Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Fler vill se kurser i svenska för inresta doktorander

Röster höjs för att internationella doktorander bör få möjlighet att lära sig svenska som en del av sin utbildning. Uppsala universitet arrangerar särskilda kurser i svenska, som doktoranderna får ECTS-poäng för.

14 mars, 2024
Flera som Universitetsläraren har talat med efterlyser att internationella doktorander borde få läsa svenska inom sin utbildning.

En allt större del av doktoranderna har bristande kunskaper i svenska språket, vilket Universitetsläraren skrivit om tidigare. Melissa Reidy, doktorand vid Umeå universitet, är en av de som anser att internationella doktorander borde få läsa svenska inom sin utbildning.

Melissa Reidy

Doktorand, Umeå universitet

Hon är från Australien och har nu bott i Sverige i fyra år. Redan när Melissa Reidy kom hit ville hon börja lära sig svenska men covidpandemin satte stopp för planerna under första året. Under 2021 gick hon en betald onlinekurs genom Folkuniversitetet och året därpå började hon en SFI-kurs.
– Båda kurserna förbättrade verkligen mina kunskaper i svenska men de var svåra att kombinera med ett heltidsjobb som doktorand. Särskilt som kurserna kräver att man ska vara närvarande på lektioner under arbetstid, säger Melissa Reidy.

Nu har hon i stället hittat en kurs via Folkuniversitetet som erbjuder morgonlektioner online, vilket fungerar bra för henne.

När Melissa Reidy läste svenska via SFI kampanjade hon på universitetet för att doktorander skulle få kompensation för att de lär sig svenska. Något hon inte fick gehör för.
– Jag argumenterade för att vi borde få åtminstone tre ECTS-poäng om vi får godkänd svenska genom SFI. Men jag fick förklarat för mig att eftersom studier i svenska inte är en del av de nationella målen för doktorandutbildningen, kunde jag inte få poäng för det.

Dieter Müller

Vice rektor, Umeå universitet

Vicerektor Dieter Müller vid Umeå universitet bekräftar lärosätets inställning.
– Principiellt uppmuntrar vi naturligtvis att doktoranderna lär sig svenska. Däremot syftar ju forskarutbildning till att förmedla specifika vetenskapliga färdigheter och kunskap. Där ingår normalt inte språkkunskaper, säger han.

Han menar att det finns ett hinder på nationell nivå.
– De politiska signaler som ges gentemot internationella doktorander är inte särskilt välkomnande. Om staten säger att när du är klar med utbildningen åker du ut, varför ska jag då lära mig svenska?

Melissa Reidy poängterar att det krävs tid och engagemang för att lära sig språket. Det är inte rättvist att internationella doktorander ska göra den ansträngningen vid sidan av sitt heltidsarbete utan att bli kompenserade, menar hon.
– Vissa universitet måste inse att det inte är så att internationella doktorander inte försöker lära sig svenska. Jag har aldrig träffat en doktorand från ett annat land som inte vill lära sig svenska, säger Melissa Reidy.

På Uppsala universitet vill man understödja doktoranders studier i svenska.
– Vi har insett att för att doktoranderna ska kunna komma in i verksamheten, framför allt hjälpa till med undervisning men också kunna interagera med alla andra på lika villkor, då behöver de ha bättre svenskkunskaper, säger Staffan Svärd, ställföreträdande vicerektor för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet.

Staffan Svärd

Ställföreträdande vicerektor för teknik och naturvetenskap, Uppsala universitet.

Därför arrangerar Uppsala kurser som är specialdesignade och mer avancerade än SFI och med tider anpassade till doktorandernas arbete.
– I och med att de här kurserna är på lite högre nivå kan vi också ge doktoranderna poäng för de studierna, säger Staffan Svärd.

SULF:s ståndpunkt är att alla utländska doktorander bör erbjudas kurser i svenska. Antingen som en del av forskarutbildningen eller på annat sätt som inte hindrar doktorandens utbildning. Dessutom kommer kunskaper i svenska att bli ett krav för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap, skriver förbundet i ett mejl.

På Trygghetsstiftelsen varnar man för att bristande kunskaper i svenska kan bli ett problem på arbetsmarknaden.
– Samhället vill ju att personer som har varit här i fyra–fem år och doktorerat ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Stiftelsens erfarenhet är att svenska är en dörröppnare som gör det lättare att få jobb också utanför akademin, säger Åsa Helldén Ruocco, kommunikationschef på stiftelsen.

Åsa Helldén Ruocco

Kommunikationschef, Trygghetsstiftelsen

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023