Den 12 november lanserade Svenskt Näringsliv sin rapport med förslag till ett nytt resurstilldelningssystem för högre utbildning. Vid presentationen hölls ett panelsamtal med representanter från universitetsledningar, näringslivet, studentkårerna och politiken.
Huvudförslaget är att dela upp anslagen till högre utbildning mellan kandidat- och masternivå, samt ha ett delanslag för utveckling av nya utbildningar. Resurstilldelningen ska enligt förslaget baseras på antal helårsstudenter i högre grad än på studenternas prestationer, eftersom det senare har lett till ekonomiskt instabilitet för framför allt mindre lärosäten.
Svenskt Näringsliv föreslår att delanslaget till avancerad nivå bara ges till lärosäten som själva bedriver forskning inom ämnesområdet, och att lärosätet ska matcha dessa utbildningsmedel med minst 50 procent i forskningsmedel.
Inför arbetet med rapporten bjöds experter och representanter från andra berörda organisationer in till en expertgrupp, som efter sina diskussioner också fick lämna synpunkter på de policyförslag som Svenskt Näringsliv landade i.
– Det vi vill ha är en utbildning som i högre grad tar hänsyn till arbetsmarknadens behov och att kvaliteten och fortbildningen för yrkesverksamma ökar. Det är också viktigt med samverkan mellan lärosäten, yrkeshögskola och näringslivet, säger Ulrika Wallén, policyexpert för högskolepolitik på Svenskt Näringsliv.
Ulrika Wallén
Policyexpert för högskolepolitik, Svenskt Näringsliv Ulf Börjesson
I september lanserade också SULF en rapport om utbildningens finansiering: 30 år av underfinansiering – Hur systemfelet i resurstilldelningen sänker den högre utbildningen.
Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF, uppskattar att Svenskt Näringsliv gjorde ett mer grundligt förarbete med sektorn inför sitt inspel. Det förbundet skulle vilja se är däremot att lärosätena får ett samlat anslag för både utbildning och forskning, för att ha större frihet att själva fördela pengarna.
– Men det är ändå bra att Svenskt Näringsliv vill lägga större vikt på antal helårsstudenter än på deras prestationer, säger Karin Åmossa.
Karin Åmossa
Samhällspolitisk chef, SULF
SULF vill att erättningsbeloppen per student höjs, och menar att nuvarande situation är ohållbar.
– Våra medlemmar kan inte ge den högkvalitativa utbildning som de vill och är kvalificerade att göra eftersom tiden helt enkelt inte räcker till.
I stället för att lärosäten bara ska få ge masterutbildningar i ämnen de bedriver forskning i, som Svenskt Näringsliv föreslår, vill SULF öka forskningsanknytningen i all utbildning genom att öka tilldelningen av forskningsmedel per student. Detta vill SULF göra genom att omfördela medel från forskningsråden till lärosätenas basanslag.
– Konsekvensen blir annars att många högskolor inte kommer att kunna ge masterutbildning, vilket riskerar att skapa en ojämlik tillgång till utbildning på avancerad nivå och förstärka geografiska skillnader.
En annan skillnad mellan Svenskt Näringslivs och SULF:s syn på resurstilldelningen, och en oro som SULF har kring översynen som regeringen aviserade i sin höstbudget, rör den politiska styrningen.
Även Sveriges förenade studentkårer, SFS, har kommit med ett inspel till den aviserade översynen. Representanter för SULF och SFS deltog också i Svenskt Näringslivs expertgrupp.
En annan deltagare var Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lund universitet. Han vill se större förändringar i en översyn, inte bara att det ytterligare skruvas på delar i ett system som inte är ändamålsenligt.
Mats Benner
Professor i forskningspolitik, Lunds universitet Johan Persson
Frågan är då vad målet med det svenska systemet för högre utbildning och forskning ska vara, säger Mats Brenner. Reformen kring resurstilldelning 1977 handlade om att öka planering och likformning, reformen 1993 om frihet och valfrihet.
– Kanske kan det nu handla om att öka beredskap i bred mening: beredskap för kriser, omställning, sårbarheter.
