Sverige bestämmer inte själva hur omvärldsläget förändras, men vi behöver ha ett försvar som utvecklas i takt med det. Så skriver Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, i sin senaste bok Försvaret av Sverige. Ungefär ett år efter att den kom ut sitter han omgiven av porträttmålningar på militärer och kungligheter, bland hyllor med prydliga bokryggar i en av Försvarshögskolans salonger. Resten av byggnaden är inte alls så här pampig, ska han konstatera en stund senare i hissen upp till sitt kontor.
Oscar Jonsson är van vid intervjuer. Sin senaste arbetsdag – en fredag – satt han i en studio på Sveriges radio och svarade på frågor om de drönarincidenter som rapporterats i Danmark, som stängt ned flygplatser och fått statsminister Ulf Kristersson (M) att låna ut svenska anti-drönarsystem. Sedan var det dags för TV 4, där han också fick frågor om drönare i Polen och Rumänien.
Det som skett är ovanligt, säger Oscar Jonsson. Den första händelsen där drönare skickades in i Polens territorium är allvarlig. Även om det visade sig handla om skenmål, för att vilseleda.
– Polackerna visste ju inte det där och då, utan det såg ut som att det kom 19 attackdrönare med 50 kilo sprängladdning djupt in i polskt territorium. Det är klart att det känns som ett direkt angrepp, säger Oscar Jonsson.
Kombinerat med en annan händelse, där Ryssland kränkte estniskt och polskt luftrum i tolv minuter, är situationen unik. Visserligen förekommer kränkningar av luftrum regelbundet men oftast under väldigt kort tid. Här åberopades Natos artikel 4, om att ett Natolands säkerhet är hotad, i båda fallen.
– Det har bara skett nio gånger i Natos historia. Fem av dem var Turkiet, en var invasionen av Ukraina 2014 och en var invasionen av Ukraina 2022. En femtedel av alla gånger som Natos artikel 4 har åberopats har alltså varit under de här två veckorna.
Anledningen till att Ryssland har börjat agera på det här sättet är att visa att man kan, tror Oscar Jonsson. Möjligen kan man vilja inhämta underrättelseinformation om till exempel drönarskyddssystem eller få reda på hur Natoländernas politik svarar på olika typer av attacker.
– Men zoomar man ut lite så är rädslan det viktigaste. Just nu pratar Europa om att skicka trupper till Ukraina och om att konfiskera ryska centralbankstillgångar. Det enda som håller tillbaka oss i väst är rädslan för ett ryskt svar. Att vi är rädda har ett viktigt värde för dem.
Man bör därför se till att Ryssland får betala ett pris för sina handlingar, tror Oscar Jonsson.
– Relevant är att ställa sig frågan, vad kostar det för dem att göra någonting? Om den enda kostnaden blir att vi skriver ett skarpt uttalande om att det här är oacceptabelt, tror jag man skrattar gott och fortsätter. Olika saker behöver hanteras på olika sätt.
Han tar ett exempel, inte alltför långt tillbaka i tiden. Kabelbrotten i Östersjön.
– Då startade Nato en insats, Baltic Sentry, där man agerade ute på Östersjön. Vissa fartyg lagfördes och nu är det inga kabelbrott i Östersjön längre. Jag tror att det är samma sak med drönarna.
För tillfället är Oscar Jonsson i slutfasen med att skriva en bok – akademisk den här gången – om den ryska generalstaben. En elit för sig inom Rysslands väpnade styrkor.
– Jag försöker få ihop lite av ett standardverk. Vad gör de? Historien? Kulturen? Hur påverkar de politiken?
Någonstans i övre tjugoårsåldern plockas man ut till generalstabens egna universitet. Den som klarar sig igenom det första, den så kallade kombinerade vapenakademin, går vidare till generalstabsakademin. Därifrån skickas de topp 30 procenten vidare till de högsta posterna inom Rysslands väpnade styrkor.
Boken är uppdelad efter tre teman. Dels berör den militär ledning, om hur staben leder operationer och trupper. För det andra stabens ansvar för att utveckla militär teori, och för det tredje hur man är en viktig aktör i interaktionen med den ryska politiken.
Det andra huvudsakliga spåret i hans nuvarande forskning handlar om ryska lärdomar från kriget i Ukraina. Ett krig där Ryssland – som Oscar Jonsson beskriver det – har två drivkrafter. Regimsäkerhet och stormaktsstatus.
– Ukraina har två gånger haft folkliga uppresningar som säger bort från autokrati, elitkontrollerad ekonomi och arbiträr rättsstat. Och för demokrati, fria marknader och Europa. Jag tror inte den ryska ledningen kan låta Ukraina lyckas med det.
Oscar Jonssons väg till att bli forskare har inte varit spikrak. Efter högskolestudier i fred och konflikt och masterstudier vid Kings College i London, fastnade han för rysk utrikes- och säkerhetspolitik. Han började disputera men hann med att både lägga avhandlingen på is för ett jobb på Försvarsmakten och flytta till USA för att ta upp den igen innan Försvarshögskolan hörde av sig. Då hade lärosätet inga disputationsrättigheter, beskriver Oscar Jonsson.
– Det kallades såklart inte skendoktorandprogram, men det man gjorde var att anställa folk som doktorerade någon annanstans. Och så hade du handledare och processer här för att då visa UKÄ att ”vi är redo” för att få disputationsrättigheter, säger han.
Avhandlingen blev klar 2018 och Oscar Jonsson fick först ett föräldravikariat som chef på en tankesmedja och sedan ett chefsjobb på ett forskningscenter i Madrid, dit han flyttade mitt under pandemin. Däremellan skrev han en bok baserad på sin avhandling, The Russian Understanding of War.
– När jag tittade i min kalender för veckan insåg jag att det roligaste var den där föreläsningen jag gav om boken någon eftermiddag eller kväll ibland. Och att jag verkligen ville komma tillbaka till expertrollen.
Han flyttade hem till Sverige för en fast anställning på Försvarshögskolan någon månad innan Ryssland invaderade Ukraina. Hösten samma år kom boken Hotet från Ryssland och två år senare Försvaret av Sverige.
– Jag tycker att akademin har det unika med möjligheten att läsa på djupet, tänka kritiskt och fundera på frågorna. Samtidigt är det också det praktikernära som är mest intressant för min del. Det är väldigt bra att jag kan kombinera det här.
I skrivande stund går drönarlarmen i Norge och flyg dirigeras om från Oslos flygplats Gardermoen. I München stoppas flygtrafiken två kvällar i rad och tusentals resenärer påverkas.
På svensk mark intervjuas en chef på Försvarets materielverk i Dagens Industri som försäkrar att svenska folket kan känna sig trygga. Man gör allt man kan för att hänga med i utvecklingen kring drönare. Kort därpå annonserar också försvarsminister Pål Jonson (M) en miljardsatsning på fler antidrönarsystem.
Även om drönare på flygplatser är ”nålstick och provokationer” är de absolut inte oproblematiska, enligt Oscar Jonsson.
– Det får ganska stora ekonomiska konsekvenser om du stänger ner Kastrup eller Gardermoen i fyra timmar.
Men att Ryssland skulle se Nato som ett reellt anfallshot, tror han inte på. Då hade ryssarna inte tömt gränsen mot Finland och Baltikum.
– Om man verkligen trodde att Nato var på väg att militärt anfalla, då hade man inte gjort så. Men de människorna som ställer sig på Röda torget med plakat och säger att ”vi kanske ska prova lite demokrati”, skulle jag säga är bland de svåraste hoten för den ryska ledningen.
En rad händelser i Georgien, Ukraina och Belarus, men också den arabiska våren, har del i den utvecklingen. Ukraina är helt enkelt ett hot mot rysk regimsäkerhet, säger Oscar Jonsson.
– Ryssland vill ha inflytande i sina grannländer och upplever sig som osäker om man inte har kontroll och har buffertstater. Där är Ukraina extra viktigt av historisk anledning.
Ryssland försökte få kontroll över Ukraina med icke-militära medel först, under Viktor Janukovytjs tid som president. Sedan med annekteringen av Krim 2014. För varje år som gick efter det upplevde ryssarna Ukraina som mer stabilt, demokratiskt och västintegrerat. Tiden var på väg att rinna ut och då återstod bara en fullskalig invasion, beskriver Oscar Jonsson. Hur kriget kommer att sluta är däremot en fråga han helst duckar.
– Inte för att vara tråkig men jag tror inte att det går att svara på. Men när det har hänt så kan jag berätta varför det hände.
Sedan inser han:
– Det där var ju tråkigt, men allt beror på vad omvärlden gör.
Dagens styrkeförhållanden mellan Ukraina och Ryssland är tydliga, säger han. Men om EU skulle ta hand om ryska centralbankstillgångar eller om USA:s president Donald Trump sätter hårt mot hårt. Då blir läget ett annat.
– Jag tror att det i synnerhet största frågetecknet är USA. Om de är beredda att sätta någon form av rejäl press på Ryssland eller inte.
Det finns också frågetecken kring Rysslands ekonomi, även om Oscar Jonsson har svårt att se att det skulle påverka landets militära kapacitet på kort sikt.
– Den prioriterar de oavsett. För att sätta det i kontext lade man 10,6 biljoner rubel förra året och 13,2 biljoner rubel, eller ungefär 45 procent av statsbudgeten på försvar och säkerhet, i år. Samtidigt som man skär ned på vård, skola, omsorg, högre utbildning och forskning.
Han tror inte på någon omedelbar ekonomisk kollaps i Ryssland.
– Men det man gör på medellång sikt är att man försämrar väldigt mycket av det som du vill ha i en hälsosam ekonomi.
Det är alltså i takt med det här omvärldsläget som Sverige behöver utveckla sitt försvar, för att återknyta till inledningen. Och det finns en del att göra, menar Oscar Jonsson. Just nu bygger Sverige den försvarsmakt som behövdes innan 2022.
– Vi gör ganska mycket det vi alltid brukar göra. Köper svindyra plattformar i få antal som tar lång tid att leverera.
Det som hänt i och med kriget i Ukraina är att relativt billiga vapenbestyckade drönare kommunicerar med varandra i uppkopplade informationssystem. Sverige håller en hög teknologisk nivå, men i för liten skala. Det som saknas är en mix, säger Oscar Jonsson.
– Du behöver ha en väldigt kompetent kärna och den bygger vi. Men du måste också ha en massa som kompletterar den kärnan för att vara relevant i det moderna kriget.
Han beskriver också hur Ryssland bygger ett försvar som går ut på att underminera den ideologiska attraktionskraften av väst, vilket gör hotbilden bredare.
– Det finns massa saker vi behöver göra militärt men det finns också mycket annat. Vårt öppna ekonomiska system, våra öppna informationsdomäner, cybersäkerheten. Man behöver få ett helhetsgrepp kring det där, säger Oscar Jonsson.
Oscar Jonsson …
… är forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. På fritiden gillar han att läsa, träna och klättra, även om en skada sätter stopp för det sistnämnda just nu.
Han läser gärna flera böcker samtidigt, för tillfället Johan Floderus Gisslan i Iran. Bredvid sängen ligger också The Book of Disquiet av Fernando Pessoa.
Oscar Jonsson har sambo, ett barn och ett torp i Västmanland där han brukar hugga ved, elda och vara i naturen.
Forskar om rysk krigföring
Oscar Jonsson har disputerat i krigsvetenskap vid Kings College i London. Hans forskning handlar bland annat om Ryssland, rysk krigföring och AI. För närvarande studerar han ryska lärdomar från kriget i Ukraina. Han skriver också en akademisk bok om Rysslands generalstab, planerad att ges ut våren 2026.
Han är författare till tre böcker. The Russian Understanding of War: blurring the lines between war and peace (2019), som bygger på hans avhandling, Hotet från Ryssland (2023), och Försvaret av Sverige (2024), som fick Stora fackbokspriset 2025.
