Osäkra förhållanden för Frankrikes universitetslärare

Hundratusentals lärare på de franska universiteten är inhoppare utan anställningskontrakt. – Undervisningskvaliteten är hotad, säger Hugo Mosneron-Dupin, som har skrivit en uppmärksammad rapport om ämnet.

Ungefär 167 000 lärare vid franska universitet saknar ett regelrätt anställningskontrakt. Dessa står i dag för omkring 25 procent av all undervisning.

Några timmar här, några timmar där. De franska offentliga universiteten och högskolorna löser allt oftare lärarbehovet genom att anlita utomstående under extremt prekära förhållanden.

Ett exempel är Clément Pouré, frilansjournalist till yrket och som årligen arbetar ett hundratal timmar vid tre universitet i olika städer. Han beskriver en vacuumliknande situation. Han ingår inte i något pedagogiskt team, är osäker på vad studenterna gör på andra kurser, och saknar framförhållning eftersom han inte vet hur han ska jobba inom en snar framtid.

Ersättningen fastställs på nationell nivå och är i dag 42,50 euro per undervisningstimme, alltså ungefär 500 kronor.
– Jag vill egentligen inte klaga. Andra yrkesgrupper har sämre betalt. Men jag vet att jag hade gjort ett bättre jobb om jag också hade fått betalt för att förbereda kurserna och för att rätta skrivningar.

Clément Pouré tillhör en växande kår av lärare som i Frankrike har status som ”vacataires”. De är inte visstidsanställda, de har inget regelrätt anställningskontrakt och ska enligt lagen ha en annan huvudsaklig sysselsättning vid sidan om timmarna på universitetet.

Funktionen existerar för att universiteten ska kunna anlita utomstående vid särskilda och tillfälliga behov, men har alltså alltmer förvandlats till en nödvändighet för att högskolorna över huvud taget ska klara sina åtaganden.
– Gruppen har växt explosionsartat och det här sker utan någon som helst politisk diskussion, säger Hugo Mosneron-Dupin.

Han är lärare i filosofi, blivande doktorand och har skrivit en uppmärksammad rapport om ämnet för Nos Services Publics, en organisation som övervakar utvecklingen inom offentlig service.

Antalet ”vacataires” består i dag av omkring 167 000 personer som tillsammans leder 25 procent av utbildningstimmarna på högskolorna. Detta kan jämföras med de cirka

75 000 personer som har fasta lärartjänster, och en grupp på runt 20 000 lärare som har visstidsanställningar.

Den främsta förklaringen till att de osäkra lärarjobben ökar, säger Hugo Mosneron-Dupin, är att universitetens budgetanslag inte alls har hängt med när antalet studenter har blivit betydligt fler.

En ”vacataire” är betydligt billigare än en person med ett anställningskontrakt. Enligt Hugo Mosneron-Dupin motsvarar den reella timersättningen, det vill säga om man räknar in förberedelser och rättningar, omkring 10,50 euro brutto, alltså runt 100 kronor. Det är lägre än den franska lagstadgade minimilönen.
– Skolorna balanserar på gränsen till vad som är legalt.

Han säger att det också är relativt vanligt att högskolorna uppmanar inhopparna att bilda enskild firma för att uppfylla kravet på att de ska ha en annan huvudsaklig sysselsättning.
– Förutom att situationen är svår för de berörda, innebär det här en försämring av utbildningskvaliteten.

Hugo Mosneron-Dupin säger att utvecklingen går stick i stäv med den gängse modellen för universitetsutbildningarna i Frankrike. Den innebär att lärarkåren i första hand ska bestå av personer som forskar på halvtid, vilket anses vara en garanti för att studenterna får en undervisning som är kopplad till forskningsutvecklingen. 

Han förklarar att hans uppdrag som rapportör har varit att presentera fakta, men inte att finna en lösning på problemet.

Det gör däremot universitetslärarnas fack Snesup-FSU, som länge har försökt få regeringen att ta itu med prekariteten, och som hävdar att det är uppenbart att antalet fast anställda måste bli fler.
– Perenna uppgifter ska inte skötas på det här sättet, säger Raymond Grüber.

Han är lärare i kemi vid universitetet Gustave Eiffel i Champs sur Marne och ingår i fackets nationella ledningsgrupp.
– Tyvärr är jag pessimist. Regeringen har nyligen presenterat ett stort sparpaket, vilket också betyder mindre pengar till universiteten. Dessutom riskerar problemet att förvärras av stora pensionsavgångar under de kommande åren, säger Raymond Grüber.

Står för 25 procent av undervisningen

Undervisningen på de franska offentliga universiteten och högskolorna utförs av personer i en rad olika kategorier.

  • Omkring 55 000 personer har en kombinerad lärar- och forskartjänst.
  • 13 000 har fasta lärartjänster.
  • 20 000 lärare har visstidsanställningar.
  • Uppskattningsvis 167 000 personer ingår i gruppen ”vacataires”, vilket betyder att de säljer ”undervisningstjänster” och inte har något regelrätt anställningskontrakt. Enligt lag ska de ha en annan huvudsaklig försörjning vid sidan om läraruppdraget. De står i dag för omkring 25 procent av all undervisning.

Källa: Nos Services Publics

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv