Alla studenter som började på lärarprogrammet med inriktning F–3 (förskoleklass och årskurs 1–3) vid Södertörns högskola hösten 2021 fick ett abonnemang på en ljudbokstjänst som skulle gälla under hela utbildningen. Motprestationen var att lyssna på minst en bok i månaden och rapportera in lyssningen.
– På många högskolor säger lärare att studenterna har otillräckligt språk, att de inte kan skriva och inte förstår vad de läser, säger Boel De Geer, lektor i svenska vid Södertörns högskola.
Boel De Geer
Lektor i svenska vid Södertörns högskola
En uppmaning från lärarhåll kan vara att läsa skönlitteratur för att utveckla sitt eget språk. Men, påpekar Boel De Geer, många studenter har fullt upp med kurslitteraturen och tycker sig inte ha tid att läsa något annat. Därför blev det en satsning på just ljudböcker.
– I vår region, Stockholm, har de flesta studenter en ganska lång restid till högskolan jämfört med en annan studieort. Då skulle de ju faktiskt kunna lyssna på ljudböcker, tänkte vi.
Högskolans rektor beslutade att göra ett försök med en begränsad grupp studenter. F–3-programmet valdes ut, delvis för att det har en hög avhoppsfrekvens.
– Vi tror att studenterna ofta får det svårt på grund av språket, för att de har svårt att läsa och förstå vad de läser, och svårt att uttrycka sig väl. I första hand är det väl ordförrådet som är för begränsat, säger Boel De Geer.
Studenterna har fått välja vilka böcker de vill i ljudboksleverantörens utbud på svenska – skönlitteratur, facklitteratur eller barnlitteratur, det sistnämnda är också viktigt för de blivande F–3-lärarna.
Boel De Geer har hållit seminarier en gång i månaden där halva tiden ägnats åt diskussion om böckerna.
– De tipsade varandra om bra böcker att lyssna på och berättade om sina intryck från boken. De hade också i uppgift att plocka ut fem ord eller uttryck som var nya för dem och visa för kamraterna vad de betyder, hur de används i boken och hur man skulle kunna använda dem i andra kontexter.
Andra halvan av seminariet undervisade Boel De Geer i ordkunskap.
– Det kunde vara allt möjligt, till exempel latinska morfem, bildspråk eller utländska ord och uttryck som vi använder i svenska, som per capita, vice versa och force majeure.
Under de fyra år som projektet pågått har Boel De Geer gjort intervjuer med ett tiotal av de 50 studenterna. Hon berättar att de har tyckt om projektet, lärt sig mycket och fått en större språklig medvetenhet.
– De tycker också att de har fått strategier hur de ska göra när de stöter på språkliga utmaningar. De vet att de kan göra morfemanalys, eller lista ut betydelsen av ord. Poängen med en sådan strategi är att de ska kunna föra det vidare när de så småningom undervisar.
En vinst med just ljudböcker, säger Boel De Geer, är att studenterna blivit bättre på uttal. Samtidigt går de miste om stavningen, jämfört med traditionell läsning.
– Det finns forskning som visar att ljudbokslyssnande utvecklar ordförrådet, precis som när föräldrar läser för sina barn. Man har också sett att det inte spelar någon roll för språkförståelsen om man möter en text i skrift eller om man hör den.
”När man går in i Ladok och tittar på de här studenternas prestationer i deras självständiga arbeten så märks det en kvalitetsskillnad.”
Studenterna som deltagit i försöket tog examen i våras. Boel De Geer tror att ljudboksprojektet påverkat studieresultaten i positiv riktning.
– När man går in i Ladok och tittar på de här studenternas prestationer i deras självständiga arbeten så märks det en kvalitetsskillnad. De har också fått betydligt färre kompletteringar gällande språket i arbetena. Det här behöver ju inte bero på ljudboksprojektet, men man vill ju gärna hoppas att det är så, säger Boel De Geer.
Hon berättar att ljudboksabonnemangen kostat cirka 20 000 kronor per läsår för hela studentgruppen. Med lärartiden inräknad uppskattar hon att den totala läsårskostnaden blir runt 80 000 kronor för en grupp på 40 till 60 studenter. Hon har lagt ungefär 40 timmar per termin på projektet, men säger att det inte känts betungande, utan mest varit lustfyllt. Responsen från studenterna är också värdefull.
– Studenter som verkligen tidigare hatade att läsa böcker, de gillar det nu, säger Boel De Geer.
Boel De Geers tips kring ljudböcker
- Inkludera någon form av organiserad uppföljning av att studenterna verkligen lyssnar, och lyssnar aktivt.
- Skapa lärarledd möjlighet att bygga medvetenhet om ord och språk.
- Börja i liten skala, särskilt om det ska ingå seminarier som ju kräver personal.
Ett annat sätt att få studenter intresserade av läsning är bokcirklar. Malmö universitet drar under höstterminen igång sin tionde bokcirkel. Syftet är att stärka läsförmågan, skapa social gemenskap och få in kultur och skönlitteratur i studenternas vardag, säger Karolina Rosenqvist, som är projektledare för satsningen som kallas Mau reads.
Karolina Rosenqvist
Projektledare för Mau reads, Malmö universitet
Lärosätet arrangerar två bokcirklar per termin, en på svenska och en på engelska, som leds av medarbetare vid universitetsbiblioteket. Första träffen är en kick-off där gruppen möts, boken delas ut och bibliotekarien förklarar upplägget. Efter ytterligare två diskussionsträffar, då halva respektive hela boken ska ha lästs, avslutas bokcirkeln med ett författarsamtal med den som skrivit boken som gruppen just läst. Samtalet är öppet för allmänheten, men studenterna får även en enskild frågestund med författaren.
Författarsamtalet leds av någon vid universitetet, oftast en forskare, som kopplar ihop det med aktuell forskning.
Bland författarna som deltagit finns namn som Susanna Alakoski, Liv Strömquist, Nicolas Lunabba och Patrik Lundberg.
– Böckerna berör ofta de professionsutbildningar vi har, som polis, socionom, kriminolog, förskollärare, lärare och sjuksköterska. Det gör också att när man diskuterar perspektiv i boken så blir det ofta också någon form av professionsreflektion, säger Karolina Rosenqvist.
Totalt finns 50 platser till varje bokcirkel och det är först till kvarn som gäller. Därefter delas studenterna in i mindre grupper med en blandning från olika utbildningar.
– Om studenterna kommer att jobba som det de utbildar sig till, då kommer de ju faktiskt att jobba ihop i framtiden. Men de har ganska olika roller. Det har gjort att det har blivit väldigt spännande diskussioner. Vad innebär det att en polis till exempel måste ha ett annorlunda förhållningssätt än en socionom?
I universitetets utvärderingar uttrycker studenter att bokcirklarna bidrar till lusten att läsa mer skönlitteratur på egen hand. Många har också uppskattat att träffa och lära känna andra studenter, över utbildningsgränser.
Bokcirklarna ger inga akademiska poäng utan sker på studenternas fritid.
– En viktig del är att studenternas tid vid vårt lärosäte blir mer än bara utbildning, säger Karolina Rosenqvist.
Tre tips för en lyckad bokcirkel
- Håll träffarna fysiskt.
- Blanda grupperna så att deltagarna studerar olika ämnen och inte hänger med sitt vanliga gäng.
- Om det ingår ett författarsamtal kan det vara fint att en del är slutet för bokcirkeln medan andra delar är öppna för allmänheten. Då kan man också ta med sig andra som inte deltagit i bokcirkeln.
Källa: Karolina Rosenqvist
