I november förra året skickades hundratals återbetalningskrav ut till långtidssjukskrivna anställda vid en rad olika lärosäten i landet. Summan varierar, men de flesta ligger på runt 20 000 kronor som arbetsgivaren menar att de långtidssjukskrivna individerna är skyldiga att betala tillbaka.
En av dessa är Vilma (som egentligen heter någonting annat), doktorand vid Lunds universitet. Hon har varit sjukskriven på grund av utmattning i drygt ett år. I oktober 2024 fick hon ett mejl från sin närmsta chef som informerade henne om att hon skulle få en löneskuld i samband med nästa löneutbetalning.
Samtidigt fick Vilma ett val, arbetsgivaren frågade i vilken takt hon ville betala av sin skuld – 30, 60 eller 90 dagar. Vid det här laget visste hon inte hur stor skulden faktiskt var, eller varför den uppstått. Vilma bad flera gånger om att få mer information om skulden men fick inga svar om det.
– Jag valde den längsta avbetalningstiden, för jag sitter i en otroligt svår ekonomisk situation, säger Vilma.
Faktura och noll kronor i lön
Hon berättar att hon därefter fick en faktura på nästan 20 000 kronor. Utöver den har Lunds universitet även gjort så pass stora korrigeringar på hennes lön i både november 2024 och januari 2025 att hon då inte fick någon lön alls.
– Jag vet inte om avdragen var för att korrigera skulden jag redan fakturerats för eller om det är någon annan skuld som jag inte fått information om.
”Planen var egentligen att jag skulle återgå till jobbet under våren, men jag tror inte att jag kommer klara av det längre i och med den här stressen.”
För att klara av att betala hyra och mat har Vilma behövt låna pengar från både familj och vänner.
– Jag har börjat kolla på olika lån om det här fortsätter, det är en enorm påfrestning. Planen var egentligen att jag skulle återgå till jobbet under våren, men jag tror inte att jag kommer klara av det längre i och med den här stressen.
Ändring i lönesystem
Att Vilmas – och hundratals andra långtidssjukskrivnas – skulder uppstod beror på en systemförändring hos Statens servicecenter, SSC, som sköter löneadministrationen åt tolv svenska lärosäten. Förändringen genomfördes i oktober förra året och dess följder påverkade därför lönerna i november.
Anledningen till just återbetalningskraven är att man ändrat hur sjukersättning hanteras i systemet.
– Tidigare gjordes sjukavdrag endast för halva månaden, oavsett om det fanns läkarintyg för en längre period eller inte. Då fick alltså sjukskrivna individer fullt betalt under andra halvan av varje månad, som sedan drogs släpande på nästa månads körning, förklarar Helene Karlsson, verksamhetsspecialist inom lön på Statens servicecenter.
Hon säger att det tidigare systemet var ”onödigt krångligt” och resulterade i lönespecifikationer som var svåra att tyda. I och med systemförändringen som gjordes i oktober läggs nu långtidssjukskrivningar in direkt i systemet. Enligt SSC är alltså återbetalningskraven en skuld som uppstod i oktober och därmed skulle ha korrigerats på novemberlönen, i det gamla systemet.
– Det är en rullande skuld. Om vi hade behållit vårt gamla system så hade den uppstått och korrigerats samma månad som de sjukskrivna individerna återgår till arbetet, säger Helene Karlsson.
Det går i nuläget inte att säga hur många anställda eller vilka lärosäten som drabbats av återbetalningskrav eftersom SSC inte har en samlad lista över alla drabbade.
Kritik från Saco-S i Lund
På Lunds universitet har Saco-S arbetat med återbetalningskraven sedan de fick vetskap om dem i oktober.
– Lärosätet berättade om den här förändringen och att den skulle resultera i återbetalningskrav på ett ganska informellt möte. Redan då sa vi ”men så här kan ni ju inte göra, det här måste vi få mer information om”. När vi möttes i november hade vi fortfarande inte fått veta mer, då bad vi om att få förhandla om saken, säger Adam Brenthel, ordförande för Saco-S vid Lunds universitet.
Adam Brenthel
Ordförande, Saco-S vid Lunds universitet
I protokollet från mötet i november formulerade Saco-S skarp kritik mot universitetet, eftersom man ansåg att lärosätet brutit mot kvittningslagen i sin hantering av skulderna. Eftersom lärosätet fortsatt kräva in skulderna har flera tvister startats, på Lunds universitet arbetar Adam Brenthel just nu med ungefär 14 personer som motsatt sig återbetalningskravet.
– Vi fick tidigt höra att 154 medarbetare drabbats, men vi har inte fått ut information om vilka dessa är. Vi organiserar drygt hälften av alla medarbetare på LU, så jag uppskattar att ungefär 70–80 av de drabbade är våra medlemmar. Det har varit oerhört svårt att nå ut till dessa, om du är långtidssjukskriven har du förmodligen inte stenkoll på din mejl eller våra utskick, säger Adam Brenthel.
Gamla skulder
Även inom SULF motsätter man sig återbetalningskraven. Förbundsjurist Claudia Guala kallar lärosätenas agerande för vidrigt.
– Enligt vår mening uppstod den här skulden i samband med att personerna först blev sjukskrivna, det betyder att en stor del av skulderna är flera månader eller år gamla, säger hon.
Claudia Guala
Förbundsjurist, SULF
I det arbetsrättsliga systemet har en arbetsgivare fyra månader på sig att kräva in en skuld, alternativt så måste de se till att den lever kvar genom att kontinuerligt påtala den och informera den berörda arbetstagaren om att den kommer att krävas in. Något som fackförbunden menar inte har gjorts i det här fallet.
– Här har man dessutom gjort lönekorrigering när man borde ha kvittat, eftersom skulderna är äldre än fem månader gamla. För att få kvitta en skuld mot intjänad lön så måste du ha stöd i kollektivavtal eller ett godkännande från arbetstagaren. Här finns inget stöd i kollektivavtalet och man har heller inte fått medgivande från sina anställda, säger Claudia Guala.
”Skyldiga vända sig till Kronofogden”
Den sjukskrivna doktoranden Vilma fick inget alternativ att motsätta sig korrigeringen som gjorts mot hennes lön, hon fick heller ingen information om kvittningslagen och vad den innebär.
Flera av återbetalningskraven som korrigerats mot långtidssjukskrivna arbetstagares löner har varit så pass stora att de innefattar hela eller mer än deras löneutbetalning. Detta har resulterat i att flera individer inte fått någon lön alls utbetald. Några av dem har dessutom fått fakturor skickade till sig, samtidigt som de inte fått någon lön.
Även här menar SULF och Saco-S att arbetsgivaren gjort fel.
– De är skyldiga att vända sig till Kronofogden för att få veta hur stor del av lönen arbetstagaren har rätt att behålla för att kunna överleva. Det måste göras innan pengarna dras, men det har inte gjorts i något av dessa fall, säger Claudia Guala och fortsätter:
– Den här handlingen går dessutom emot vad vi har förhandlat i vårt kollektivavtal med lärosätena.
Just nu pågår flera tvister och förhandlingar på en rad olika lärosäten. De kan komma att växa i antal om fler drabbade kontaktar sina fackförbund och bestämmer sig för att bestrida kraven. Claudia Guala säger att man hoppas kunna lösa tvisterna lokalt på respektive lärosäte, men att man är beredd att lyfta det centralt eller ta det till domstol om det skulle behövas.
”Vi är helt säkra på att vi har lagen på vår sida. Det är skrämmande att se så pass stora myndigheter behandla sina anställda på det här viset.”
– Vi är helt säkra på att vi har lagen på vår sida. Det är skrämmande att se så pass stora myndigheter behandla sina anställda på det här viset.
Lunds universitet svarar
Universitetsläraren har kontaktat Lunds universitet och bett om en intervju. De har valt att besvara tidningens frågor skriftligen, genom HR-direktör Marie Härstedt.
Facket menar att majoriteten av återbetalningskraven består av skulder som är flera månader eller år gamla. När i tiden har dessa skulder uppstått? Om de är äldre än fyra månader gamla, varför har ni fortsatt driva in dem?
”Facket och vi sitter just nu i förhandling och vi har olika bilder av hur skulden har uppstått och hur den ska hanteras”, svarar Marie Härstedt och beskriver att en löneskuld har uppstått i samband med övergången till den nya hanteringen av sjukfrånvaro.
”Statens servicecenter och arbetsgivaren har gjort bedömningen att den skuld som uppstår kopplat till den förändrade hanteringen av sjukfrånvaro från den 1 november 2024, initialt ryms inom ramen för fri korrigering enligt Villkorsavtalen (centrala kollektivavtal).”
Marie Härstedt
HR-direktör, Lunds universitet
Marie Härstedt skriver vidare att lärosätet försökt ”hitta lösningar” för de berörda medarbetarna.
”För långtidssjukskrivna är situationen svår, inte minst ekonomiskt och under omständigheter har Lunds universitet vinnlagt sig om att hantera förändringen på ett ansvarsfullt sätt och hitta lösningar. Medarbetare har därför erbjudits möjlighet att välja mellan återbetalning via rådande regelverk för fri korrigering eller faktura med varierad återbetalningstid. I de fall där medarbetare inte har gjort något val hanteras den uppkomna skulden primärt inom fri korrigering. I de fall skulden eller delar av skulden inte kan regleras inom fri korrigering kommer resterande skuld att hanteras inom ramen för kvittningslagens bestämmelser. För detta finns en gemensam process vid Lunds universitet utifrån lag och avtal.”
Hon skriver att universitetet genomfört kommunikationsinsatser för berörda medarbetare och deras chefer.
”Har informationen brustit i något led får vi titta närmre på det.”
Universitetsläraren skickade tolv frågor, men endast hälften av dem har besvarats av Lunds universitet. De har bland annat valt att inte besvara frågor kring varför de inte kontaktat Kronofogden, SULF:s kritik om att de brutit mot kollektivavtalet eller varför de inte gav sina medarbetare möjlighet att motsätta sig skulderna.
