Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Låt forskningen om engelskspråkig undervisning tala i sin helhet

Universitetslärarens artiklar ger inte hela bilden av engelskspråkig undervisning i svensk högre utbildning. Det menar fyra professorer och en universitetslektor i engelska.

21 februari, 2024
Beyza Björkman, Maria Kuteeva, Joseph Siegel, Josep Soler, Hyeseung Jeong

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

Vi har med största intresse följt artiklarna Universitetsläraren publicerat om engelskspråkig undervisning inom svensk högre utbildning. Det är självklart positivt att Universitetsläraren ger utrymme för detta ämne. Efter minst 15 års forskning både i Sverige och i andra länder är frågan om engelskans roll inom högre utbildning fortfarande aktuell.

För ett sådant komplext ämne är dock 15 år inte lång tid. Det är helt korrekt att det behövs mer forskning. Trots att forskarnas förståelse för ämnet har fördjupats betydligt återstår det mycket att upptäcka både om lärarnas och studenternas användning av engelska för akademiska ändamål, om utmaningar som kommer med engelskspråkig undervisning samt om de viktiga möjligheter som uppstår ur denna situation, för alla inblandade.

Med denna debattartikel vill vi lyfta fram viktiga parametrar som inte nämnsi de tidigare artiklarna och därför bidra med vad vi tror blir en mer nyanserad bild av forskningsläget än den som förmedlas i artiklarna som publicerats i Universitetsläraren: den första en krönika där Per-Olof Eliasson refererar till en studie av Bälter et al. (Vem förvånas över att svenska studenter lär sig sämre på engelska?) och den andra en nyhetsartikel där han refererar till Malmström et al. (Studie: Vissa universitetslärare inte bättre än gymnasieelever på engelska).

Vår avsikt är inte att kritisera de refererade studierna på något sätt. De är refereegranskade vetenskapliga artiklar som har fokuserat på olika aspekter av engelskspråkig undervisning och har, som alla forskningsartiklar, sina begränsningar. Det rör sig om parametrar och nyanser som hittills inte diskuterats eller inkluderats, åtminstone inte i tillräcklig omfattning, men som vi menar måste beaktas för att kunna få en helhetsbild av forskningen om engelskspråkig undervisning.

Till att börja med vill vi påpeka att artiklarna som refereras till för att exemplifiera engelskans negativa inverkan på högre utbildning, inte entydigt visar på detta förhållande.

Den första studien är en experimentell studie som avser att undersöka eventuella skillnader mellan undervisning på svenska och engelska i en undervisningssituation online inom ramen för högre utbildning på ett svenskt universitet (Bälter et al, 2022; English-medium instruction and impact on academic performance: a randomized control study). Studien rapporterar att studenterna i den engelskspråkiga versionen av samma onlinekurs visade sämre resultat och att flera studenter hoppade av.

Likafullt är forskarna själva noga med att i sin artikel poängtera att studenternas sämre resultat endast möjligtvis kan ha med engelskan att göra, och i sådant fall endast under vissa förutsättningar. Bälter et al. (2022) är alltså försiktiga i sina uttalanden om engelskans eventuellt negativa påverkan, då resultaten inte kan anses vara säkerställda. Trots detta har krönikan rubriken ”Vem är förvånad att studenterna lär sig sämre på engelska?”. Rubriken indikerar att studenter faktiskt lär sig sämre på engelska, samt att detta inte är något att förvånas över. Ett sådant påstående saknar alltså stöd i den studie som refereras till, vilket är både missvisande och problematiskt. Mycket viktiga parametrar exkluderas också från krönikan, och utan tillgång till dessa har läsarna ingen möjlighet att se helhetsbilden.

En sådan parameter är att kursen i studien var online, vilket delvis skulle kunna förklara den höga frekvensen av studenter som hoppade av. Det är även problematiskt att slå fast att studenter presterar sämre av att studera på engelska enbart baserat på ett test, dessutom ett flervalstest. Många parametrar som skulle kunna ha en avgörande betydelse för studiens resultat. Vi vet till exempel inte hur många alternativ som fanns i flervalstestet, hur störningsmomenten såg ut, hur frågorna var formulerade, etcetera.

En annan fråga som lämnas obesvarad har med kursinnehåll att göra: hade denna onlinekurslitteratur och läxor baserade på kurslitteratur? Läsarna får ingen information om föreläsningarna. Var föreläsningarna inspelade eller i realtid vid Zoom? Vilka möjligheter fanns då för studenterna att ställa frågor? Läsarna saknar helt enkelt nödvändig och relevant information om kursens förutsättningar, vilka i sin tur skulle kunna antas påverka resultatet av studien.

Slutligen saknas nödvändig och relevant information om de studenter som medverkade i studien. Hur såg studentgruppen ut, gjordes det några intervjuer med informanter, till exempel studenternas lärare? Att lämna sådan information utanför diskussionen och ändå komma till slutsatsen att den något sämre prestationen i gruppen som studerade på engelska enbart beror på undervisningsspråket saknar vetenskaplig grund.

Nyhetsartikeln refererar till en annan studie, denna gång av Malmström et al. (Teachers’ receptive and productive vocabulary sizes in English-medium instruction) där forskningsfokuset var unga lärares receptiva förmåga av allmäna och akademiska ord. En stor grupp rapporterades i denna studie ha ett stort ordförråd, medan tio procent rapporterades ha en sämre receptiv förmåga. När det gäller det produktiva ordförrådet rapporterar Malmström och kollegorna att hälften av de testade har mindre än 3 000 ord.

Man måste dock veta att dessa 130 universitetslärare är från STEM-ämnena, och i STEM (kort för Science, Engineering, Technology and Mathematics) har termer en stark närvaro. Forskning från Sverige och andra delar av världen, inklusive engelskspråkiga länder som USA, har visat att det är disciplinär litteracitet – förmågan att använda språket och andra semiotiska resurser (som tillexempel matematik) för att generera och förmedla kunskap – som är avgörande vad gäller effektiv kommunikation i olika ämnen.

Studien som Universitetsläraren citerar i sin nyhetsartikel testade märk väl inte det ämnesspecifika ordförrådet för lärarna inom STEM. Det måste också påpekas att de flesta av de 130 deltagarna var doktorander och inte universitetslektorer. Det är så klart inte möjligt att i en nyhetsartikel inkludera alla aspekter av en studie. Samtidigt kan man tycka att det i detta fall är problematiskt att lämna alla dessa viktiga faktorer utanför, när slutsatsen blir att vissa universitetslärare inte har bättre ordförråd än gymnasieelever och inte heller bättre språklig förmåga.

Det Malmström egentligen säger i Universitetslärarens intervju är att man inte ”med säkerhet kan säga att det inte har en negativ inverkan på ämnesförståelsen att studera ett ämne som mekanik eller antropologi på engelska. Inte heller är forskningsresultaten entydiga att man blir bättre på engelska av att studera på engelska”. Malmströms slutsats är därför att det behövs mycket mer forskning. Detta håller vi helt med om. Det behövs mer forskning som fokuserar på undervisningsspråkets eventuella påverkan på studenters inlärning av ämnet. Låt oss också komma ihåg att flera studenter och lärare på svenska lärosäten inte har svenska som modersmål. Forskningen har redan visat att svenska och flera andra språk används för olika ändamål när engelska är det officiella undervisningsspråket vid svenska universitet. Som sagt, frågan är komplex, och engelskans vara eller icke vara i svensk högre utbildning är därför värdig en mer nyanserad diskussion.

Avslutningsvis vill vi understryka vikten av att stödja lärare och studenter i högre utbildningsmiljöer där engelskan används som undervisningsspråk. Hur kan vi hjälpa lärare och studenter att kommunicera effektivt med rätt pedagogik? Flera lärosäten har tagit fram olika stödsystem, såsom kurser och workshops för lärare och studenter om hur man på bästa sätt använder engelska som undervisningsspråk med allt vad det innebär. Mer forskning behövs, ja, men kunskapen om engelskspråkig undervisning är definitivt tillräckligt djup för att kunna ta fram stödprogram av olika slag. Låt forskningen tala i sin helhet och låt oss fokusera på hur vi kan stödja kollegor, studenter och administrativ personal.

Beyza Björkman
Professor i engelska

Maria Kuteeva
Professor i engelska

Joseph Siegel
Professor i engelska

Josep Soler
Professor i engelska

Hyeseung Jeong
Universitetslektor i engelska

Beyza Björkman, Maria Kuteeva, Joseph Siegel, Josep Soler, Hyeseung Jeong

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023