Den 23 juli fattade regeringen beslut i den uppmärksammade frågan om säkerhetskompetens i lärosätenas styrelser. Resultatet blev endast ett tillägg i högskoleförordningen med formuleringen att ”styrelsen ska besluta i viktigare frågor om verksamhetens säkerhet”.
Men utbildningsminister Mats Persson (L) är nöjd med att i och med beslutet ha ”tydliggjort” styrelsernas roll.
”Jag utesluter inte heller fortsatta åtgärder”, skriver han i ett mejl till Universitetsläraren.
Mats Persson (L)
Utbildningsminister Kristian Pohl
Det väckte som bekant debatt och protester när Mats Persson våren 2023 överraskande meddelade att styrelsernas mandatperiod skulle kortas, med motiveringen att regeringen ville försäkra sig om att det fanns säkerhetspolitisk kompetens i styrelserna.
Att regeringen ville styra vilka ledamöter som ansågs lämpliga tolkades som ett hot mot lärosätenas självständighet och mot den akademiska friheten. Det ledde till att ministern kritiserades av ett enigt KU, för sin hantering. En utredning tillsattes också för att utröna vilka friheter en regering kan ta sig, i förhållande till lärosätenas styrelsesammansättning.
”Har tydliggjort”
På frågan om vad beslutet den 23 juli innebär mer konkret svarar ministern (via mejl) att det viktigaste är att regeringen nu har ”tydliggjort att styrelserna har det övergripande ansvaret för den verksamhet som bedrivs på lärosätena och att det därför är av stor vikt att de besitter en säkerhetspolitisk förståelse”.
Detta, skriver Mats Persson, bland annat genom att nomineringskommittéerna ska försäkra sig om att säkerhetspolitisk kompetens finns i alla styrelser.
Men ministern kan alltså som förutnämnt tänka sig att komma med ytterligare åtgärder, exempelvis säkerhetsklassning av styrelseordförande, ett förslag som ursprungligen fanns med i ministerns planer men inte i beslutet som nu fattats.
”Skrammel för skramlets skull”
– Ministerns agerande och det beslut som nu tagits blir obegripligt om man tror att det verkligen handlar om styrelserna. Det framstår i stället som att Mats Persson ägnade sig åt skrammel för skramlets egen skull, för att skapa konflikt och medial uppmärksamhet, säger SULF:s samhällspolitiska chef Karin Åmossa.
Karin Åmossa
Samhällspolitisk chef, SULF
– Kanske fanns ett behov av att profilera Liberalerna som ett parti som är handlingskraftigt i säkerhetsfrågor, men priset för ”skramlet” blev ju högt, eftersom ministern kom på kant med hela sektorn, fortsätter Åmossa.
”Ministern har lyssnat”
Erik Renström, rektor vid Lunds universitet riktade tillsammans med samtliga övriga rektorer skarp kritik mot utbildningsministern i samband med beskedet om de kortade mandatperioderna.
– Bilden nu är att ministern har tagit åt sig av kritiken och lyssnat på oss, det beslut som föreligger kan vi leva med.
Erik Renström
Rektor, Lunds universitet Kennet Ruona
Erik Renström noterar också att beslutet från i juli står i kontrast till ministerns tidigare offensiva utspel som (inte bara i rektorskretsar) sågs som hot mot lärosätenas självständighet och den akademiska friheten.
– Ja, vad ska man säga, kanske att det blev en fjäder av en höna. Den här frågan om säkerhet står ut, det fanns av någon anledning en uppfattning om att lärosätena var vidöppna för säkerhetsangrepp och hot utifrån. Visst är det säkerhetspolitiska läget förändrat, men det var vi ju redan medvetna om och lärosätena har sedan länge säkerhetsavdelningar som arbetar med frågorna, säger Erik Renström.
Undrar om det var värt det
Pam Fredman, tidigare rektor vid Göteborgs universitet och med mångårig erfarenhet av arbete i nomineringskommittéer, menar att beslutet kan beskrivas som ”väldigt mycket väsen för ingenting”.
– Man kan undra om det var värt det, med tanke på hur ministerns agerande påverkade förtroendet mellan lärosätena och regeringen.
Pam Fredman
Tidigare rektor, Göteborgs universitet
Till nyordningen hör alltså att nomineringskommittéerna särskilt ska försäkra sig om att det finns säkerhetspolitisk kompetens i styrelserna.
– Vi i nomineringskommittéerna har tagit upp detta med blivande ledamöter, även om det känns lite märkligt. De som efter en grundlig process är aktuella som ledamöter är ju personer med hög kompetens och erfarenhet av ansvarsfulla positioner, exempelvis i näringslivet och de är självfallet redan medvetna om det rådande säkerhetspolitiska läget, säger Pam Fredman.
