Varje år går Riksrevisionen igenom årsredovisningarna för statliga universitet och högskolor. För 2024 får sex lärosäten så kallad modifierad revisionsberättelse, där Riksrevisionen uttalar sig med reservation.
– Det innebär att man har upptäckt ett väsentligt fel men att det inte har en avgörande betydelse för årsredovisningen som helhet. Och att felet är avgränsat till en specifik post, säger Tobias Bergenmo, revisionsdirektör på Riksrevisionen. Han är en av myndighetens fem revisorer som ser över lärosätenas årsredovisningar.
Tobias Bergenmo
Revisionsdirektör, Riksrevisionen
Reservationerna handlar om att Malmö universitet och Högskolan Dalarna går med överskott i det så kallade avgiftsområdet för uppdragsutbildning. Enligt förordningen om uppdragsutbildning ska lärosätena egentligen göra ett nollresultat på området. För Malmös del var överskottet 32 miljoner kronor vid årsskiftet och för Högskolan Dalarna låg det på 38 miljoner.
Enligt Stina Eklund, planerings- och ekonomichef vid Högskolan Dalarna, beror överskottet på att Riksrevisionen förändrat sina rekommendationer.
– De har ändrat sin rekommendation för redovisningsprincip så att kostnaderna måste motsvara intäkterna väldigt nära projektperioden, den tidsramen har blivit kortare. Tidigare har man kunnat se lite längre på vad som är projektperioden. Nu är den tajtare vilket gör att om man inte har upparbetat intäkterna under projektperioden så ska det ut till resultatet, säger hon.
Stina Eklund
Planerings- och ekonomichef, Högskolan Dalarna
Högskolan Dalarna gör nu en handlingsplan för att jobba ned överskotten helt till 2029, som ska redovisas till regeringen under våren.
– Vi ska framför allt använda dem till kompetensutveckling, alltså utveckla vår infrastruktur och fortsätta höja kvaliteten i de uppdragsutbildningar vi ger. Så det går tillbaka till verksamheten och de vi gör uppdrag för, säger Stina Eklund.
Karolinska institutet, KI, och Umeå universitet visar upp överskott på två avgiftsområden, uppdragsutbildning och uppdragsforskning. För KI handlar det om 32 miljoner kronor för det förstnämnda och 49 miljoner för uppdragsutbildning. I Umeå ligger överskotten på 22 miljoner kronor respektive 25 miljoner på motsvarande avgiftsområden.
När Riksrevisionen första gången påtalade överskotten för Umeå universitet 2022, handlade det om 97 miljoner kronor. Nu är de alltså nere på ungefär hälften, påpekar Per Ragnarsson, biträdande universitetsdirektör vid Umeå universitet.
– Vi har jobbat med frågan men vi har inte nått hela vägen fram så nu tar vi nya tag helt enkelt. Rektor kommer att besluta om en plan som vi har tagit fram i dialog med våra fakultetsledningar och berörda institutionsledningar, säger han.
Per Ragnarsson
Biträdande universitetsdirektör, Umeå universitet
Enligt Per Ragnarsson uppstod överskotten 2012 då man förändrade redovisningen av uppdragsforskning och uppdragsutbildning.
– Min personliga bild är väl också att vi, framför allt då och före det, inte har belastat uppdragsutbildning och uppdragsforskning med samtliga kostnader vilket har inneburit överskott.
Planen är att få ned överskotten successivt fram till 2027, så att de då ligger under tio procent av de årliga intäkterna.
– Egentligen ska det vara plus minus noll. Vi har inte sagt något exakt tal, men vi har sagt att vi ska ligga en bra bit under 10 procent.
Ett annat lärosäte som får sin årsredovisning godkänd med reservation är Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Det beror på att man samlat på sig ett överskott på 25 miljoner kronor i förhållande till de ekonomiska målen inom avgiftsområdet studieavgiftsskyldiga studenter.
Enligt Riksrevisionens uttalanden har samtliga överskott funnits i flera år.
– Till kronor och ören är det här de facto mycket. Någon har betalat för mycket för den utbildning eller forskning som har bedrivits. Sedan ska man också sätta det i relation till KTH:s eller Malmös omsättning i övrigt, säger Tobias Bergenmo.
För samtliga överskottsposter ska lärosätena egentligen göra ett nollresultat, enligt de ramar som finns. Efter det att Riksrevisionen uttalat sig har lärosätena en månad på sig att redovisa för regeringen hur de planerar att ta sig an överskotten.
Tobias Bergenmo påpekar att han som oberoende granskare inte ska komma med förslag på åtgärder. Men för lärosätenas del handlar det nu om att göra en översyn av de olika avgiftsområdena, säger han.
– Finns det någonting man kan arbeta med för att komma i balans? Men kanske också utveckla samarbetet med de kunder där problematiken finns och sedan regelbundet följa upp det arbetet. Är de planer som man har lagt realistiska? Om inte får man skruva på dem.
Hur lång tid har lärosätena på sig att nå balans på de här avgiftsområdena?
– Utifrån avgiftsförordningen finns det ingen tidsgräns men enligt de föreskrifter och allmänna råd som Ekonomistyrningsverket har till förordningen, står det att avgiftsområden ska vara i balans inom ett eller några års tid. Men vad några år är, det är ju en definitionsfråga.
Problematiken kommer inte heller som en blixt från klar himmel, säger Tobias Bergenmo.
– Det här är något som myndigheterna och lärosätena är väl medvetna om. De har arbetat under flera år för att komma till rätta med de här överskotten.
Även Konstfack får en reservation av Riksrevisionen. Enligt myndighetens granskning har man inte uppfyllt regeringens krav på att återrapportera insatser man gjort för att bidra till Sveriges strategi för deltagandet i EU-samarbetet Horisont Europa, skriver myndigheten i sitt uttalande.
Så granskas lärosätenas årsredovisningar
Riksrevisionen har i uppdrag att kontrollera statliga myndigheters årsredovisningar, däribland statligt drivna universitet och högskolor. Myndigheten letar efter ”väsentliga felaktigheter” och lämnar en revisionsberättelse.
För 2024 har Riksrevisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar. Av dem fick 25 så kallad modifierad revisionsberättelse, där Riksrevisionen reserverar sig.
Bland dem som fick reservation finns Högskolan Dalarna, KI, Konstfack, KTH, Malmö universitet och Umeå universitet.
