Det så kallade Fulbright-programmet grundades 1946 och omfattar 160 länder, däribland även Sverige. Programmet handlar om utbildningssamarbete med USA. Finland står för mellan 60 och 80 procent av kostnaderna för sitt utbyte.
Helsingfors universitets kansler Kaarle Hämeri berättar för Universitetsläraren att amerikanska myndigheter hört av sig med synpunkter på stipendieannonsernas utformning.
– Man har inte hört av sig direkt till oss, utan det har skett via stiftelsen Fulbright Finland Foundation. De har sedan i sin tur vänt sig till oss, och efter vad jag förstått även till Aalto-universitetet i Helsingfors, angående stipendier där någon av oss står som finansiär.
Enligt dagstidningen Hufvudstadsbladet har man från amerikansk sida bett om att annonserna rensas på ord som ”klimatförändringen”, ”jämlikt samhälle”, ”inkluderande samhälle” och ”kvinnor i samhället”.
– Man har också från amerikansk sida annullerat ett stipendium. Det handlade dock då om ett stipendium som fullt ut bekostas av USA, berättar Kaarle Hämeri.
Vad som ytterst ligger bakom agerandet är oklart. Med stor sannolikhet handlar det om Trump-administrationens strävan efter att från myndigheter rensa bort vad den anser som politiskt värdeladdade begrepp.
– Det är alarmerande att den nya amerikanska ledningens politiska linje så snabbt genomförs och även når fram till det lilla, avlägset belägna Finland. Här handlar det ju om små stipendiesummor och man kan bara fundera över vilka större förändringar som samtidigt äger rum, säger Kaarle Hämeri.
Han påpekar att universitets autonomi och forskningens frihet är och förblir centrala värden.
– Sedan är det naturligt att såväl Finland som USA har sina önskningar och utgångspunkter. Dessa ska föras fram så att vi kan få till stånd en diskussion om saken.
I veckan reagerade runt 700 finländska forskare på det amerikanska agerandet genom att skriva under ett upprop för akademisk frihet och yttrandefrihet.
– Vi vill öppet visa hur många forskare som står emot dessa attacker och målet är att nå en gemensam linje för alla universitet och högskolor om hur man förhåller sig till sådana här censureringskrav, säger en av initiativtagarna, forskaren Tapani Hopkins vid Åbo universitet till Hufvudstadsbladet
Universitetsläraren kontaktade några svenska lärosäten för att höra om de tagit emot liknande propåer. Varken Stockholms, Göteborgs eller Uppsala universitet känner till några amerikanska påtryckningar mot dem.
Åsa Borin, universitetsdirektör vid Stockholms universitet:
– Stockholms universitet har såvitt jag vet inte approcherats från amerikanskt håll i denna fråga. Jag har även stämt av med kollegor inom universitetet för att höra om någon sådan approchering skett, men det är inte någon som känner till något sådant.
