Så påverkar EU-valet högskolepolitiken

EU:s länder fastställer sin politik för högre utbildning och forskning själva, men valet till Europaparlamentet påverkar ändå. Bland annat ska EU:s forsknings- och utbildningsprogram förnyas kommande mandatperiod. Universitetsläraren har frågat de politiska partierna om deras viktigaste högskolefrågor på EU-nivå.

Under den kommande mandatperioden ska både EU:s ramprogram för forskning, Horisont Europa, och utbildningsprogrammet Erasmus plus göras om.

Frågor om högre utbildning och forskning är inte glödheta i den politiska debatten inför valet till Europaparlamentet 9 juni, konstaterar Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.
– Det är inte så mycket ett område för politisk konflikt eller profilering, så det finns ingen riktig anledning för politikerna att driva frågorna. Det finns inte heller så tydliga ja eller nej utan processerna är ganska komplexa. Om EU fattade lagstiftningsbeslut om högre utbildning vore det annorlunda, säger han.

I huvudsak drivs politik som rör högre utbildning på nationell nivå. Däremot har EU ställt upp ett antal målsättningar, som till exempel att högre utbildning bör vara anpassad till arbetsmarknadens kompetensbehov. Det finns också en vision om att utbildningar bör vara breda och öppna, noterar Magnus Blomgren.

Magnus Blomgren
Magnus Blomgren

Docent i statsvetenskap vid Umeå universitet

När det gäller forskningspolitik kan EU påverka mer. Under kommande mandatperiod ska ramprogrammet för forskning, Horisont Europa, göras om och vara klart 2028. Detsamma gäller utbildningsprogrammet Erasmus plus.

Även om parlamentet inte producerar lagtext för EU:s länder att följa, kan man styra via budgetprocessen.
– Det handlar om jätteprogram och stora pengar har en tendens att påverka verkligheten. De prioriteringar man väljer att göra i Horisontsammanhang påverkar forskningen nationellt, säger Magnus Blomgren.

Erasmus plus har en budget på 26 miljarder euro för 2021 till 2027. Horisont Europas ligger på 95 miljarder euro för samma period.

Av Universitetslärarens enkät, sist i artikeln, framgår det att flera partier vill se skärpta EU-skrivningar om akademisk frihet. Även om parlamentet inte kan bestämma om akademisk frihet i respektive medlemsland, har man en roll som pådrivare.
– I dag ser vi att flera länder glider i de här frågorna. EU och Europaparlamentet har en väldigt viktig roll att agera och säga att det här är inte okej, säger Magnus Blomgren.

EU:s beslutsfattande institutioner

  • Europaparlamentet: Stiftar lagar och fastställer budget. Består av 720 folkvalda ledamöter.

  • Ministerrådet: Stiftar lagar ihop med parlamentet. Består av EU-ländernas ministrar.

  • EU-kommissionen: Föreslår nya lagar och fullföljer parlamentets och rådets beslut. Består av en kommissionär från varje land.

  • Europeiska rådet: Består av EU:s statschefer. Slår fast EU:s politiska riktning. Lagstiftar inte.

  • Därutöver finns EU-domstolen, Europeiska centralbanken och Europeiska revisions­rätten.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023