Plötsligt drog ett miljardregn in över Sverige, närmare bestämt 33,7 miljarder som ska tillföras näringsliv, offentlig sektor och akademi. Pengarna kommer från Microsoft och ska användas för att bygga ut de datacenterkluster som redan finns i Sandviken, Gävle och Staffanstorp och ambitionen är att ge svenskar tillgång till ”världens bästa AI-resurser”.
Mångmiljardgåvan handlar om forskning, utveckling och innovation samt ett gigantiskt ”kompetenslyft” där 250 000 svenskar ska få utbildning inom AI-området. Förutom näringsliv och offentlig sektor ska kompetenslyftet omfatta lärare, studenter och övrig personal vid universitet och högskolor.
Miljardregnet presenterades nyligen av Microsofts vd Brad Smith som höll presskonferens på Microsofts svenska huvudkontor, tillsammans med en påtagligt förtjust statsminister som fick löften om att Sverige ska bli ”världsledande” och få ökad konkurrenskraft genom AI.
Tomas Frimmel, vd för Microsoft Sverige, menar att ”det har pratats och forskats kring AI i flera decennier och nu är tiden inne för det stora genombrottet för att göra AI folkligt”.
Linköpings universitet är ett lärosäte som har en lång och framgångsrik historia inom AI-forskning och kommer att ha en nyckelroll i Microsofts satsning. Linköpings universitet kommer också att ha en central funktion i det ”AI-insiktsråd” som inrättas. Rådet ska bestå av representanter för akademi, näringsliv och offentlig sektor och rådet ska bland annat besluta mer detaljerat om hur pengarna ska användas och fördelas.
Och lika överväldigande som de många miljarderna framstår själva logistiken kring kompetenslyftet, 250 000 individer kan jämföras med att utbilda samtliga invånare i Lund och Uppsala.
”Och lika överväldigande som de många miljarderna framstår själva logistiken kring kompetenslyftet, 250 000 individer kan jämföras med att utbilda samtliga invånare i Lund och Uppsala.”
Med den omfattningen är traditionella lokaler med lärare på plats förstås inte att tänka på, det kommer högst sannolikt handla om digital utbildning på distans, man då tänka sig att också det en gång så hypade MOOC:s-konceptet kan få ett lyft.
Apropå ett sådant upplägg så kan man ju erinra sig att utbildningsminister Mats Persson har uttryckt stark kritik mot distansutbildning och enskilda kurser, men sannolikt har ministern inget att invända när det är Microsoft som bjuder på distansutbildningen och kurserna.
Men man kan fråga sig vad som blir priset för Microsofts miljarder till infrastruktur och utbildning. Det handlar givetvis inte om någon filantropisk donation, utan om en affärsmässig satsning från företagets sida.
I tidningen Ny Teknik beskriver Kalle Wiklund det som att Microsoft är på friarstråt genom Europa. Frankrike och Tyskland har nämligen också fått många miljarder och fått samma löften som Sverige om att bli ”världsledande”.
Att satsa miljarder är, exempelvis, ett sätt för Microsoft att köpa sig allierade i förhållande till kommande EU-beslut och särskilt då inför 2025 då EU-parlamentets nya lagstiftning om artificiell intelligens ska träda i kraft. Det kommer att innebära krav på att bolag som Microsoft måste dela med sig av vilka data som används för att träna de stora AI-språkmodellerna, vilket, enligt Kalle Wiklund, skulle kunna bli ”en pr-mässig mardröm för molnjätten Microsoft”.
I tidningen Dagens Samhälle frågar sig Samuel Åsgård om Sverige genom de 33,7 miljarderna riskerar att göra sig alltför beroende av Microsofts välvilja, ”tillåts den globala jätten i och med detta att diktera villkoren för Sveriges AI-utveckling, det är sällan bra att lägga alla ägg i samma korg och frågan är om det är vad som sker nu?”
Och så kan man mer generellt fundera över att det framstår som så självklart att ett globalt företag inte bara bygger elslukande serverhallar på svensk mark, utan också finansierar forskning och utbildning. Är det så att säga fritt fram för techjättar att förse bland annat akademin med privata miljarder?
