Genom att studera registerdata från SCB går det att se på en mycket kraftig ökning av internationella forskare bland dem med meriteringsanställningar, från 31 procent 2008 till 69 procent 2018, enligt en vetenskaplig artikel. I artikeln likställer man forskare födda utomlands med internationella forskare.
Författare till artikeln är Charlotte Silander, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, och Maria Pietilä, forskare vid Eastern University, Finland. Den förstnämnda upplever att detta har setts som en STEM-fråga.
– Det vill säga någonting som främst sker inom naturvetenskap och matematik. Men det har skett en stor förändring även inom de andra områdena så det här är faktiskt ett fenomen som gäller hela högskolan, säger Charlotte Silander.
Charlotte Silander
Docent i statsvetenskap, Linnéuniversitetet
Tillväxten av internationella forskare på meriteringsanställningar avspeglas inte i personalsammansättningen inom gruppen lektorer och professorer, visar artikeln.
Bland lektorerna var 17 procent födda utomlands 2008, och 2018 hade andelen ökat till 23 procent. När det gäller professorer ökade andelen utrikes födda från 19 procent till 25 procent under motsvarande period.
– Vi ser inget av det stora inflödet av personer från ett annat land som sker till postdoknivån på andra anställningsnivåer. De tidsbegränsade anställningarna verkar alltså inte färga av sig till hela akademin, säger Charlotte Silander.
I artikeln kallar man fenomenet ”instängd mångfald” eftersom det blir begränsat till vissa områden av högskolan.
– Vi vill problematisera diskussionen om att internationalisering också bidrar till mångfald. Man blandar ihop korten när internationalisering handlar om att rekrytera, medan mångfald är en annan fråga.
Utvecklingen i Sverige går i linje med den internationella forskningen.
– Forskning från bland annat Storbritannien visar att det finns en strukturell ojämlikhet i akademin; kvinnor och etniska minoriteter har sämre möjligheter för en akademisk karriär. Forskningen tyder på att de här strukturella ojämlikheterna cementeras.
”Om vi har en väldigt stor andel av postdoktorer och andra forskare inne i systemet som inte kommer från vårt land ställer det andra krav än när vi utgår från att alla har samma kulturella bakgrund.”
Charlotte Silander
Därför behöver det finnas en uppföljning kring andelen forskare födda utomlands och deras möjligheter, säger Charlotte Silander och påpekar att svensk akademi uppfattar sig som homogen.
– Underförstått tänker nog akademin på sig själv som svensk. Men det är vi faktiskt inte längre och då behöver man fundera över hur man hanterar personal, forskare och handledarutbildning. Om vi har en väldigt stor andel av postdoktorer och andra forskare inne i systemet som inte kommer från vårt land ställer det andra krav än när vi utgår från att alla har samma kulturella bakgrund.
