Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Ny rapport visar: Sämre förutsättningar för universitetslärare vid yngre lärosäten

Lärare vid yngre lärosäten har sämre förutsättningar för att göra sitt jobb. Dessa lärosäten behöver därför kompenseras med mer resurser, visar en ny rapport från SNS.

22 februari, 2024

Nyare lärosäten har andra utmaningar än äldre, visar SNS-rapporten Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning. En av författarna till rapporten är Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Studenter som kommer från en studieovan miljö, sett till föräldrarnas utbildningsbakgrund, och studenter som har lägre meritpoäng med sig från gymnasiet är tydligare representerade, säger han.
– Av det följer att man inte i samma utsträckning har med sig akademiska normer och vi ser fler disciplinärenden vid nyare lärosäten, säger han.

Douglas Brommesson

Professor i statsvetenskap, Linnéuniversitetet

Douglas Brommesson påpekar att staten samtidigt ger mindre resurser till regionala universitet och högskolor.
– Summa summarum så är studenterna som kommer till yngre regionala universitet redan från början mindre gynnade i meningen att de i genomsnitt kommer från en mindre studievan bakgrund. Sedan kommer de till ett universitet som är mindre forskningsintensivt och de blir mindre gynnade även på det sättet. Vi beskriver det som en form av Matteuseffekt.

Douglas Brommesson menar att arbetsbelastningen och förutsättningarna för att varje lärare ska kunna genomföra en bra undervisning skiljer sig åt mellan olika typer av lärosäten.
– Dels handlar det om vilken resurstilldelning man får, dels vilka utmaningar man har att hantera på lärosätena. Och för det tredje i vilken grad man befinner sig vid ett lärosäte som är forskningsintensivt eller inte. Vi menar att om du befinner dig i en forskningsintensiv miljö så är det lättare att ge en forskningsanknuten undervisning.

Men det behöver inte betyda att undervisningen är sämre vid ett yngre regionalt lärosäte, påpekar Douglas Brommesson.
– Även om förutsättningarna skulle kunna tala för en lägre kvalitet så räddas det ofta av hängivna lärare. Men man ska se skillnaderna i förutsättningar. Lärare i en miljö där man kanske får mindre betalt i antalet timmar för sin undervisning och insatser, där det finns mindre forskningsresurser och där det finns större pedagogiska utmaningar; de kompenserar ofta genom att arbeta mycket på sin fritid, eller använder lite av den knappa tid som de ändå har till forskning för att höja kvaliteten på undervisningen.

Han ställer sig frågande till om det är en arbetssituation som är hållbar i längden och pekar på att lärare som behöver kompensera i undervisningen på det sättet riskerar att bli utarbetade.

Vad ska man göra åt det?
– Det är ju en resursfråga. Vi tycker att man bör diskutera fördelningen mellan å ena sidan forskningsråden, Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer, och å andra sidan medel som går direkt till lärosätena. Vi menar att den balansen behöver förskjutas något till förmån för lärosätena. Det skulle då ge möjlighet för fler lärare att ge en forskningsanknuten undervisning.

Douglas Brommesson menar att man måste ta hänsyn till de skillnader i grundläggande förutsättningar som finns mellan olika lärosäten.
– Vi tänker också att det kan finnas anledning att kompensera de lärosäten som har de största pedagogiska utmaningarna så att lärarna där får mer tid för att utveckla pedagogiken och för att hantera en mer utmanande lärmiljö.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023