Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Rapport: ”Högskolan har gått i stå”

Ökade resurser till lärosäten har inte kunnat omsättas i högre kvalitet på utbildning och forskning. Nu behövs omfattande reformer, enligt en ny SNS-rapport.

16 november, 2023
Rapporten innehåller ett antal förslag till förändringar inom högre utbildning och forskning.

I rapporten Ändra allt!? En högskolepolitik för vår tid analyserar Mats Benner och Sylvia Schwaag-Serger, professorer i forskningspolitik vid Lunds universitet, Sveriges högskolepolitik från andra världskriget till i dag.
– Tittar man historiskt är Sverige ett föregångsland vad gäller radikala högskolepolitiska förändringar. Efter kriget var vi det första landet som lanserade idén om universitet som framstegsnyckel, en drivkraft för samhällets modernisering, sade Mats Benner när rapporten presenterades vid ett SNS-seminarium.

Sylvia Schwaag-Serger

Professor i forskningspolitik, Lunds universitet

Sverige genomförde då en modernisering och på bara ett decennium fördubblades universitetssystemet i volym.

– Och under det ofta förkättrade 1970-talet gjorde vi ett liknande språng där universitet och högskolor blev en del i att skapa stabilitet, ordning och förutsägbarhet i ett väldigt otryggt samhälle. Då vi fick en mängd nya lärosäten.

Rapporten beskriver sedan hur Sverige i efterdyningarna av 1990-talskrisen förlorade rollen som föregångsland. Sedan 2010 kännetecknas högskolesektorn av vad författarna kallar expansiv stagnation.

– Det är ungefär 15 000 fler som arbetar i sektorn och omslutningen är ungefär 50 procent större än för något decennium sedan, säger Mats Benner.

Men detta slår inte igenom i Sveriges position som kunskapsnation.

Mats Benner

Professor i forskningspolitik, Lunds universitet

Benner och Schwaag Serger menar att det saknas en överordnad riktning på högskolepolitiken och en tydlig anknytning till samhällets omställning mot social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Från att tidigare ha befunnit sig på en hög internationell nivå, är Sverige nu på väg mot ett ”världsgenomsnitt”, uttryckte Mats Benner på seminariet.

Han påpekar att det är svårare att få motsvarande överblick på utbildningen.

– Men det finns indikationer på att tre decennier av radikal avreglering av utbildningsplaneringen gett vad man skulle kunna kalla kundnöjdhet från studenternas sida. Men den har också ackompanjerats av kompetensbrist och flaskhalsar som inte minst syns norr om Roslagstull.

Författarna påpekar i rapporten att sedan 2010 är det mycket som utretts och föreslagits, mindre som genomförts.

– Plågsamt nog kan andra länder bättre, sade Benner och visade en Powerpoint med jämförelser med länder som Schweiz, Tyskland och Nederländerna.

Mats Benner menar att om man ser till svenskt utbildningsutbud relativt internationella frontlinjer, blir man måttligt imponerad av den svenska förnyelsegraden.

– Sverige har högt ställa ambitioner, påpekar han och påminner om den återkommande formuleringen: ”Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation”.

Det är dags att leva upp till den ambitionen anser han.

Rapporten avslutas med skisser på ett antal förslag som dels syftar till genomgripande ändringar i hur resurser fördelas, dels till att skapa en gemensam berättelse om vad högre utbildning och forskning kan bidra med.

Några konkreta exempel på vad rapportförfattarna önskar är:

  • Mångdisciplinära centra, institut eller tankesmedjor.
  • Kunskapsöversikter för komplexa samhällsfrågor skrivna för beslutsfattare.
  • Mer stöd till banbrytande forskning.
  • Mer förnyelse i högre utbildning.
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023