Remissvaren på utredningen Ökad kompetens i säkerhetsfrågor vid universitet och högskolor har nu lämnats in. SULF är kritiska.
– Det är inte frågorna i sig som är problematiska, utan hur regeringen försöker lösa dem, säger Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF.
Karin Åmossa
Samhällspolitisk chef, SULF
I utredningen föreslås bland annat att kompetens i säkerhetsfrågor bör beaktas vid nominering av styrelseledamöter och att högskoleförordningen ska ändras så att det framgår att styrelsen beslutar i frågor om verksamhetens säkerhet.
Vidare vill utredningen att särskilda stödfunktioner inrättas vid varje lärosäte och att Försvarshögskolan får i uppdrag att utveckla säkerhetskompetenshöjande insatser för styrelseledamöter.
– Det är till exempel inte effektivt att beakta enbart säkerhetskompetens i stället för att lita på att nomineringskommittéerna gör en bred bedömning. De som sitter i styrelser eller är tilltänkta som externa ledamöter har ju redan i många fall erfarenhet av arbete i myndigheter och företag och är därmed vana vid att tänka på säkerhetsfrågor, säger Karin Åmossa.
Hon påpekar att alla är eniga om det besvärliga säkerhetsläge som Sverige befinner sig i och att regeringen därför borde ha löst problemen genom tillitsfull dialog med lärosätena.
– I stället försöker man detaljstyra och har genom sin hantering skapat en misstro mot regeringen som tar tid att reparera.
I stället försöker man detaljstyra och har genom sin hantering skapat en misstro mot regeringen som tar tid att reparera.
Karin Åmossa
När det gäller de remissvar som inkommit från lärosätena hänvisar de i stor utsträckning till Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. I sitt yttrande vänder sig SUHF bland annat emot att utredaren hävdar att ”det finns betydande brister i hanteringen av säkerhetsfrågorna vid samtliga universitet och högskolor”.
SUHF hänvisar till de omfattande åtgärder som redan görs för att stärka säkerhetsarbetet och om de arbets- och expertgrupper som bland annat har utarbetat rekommendationen Global Responsible Engagement: Checklist.
Förbundet kritiserar också att utredningen föreslår en ändring i högskoleförordningen som innebär att styrelsen får ett uttryckligt ansvar för ett visst sakområde, det vill säga säkerhetsfrågor.
Enligt SUHF väcker detta oro för framtida regleringar inom andra sakområden, vilket ”rimmar mycket illa med såväl akademisk frihet som institutionell autonomi”, skriver man.
Sveriges förenade studentkårer, SFS, menar i sitt yttrande att begreppet säkerhetsfrågor borde breddas till att inkludera också desinformation samt hot, trakasserier och våld mot forskare om säkerhetsarbetet ska stärkas.
SFS avstyrker förslaget om att ledamöter ska ha kompetens i just säkerhetsfrågor. Man menar att det finns andra nödvändiga kompetenser som exempelvis internationalisering, jämställdhet och arbetsmiljö. Kompetenser som inte heller ska behöva nämnas specifikt i uppdraget till ledamöterna.
Kungliga Vetenskapsakademien tillhörde inte de inbjudna remissinstanserna men valde ändå att lämna in ett yttrande.
Man kommenterar inte de specifika förslagen utan har invändningar av ”mer principiell karaktär” mot regeringens hantering av åtgärder för ökad säkerhetskompetens, säger Hans Ellegren, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien.
– Vi är ingen intresseorganisation, vi är enbart vetenskapens och forskningens företrädare och reagerar när såväl den individuella som den institutionella akademiska friheten begränsas och den politiska styrningen ökar.
Hans Ellegren
Ständig sekreterare, Kungliga Vetenskapsakademien
I sitt remissvar skriver man att ”det är med oro som Akademien noterat hur beslutet att förkorta styrelsernas mandatperioder påtagligt skadade forskarsamhällets förtroende för den politiska kontrollen av universitet och högskolor”.
– Den politiska styrningen har ökat under de senaste åren, att precisera vilken kompetens som ska ingå i lärosätenas styrelser är ännu ett steg i den riktningen, säger Hans Ellegren.
Den politiska styrningen har ökat under de senaste åren, att precisera vilken kompetens som ska ingå i lärosätenas styrelser är ännu ett steg i den riktningen.
Hans Ellegren
I sitt yttrande riktar Kungliga Vetenskapsakademien en skarp uppmaning till regeringen att låta ”fundamentala beslut” som förändringar av styrelsers tillsättning föregås av en bättre och mer förtroendefull dialog med sektorn.
– Det finns plattformar för detta. En förtroendefull dialog om säkerhetsfrågan och förändringar i högskoleförordningen hade kunnat föras parallellt med att tillfälliga åtgärder hade vidtagits.
Akademien påpekar också att politisk styrning är skadligt för Sveriges rykte som forskningsnation. Om inte universitet och högskolor uppfattas som fria från direkt politisk påverkan försvårar det möjligheten att attrahera internationella forskare, skriver man i yttrandet.
