Mats Persson kritiseras av konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet, KU, har redovisat årets granskningar av regeringen och riktar kritik mot utbildningsminister Mats Persson (L). Kritiken gäller hanteringen av mandatperioderna för lärosätenas styrelser.

19 juni, 2024
Ninni Persson/Regeringskansliet
Mats Persson (L), utbildningsminister
Beskedet om att korta styrelsernas mandatperioder borde ha kunnat lämnas tidigare, skriver Konstitutionsutskottet i sin kritik mot utbildningsminister Mats Persson (L).

– Jag hoppas att det kan återupprätta tilltron till det politiska systemet från lärosätenas sida att ett enigt KU kritiserar utbildningsministern, det visar att det politiska systemet står upp för akademisk frihet.

Det säger Åsa Westlund, socialdemokratisk riksdagsledamot och talesperson i utbildningsfrågor, som anmälde Mats Persson till KU. Hon tillägger:
– Det är viktigt att KU underkände Mats Perssons förklaringar och att det kan leda till att han i framtiden visar mer ödmjukhet som utbildningsminister.

Åsa Westlund, riksdagsledamot (S)
Åsa Westlund

Riksdagsledamot (S)

Det KU kritiserar är hanteringen av frågan om förordnanden av ledamöter i lärosätenas styrelser och de förkortade mandatperioderna.

Som Universitetsläraren ett flertal gånger skrivit om väckte det förvåning när ministern i april förra året meddelade att mandatperioderna skulle ändras från tidigare tre år till sjutton månader. Beskedet kom långt efter att nomineringsprocessen var färdig, nomineringspersonerna hade i slutet av januari 2023 lämnat sina förslag på ledamöter till regeringen.

Den 24–25 april 2023 fick nomineringspersonerna veta att ledamöterna skulle utses för en kortare tid än vanligt. Samtidigt gavs nomineringspersonerna i uppdrag från departementet att meddela ändringen till de nominerade ledamöterna. Bara några dagar efter beskedet, den 27 april, fattade regeringen beslut om förordnande av de föreslagna ledamöterna.

Förfarandet utlöste en flod av protester, inte minst från lärosätenas rektorer, och Mats Persson fick också kritik i ett antal debattartiklar på kultur- och ledarsidor som menade att den akademiska friheten var hotad. Det var därefter i maj 2023 som Åsa Westlund (S) KU-anmälde utbildningsministern för hur frågan om mandatperioderna hade hanterats.

Mats Persson har i olika sammanhang förklarat att beslutet berodde på ”en förändrad säkerhetspolitik” och därmed behov av ökad säkerhetspolitisk kompetens i styrelserna. Han har hänvisat till rapporter från Säpo, Must och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som skäl för att agera.

I april i år kallades utbildningsministern till KU där han framförde att anledningen till att beslutet om mandatperioderna lämnades så sent i processen ”inte var någon speciell händelse som sådan utan att det var en samlad bedömning där ett antal pusselbitar hade lagts på varandra och där regeringen till slut fick en helhetsbild”. Mats Persson har samtidigt beklagat det hastiga förloppet och att de berörda informerades sent.

När KU redovisade sin granskning av regeringens och statsrådens agerande som hade föranlett sammanlagt 29 KU-anmälningar var Mats Perssons hantering av styrelserna ett av fem fall som fick kritik.

I sitt utlåtande skriver KU bland annat om hur de rapporter från Säpo och Must som Mats Persson hänvisat till i januari hade presenterats i februari 2023 och rapporten från FOI i mars 2023. KU anser därför att ”beskedet om att korta mandatperioden borde ha kunnat lämnas tidigare än vad som nu skedde, vilket också hade gett möjlighet att på ett bättre sätt förankra hanteringen med berörda parter och vid behov tydliggöra värnandet av den akademiska friheten i sammanhanget”.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv