Lärarpriser diskriminerar kvinnor

Kvinnliga universitetslärare missgynnas vid nominering till priser i undervisning. Det konstaterar ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet. Nomineringsprocessen hjälper heller inte till att utveckla undervisningen.

15 februari, 2024
Såväl manliga som kvinnliga studenter nominerade fler manliga lärare än kvinnliga lärare till pedagogiska priser, visar en studie från Stockholms universitet.

I projektet analyserades alla 194 nomineringar till Årets lärare 2018 vid Stockholms universitet. Forskarna fann att både manliga och kvinnliga studenter nominerade fler manliga lärare än kvinnliga lärare.

När det gäller motiveringarna i de 194 nomineringarna verkade de reproducera stereotypa mönster, enligt forskarna. Kvinnor och män tillskrevs olika egenskaper som verkade överensstämma med studenternas förutfattade föreställningar.

Män framhåller inte kvinnliga förebilder
Exempelvis framhölls männen oftare som förebilder av både manliga och kvinnliga studenter, medan kvinnliga lärare sällan framhölls som förebilder av manliga studenter.
– Det stora resultatet är att även om det är ungefär lika många män som kvinnor som undervisar, så är det framför allt män som blir nominerade av såväl män som kvinnor, säger Jeanna Wennerberg, som tillsammans med Klara Bolander Laksov och Tore West genomfört studien.

Forskarna bakom studien, som alla är verksamma vid Stockholms universitet, anser också att priser för årets lärare fokuserar för mycket på lärarnas individuella prestationer och därmed inte bidrar till att utveckla undervisningen.

– Studenterna ser ju inte allt det pedagogiska arbete som sker i planeringsstadiet, kollegiala samarbeten, kursutveckling, nya kurser, nya program och nya idéer. Men det arbetet betyder jättemycket för verksamheten i stort och studenterna i synnerhet, säger Jeanna Wennerberg.

Jeanna Wennerberg

Forskare, Stockholms universitet

Generella resultat
Den här undersökningen är enbart gjord på nomineringarna under ett år vid ett lärosäte.
­– Men resultaten är ganska generella så till vida att det finns annan forskning som pekar mot samma sak, säger Klara Bolander Laksov.

Klara Bolander Laksov

Forskare, Stockholms universitet

Sammantaget menar forskarna att både de könsstereotypa mönstren i nomineringarna och att priserna inte tar hänsyn till det kollegiala pedagogiska utvecklingsarbetet gör att det behövs ett nytt sätt att premiera universitetslärares insatser i undervisningen. – Vi behöver skapa andra och fler möjligheter att på goda grunder lyfta upp vad som är ett gott arbete, säger Klara Bolander Laksov.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv