Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Glöm inte högskolor och universitet i det livslånga lärandet

Ny statistik från CSN visar att en majoritet av de personer som fått omställningsstudiestöd under 2023 har studerat på yrkeshögskola trots att fler söker för universitetsstudier. Nu är det dags att ge universitet och högskolor öronmärkta medel för satsningar på det livslånga lärandet, skriver företrädare för fackförbundet Akavia.

21 mars, 2024
Patrik Nilsson, Hanna Birath

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

Under 2023 har drygt 5 000 personer studerat med omställningsstudiestöd (OSS), enligt statistik från CSN. 46 procent av de studerande som har fått stödet har läst på yrkeshögskola jämfört med 43 procent på universitet och högskola. Detta trots att fler söker OSS för att studera på universitet eller högskola, det visar statistik som Akavia har begärt ut från CSN.

Det finns förstås goda skäl till att yrkeshögskolor passar väl med studier som finansieras med omställningsstudiestödet. Utbildningarna på yrkeshögskolan är som regel kortare och anpassade efter arbetsmarknadens behov. En delförklaring till den skillnad vi ser mellan ansökningar och utbetalningar kan vara att en del ansökningar faller för åldersvillkoret som säger att sökande under 40 år inte kan söka OSS för utbildningar som totalt är längre än 80 heltidsveckor. Men vi får inte underskatta den betydelse universitet och högskolor kan och bör ha för det livslånga lärandet.

Universiteten erbjuder en djupare akademisk kunskap och forskningsbaserade insikter som är ovärderliga för många yrkesverksammas fortsatta karriärutveckling. Inte minst för Akavias medlemmar, som har en akademisk bakgrund, är möjligheten att bygga på sin kompetens via universitet och högskolor många gånger efterfrågad.

Redan i dag finns det många lärosäten som arbetar aktivt med att ta fram kurser och utbildningar som passar för yrkesverksammas behov. Men om fler lärosäten ska göra motsvarande satsningar krävs öronmärkt finansiering.

Akavia efterlyser därför en snabb utredning från regeringen för att utforska finansieringsmöjligheterna. Med tanke på att omställningsstudiestödet beräknas vara fullt utbyggt 2026 brådskar det att få en finansieringsmodell på plats. Det här bör med andra ord vara en prioriterad fråga för utbildningsminister Mats Persson (L).

Utöver finansieringsfrågan måste också de administrativa hindren adresseras. De långa väntetiderna hos CSN har skapat frustration och kan på sikt underminera reformens legitimitet. Det är avgörande att dessa problem åtgärdas snarast för att inte ytterligare försvåra tillgången till livslångt lärande. De regelförenklingar som CSN har tagit initiativ till och extra medel i budgeten innebär förhoppningsvis att vi framöver kan se fram emot en snabbare handläggning av omställningsstudiestödet.

Universitet och högskolor fyller en viktig och avgörande roll i samhället genom att utveckla och pröva ny kunskap. Genom den högre utbildningen lär sig studenterna kritiskt och analytiskt tänkande, förmågor som blir allt viktigare på framtidens arbetsmarknad. Det är förmågor som också yrkesverksamma har stor nytta av att fortsätta träna och hålla levande, inte minst i en värld där artificiell intelligens i snabb takt omformar vår arbetsmarknad.

Genom öronmärkt finansiering kan universitet och högskolor fortsätta att vara en naturlig och viktig del av det livslånga lärandet för den som vill fördjupa sin akademiska kunskap och kompetens genom hela livet.

Patrik Nilsson
Samhällspolitisk chef, Akavia

Hanna Birath
Sakkunnig, Akavia

Patrik Nilsson, Hanna Birath

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023