala personal-möten och bedrivit undervisning bakom en skärm i ett par år upplever man att meningsdiskussioner uppstår i fikarummet och att studenterna är mer aktiva. Man har hunnit tappa bort det mänskliga mötet, tror Ummis Jonsson.

– Många som vänder sig till mig och till facket nu upplever att man har konflikter med kollegor eller i kollegiet. De konflikterna fanns inte på samma sätt innan pandemin, säger hon.

En annan förklaring till att just Mittuniversitetet är ett av de lärosäten där sjukfrånvaron ökat mest det senaste året, är att man är en jämförelsevis liten arbetsplats, påpekar Ummis Jonsson. Enstaka fall av långtidssjukskrivning gör att statistiken kan röra sig snabbt, resonerar hon.

Madeleine Juliusson, hr-specialist vid Mittuniversitetet, ser 3,5 procents sjukfrånvaro som en rimlig siffra.

– Tittar vi på den statliga sektorn generellt hade den samma år 4,1 procent. Sedan har vi inte jättemånga anställda, så det blir inte så många personer med 3,5 procent. Därför kan jag inte säga att vi har en hög sjukfrånvaro. 

”Sjuknärvaro är nog inte helt ovanligt. Man jobbar även fast man är förkyld.”

Madeleine Juliusson

Ökningen under förra året ska ses utifrån några pandemiår med lägre sjukfrånvaro, påpekar hon. Under 2020 var sjukfrånvaron nere på 2,3 procent.

– Frågan är om inte det beror på att många satt hemma. Man smittades inte så mycket och vi hade inga stora covidutbrott. Bortsett från någon liten isolerad grupp, säger Madeleine Juliusson.

Att jobba trots lättare sjukdomssymptom är också något som akademianställda generellt sett gör, tror hon.

– Sjuknärvaro är nog inte helt ovanligt. Man jobbar även fast man är förkyld, men för den skull kanske inte med feber eller när man är riktigt dålig, säger Madeleine Juliusson.

Mellan 2021 och 2022 ökade sjukfrånvaron vid lärosätena, mätt i andel av tillgänglig arbetstid. Konstfack hade högst sjukfrånvaro förra året, 4,1 procent. Lägst, 1,8 procent, hade Karolinska institutet. Källa: Arbetsgivarverket och Statskontoret

Konstfack var lärosätet med störst andel sjukfrånvaro 2022, då man landade på 4,1 procent. Eftersom sjukfrånvaron låg på 2,9 procent året innan var man också det lärosäte som hade störst procentuell ökning.

– Det är alltid tråkigt när sjukfrånvaron är högre än förra året. Vi jobbar alltid för att den ska vara så låg som möjligt, säger Siri Åström, hr-handläggare vid Konstfack.

Ökningen under 2022 beror på att man hade ett antal tidsmässigt längre sjukfall under året. Kombinerat med att Konstfack är ett litet lärosäte gör det att statistiken påverkas, påtalar hon.

För att förebygga framtida ökningar av sjukfrånvaron arbetar man särskilt med riskbedömningar av verksamhetsförändringar, förklarar Siri Åström.

– Det är typiskt en sådan sak som kan orsaka framför allt längre och stressrelaterade sjukskrivningar. Vi försöker förbereda oss så gott som möjligt inför större förändringar för att minska ohälsan.

Man har inte gjort någon analys av hur pandemin har påverkat långtidssjukfrånvaron, säger hon.

– Det vi misstänker är att korttidsfrånvaron, som vid förkylningar och den typen av vanlig smittspridning, har ökat efter att vi återgick till arbete på plats, säger Siri Åström.

En anställd som är frånvarande i 60 eller fler dagar benämns i statistiken som långtidssjukskriven. Sett över samtliga lärosäten har andelen sådan frånvaro utgjort mer än hälften av den totala sjukfrånvaron varje år det senaste decenniet, visar Universitetslärarens genomgång. Under 2022 var andelen långtidssjukfrånvaro 55,9 procent, 2012 var den 52,5 procent.

Vid Högskolan i Skövde låg andelen långtidssjukfrån-varo på 73,9 procent av all sjukfrånvaro förra året. Det motsvarar ungefär nivån under 2012. Åren efter, 2013 till 2016, pekade andelen nedåt och låg mellan 54 och 67 procent. Sedan dess har den pendlat omkring 70 procent med en topp-notering på 78 procent 2021.

Nils Svensson, hr-chef vid Högskolan i Skövde, påpekar att han är medveten om att långtidssjukfrånvaron bland anställda i Skövde generellt sett är något högre än på många andra lärosäten.

– Framför allt hade vi en ökning under första halvåret av 2022, delvis beroende på pandemin. Men hittills, under perioden januari till juli 2023, har sjukfrånvaron minskat kraftigt, säger han.

Att man är en liten organisation gör också att varje individs sjukfrånvaro kan påverka statistiken avsevärt, påpekar Nils Svensson.

– Det är viktigt att ha med sig när man tittar på statistiken att vi bara är 500 anställda.

Nils Svensson kan inte svara på varför långtidsjukfrånvaron är högre vid Högskolan i Skövde än genomsnittet för samtliga lärosäten, men återkommer till arbetsplatsens begränsade storlek.

– Enskilda individers sjukfrånvaro slår igenom utifrån det. Men jag vill inte uttala mig om det eftersom jag då indirekt pekar ut enskilda individer. Vi jobbar aktivt med vår rehabilitering och har en fungerande rutin där vi tillsammans med företagshälsovården jobbar för att man ska kunna komma tillbaka i arbete så fort som möjligt.

Han påpekar att arbetsgivarens möjligheter att underlätta återgången till arbete ibland kan vara begränsade.

– Ibland kan det vara situationer som vi kan påverka och ibland kan det vara situationer som vi inte kan påverka. Min bedömning är att vi jobbar aktivt med de ärenden som vi kan påverka, säger Nils Svensson. 

”Om man har hög arbetsbelastning under lång tid är riskerna extremt stora för att bli sjuk oftare.”

Mari Willart

SULF:s ombudsman Mari Willart menar att det – i relation till just långtidssjukfrånvaro – kan finnas en risk med att jobba trots att man är småsjuk, som akademins anställda tycks göra.

– Våra medlemmar är verkligen otroligt lojala och älskar sitt jobb. Man jobbar hemifrån även när man är sjuk. Om man har hög arbetsbelastning under lång tid är riskerna extremt stora för att bli sjuk oftare, och man riskerar att inte få den där viktiga återhämtningen. Det kan i sin tur leda till långtidssjukskrivning.

Hon ser också framför sig ett scenario där pandemiåren har spätt på risken för en ökning av långtidssjukfrånvaron.

– För att få allt att fungera jobbade man ännu mer, för att lägga över allting digitalt eller för att ha både och. Det tror jag aldrig att man har fått någon kompensation för, i form av återhämtning eller på annat sätt. Därför blir det intressant att följa de här siffrorna de kommande åren, säger Mari Willart.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023