Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Studenter stöttas för att klara studierna

Studenten Arvid Hedin på Campus Östersund, Mittuniversitetet
Arvid Hedin är en av drygt 80 studenter vid Mittuniversitetet som hittills har fått samtalsstöd genom metoden supported education.

Arvid Hedin var beredd att ge upp sina studier i Östersund när han fick stöd av mentorn och adjunkten Lena Lundgren. Modellen som Mittuniversitetet använder ska förebygga psykisk ohälsa och göra att färre hoppar av studierna.

8 februari, 2024
Anneli Åsén & Mats Andersson

Kylan har tillfälligt släppt sitt grepp om Östersund när livet börjar återvända till Mittuniversitetet efter julledigheten. Vattnet skvalar ur stuprören när snön smälter på taken, sandbilarna går för högtryck runt hela stan för att i möjligaste mån lindra halkan på isiga gator och gångbanor.

Studenten Arvid Hedin tillhör den – som det verkar – minoritet som rör sig utan dubbar eller broddar under skorna. Han är heller inte sinnebilden av en student sett till ålder, då han började studera först i 45-årsåldern.
– Det var 26 år mellan det att jag gick ut gymnasiet och att jag började på universitetet. Det var kanske mycket det som gjorde att jag behövde ha hjälp, funderar han.

För det blev en stor omställning för Arvid Hedin att gå från arbetet som spårsvetsare vid järnvägen till studier i risk- och krishantering vid Mittuniversitetet. Dessutom innebar det en flytt från familjen i Dalarna, och då främst de två yngsta barnen, 10 och 15 år, som nu bor kvar hos sin mor, Arvids exfru. Arbetet vid järnvägen hade han gärna fortsatt med, men det blev omöjligt då han drabbades av reumatism som gör att han ibland har svårt att röra sig.

När det var som värst kunde han inte själv få på sig byxor och strumpor, än mindre ta sig nerför trapporna för att gå och handla, berättar han.

Samtidigt kände sig Arvid Hedin ovan i skolbänken och hade svårt att dels få till en bra studieteknik, dels komma in i det akademiska skrivandet. Han var också ensam och hade föreställt sig att det skulle vara mer föreläsningar och inte så mycket självstudier.

Åldersskillnaden till övriga studenter och det faktum att han bor två mil utanför Östersund har gjort att han inte deltagit i studiegrupper tillsammans med andra.
– Då får man ju dra det där lasset själv och det är inte riktigt lika lätt, konstaterar han.

Efter en termin, i början av 2023, insåg Arvid Hedin att han inte skulle klara av studierna på egen hand. Det var då han hittade information om stödprogrammet supported education på Mittuniversitets webbplats. Studenter som har svårt att klara sig igenom tuffa studieperioder kan få samtalsstöd av en lärare som utbildats till mentor.

Metoden ska stötta studenter med psykisk ohälsa och motverka att de hoppar av utbildningen. Det är tänkt att komplettera övriga stödfunktioner som studenthälsan. Men till skillnad från exempelvis särskilt studiestöd för studenter med funktionsnedsättningar krävs varken fastställd diagnos eller läkarintyg för att ta del av stödet inom supported education.

”Jag sökte den hjälpen eftersom jag älskar att jobba men inte längre kan göra det jag gjort förut.”

Han tog kontakt med Maria Warne, som är samordnare för supported education vid Mittuniversitetet. Hon ordnade så att Arvid blev ihopkopplad med Lena Lundgren, adjunkt i medie- och kommunikationsvetenskap och en av de tre som är mentorer inom programmet.
– Det var skönt att få en lots igenom studierna. Lena är väldigt pedagogisk, säger Arvid Hedin som bland annat fick tips om hur han kunde lägga upp läsningen.

Han berättar att han tidigare bara tagit boken och läst alla sidor på samma sätt som man läser en roman, sedan blev han trött i huvudet och förstod inte vad han läst.

Lena Lundgren tipsade honom om att fokusera på det som står i studieplanen, stryka under och göra anteckningar under läsningen.
– Jag fick också hjälp med en massa saker runt omkring som ledde till att jag fick det att funka på ett annat sätt, säger Arvid Hedin.

Lena Lundgren har sin arbetsplats på universitetets andra campus i Sundsvall så träffarna skedde digitalt, vilket är det vanligaste även i de fall student och mentor finns på samma ort.

Även hon beskriver mentorskapet som en guidning, när Universitetsläraren träffar henne och hennes båda mentorskollegor i den svarta, kubliknande byggnad där hon har sitt kontor.

Mentorerna poängterar dock att det inte är de som lägger fram lösningarna på studenternas problem.
– Man är så van som lärare att komma med lösningar. Men i supported education ska vi inte göra det. Vi ska ställa frågor och vara en hjälp till självhjälp så att studenterna själva kommer med förslagen till hur de ska lösa sina problem, säger Lena Lundgren.

Lena Lundgren, adjunkt vid Mittuniversitetet vid datorn i sitt kontorsrum
Varje måndag har Lena Lundgren avsatt för mentorskapet inom supported education. De flesta samtalen sker via Zoom från hennes kontor på Mittuniversitetet i Sundsvall.

Hon och mentorskollegan Ulrika Lif, adjunkt i litteraturvetenskap, har 30 procent av sin arbetstid avsatt till supported education. Den tredje mentorn Karl Pettersson, adjunkt i datateknik, har 20 procent. Tillsammans hinner de med att ha ungefär 25 studenter åt gången aktiva i programmet, vilket oftast har räckt för att tillgodose efterfrågan men vid något tillfälle har det varit väntetid. Dessutom har Maria Warne 20 procent av sin tid avsatt till supported education, som därmed totalt sysselsätter en heltidstjänst.

80

… studenter, lite drygt, vid Mittuniversitetet har fått samtalsstöd genom supported education sedan starten 2019. Eftersom uppgifterna inte sparas i några register finns ingen exakt statistik.
Både studenter och doktorander kan ansöka om stödet. Det krävs inget läkarintyg eller diagnos.
Sedan 2023 är supported education en permanent del av Mittuniversitetets verksamhet med totalt en heltidstjänst och en budget på en miljon kronor

Supported education bygger på forskning från Boston University, där det utvecklades som en rehabiliteringsmetod för att studenter med svår psykisk sjukdom skulle kunna fullfölja sina studier, berättar Maria Warne.

Mittuniversitetet har också hämtat inspiration från Hanze universitet i Groningen i Nederländerna som även hållit i utbildningen av Mittuniversitets mentorer.
– Hanze universitet har gjort supported education till en mer lättillgänglig stödform för studenter med psykisk ohälsa. Och kanske är det så att vi har tagit in det i ett ännu tidigare skede för att vi ser att möjligheten till stöd är en hälsofråga.

Maria Warne, samordnare för supported education vid Mittuniversitetet
Maria Warne, samordnare för supported education vid Mittuniversitetet, berättar att flera studenter sagt att samtalstödet är ovärderligt.

Mittuniversitetet är det enda lärosätet i Sverige som erbjuder supported education. Satsningen började 2019 när Maria Warne fick en förfrågan av Riksförbundet för social och mental hälsa.
– De skulle starta ett projekt i Sverige för att sprida kunskap om det här och behövde referensverksamheter. Jag frågade rektor som sa att det kunde vara intressant och vi kom med som enda universitet, tillsammans med några kommuner och civilsamhällesorganisationer, berättar Maria Warne, som i samma veva sökte interna medel för att själv studera om supported education kunde vara något för Mittuniversitetet.

Maria Warne säger att det var viktigt från början att det skulle vara lärare som stod för stödet och inte till exempel studenthälsan.
– Hälsa är en så viktig del i lärandeprocessen och det handlar ju om stöd i studierna, inte om terapi eller att jobba med depression eller någonting sådant. Om studenter mår dåligt kan studierna gå dåligt – eller så mår man dåligt för att studierna går dåligt, säger hon.

En student som vill ha stöd genom supported education tar först kontakt med Maria Warne, oftast via mejl. Hon bokar då in ett digitalt möte redan inom två dagar.

”… en del av de studenter som hör av sig är helt enkelt självmordsbenägna.”

Maria Warne blir allvarligare.
– Jag är väldigt mån om att få till mötena snabbt och få höra vad det handlar om – för en del av de studenter som hör av sig är helt enkelt självmordsbenägna. Då hänvisar jag dem direkt till primärvården eller studenthälsan.

Om läget inte är akut undersöker Maria Warne om det är någon praktisk fråga som hon kan ordna direkt eller om studenten behöver träffa en mentor.

Den första frågan mentorn ställer vid mötet med en ny student är ”Vill du fortsätta med studierna?”. Förutsatt att svaret är ja blir nästa steg att hitta verktygen för att komma vidare.

Varje möte är anpassat till den enskilda individen.
– Vi använder en del formulär där man på ett ganska snabbt sätt ringar in just den här studentens problem­områden. Utifrån vad studenten behöver tar vi fram en individanpassad plan, berättar Lena Lundgren.

Ulrika Lif säger att hon ser olika mönster – antingen har studenten studiesociala svårigheter, svårt att klara själva studierna eller både och.
– För en del handlar det mer om studiesociala svårigheter, att det blir problem vid till exempel grupparbeten, att man inte riktigt får göra sin röst hörd. Det kan skapa ångest och annan ohälsa.

Hon räknar upp ett brett spektrum av problem som studenterna kan ha. Någon vågar inte ha kameran på i Zoom, någon annan behöver hjälp att köpa kurslitteratur. Vissa har dålig självkänsla, andra har svårt med det akademiska språket. Men det allra vanligaste är kanske att studenten har så höga förväntningar på sig själv att det skapar prestationsångest.

Det gäller alltså för mentorerna att ställa frågor för att ringa in vad studenten behöver hjälp med.
– Jag lyssnar och ibland prickar man in rätt fråga snabbt, säger Karl Pettersson.

De tre mentorerna jobbar över fakultetsgränserna och tar emot studenter oavsett ämne, vilket först kunde kännas ovant.
– Från början var jag livrädd när det var ett ämne som jag inte kunde. Jag tänkte att det här skulle ju Ulrika eller Lena kunna ta bättre. Men vi har inte ett ämnesfokus, vi vill bara vara ett stöd. Det finns två mål i supported education. Det är inte bara att du ska lyckas i dina studier. Du ska bra också, säger Karl Pettersson.

Ulrika Lif lyfter fram att stödet är studierelaterat och att mentorerna inte är terapeuter. Men det gäller att veta hur de ska göra om det målas upp en djupare problematik.
– Naturligtvis lyssnar man som medmänniska till en gräns. En del studenter kan ha haft en långvarig kontakt med psykiatrin tidigare, och andra har inte haft någonting, då kan vi tipsa om studenthälsan, säger hon.

Det varierar hur ofta och länge en student behöver ha kontakt med en mentor, allt från enstaka träffar till att få stöd under större delen av en utbildning.
– Ibland är det väldigt enkelt. Och då tänker jag att vi har gjort en otrolig vinst för både universitetet och samhället. Att den där människan som ska omskola sig inte ger upp för ganska enkla saker utan att vi faktiskt på bara några timmars insatser har hjälpt dem att vara kvar i utbildningen – det tycker jag känns ganska tillfredsställande, säger Lena Lundgren.

Hon säger att hon har nytta av kunskaperna hon fått som mentor även i sin vanliga roll som adjunkt.
– Det har påverkat hur jag lägger upp mina kurser och hur jag tänker. Jag frågar studenterna: Har ni förstått? Vet alla hur man kommer in i lärplattformen? Har ni varit inne och kollat era resultat?

Hon stämmer av vilka i en ny grupp som behöver extra stöd.
– Det tar några minuter men det kan göra att de stannar kvar på utbildningen, säger Lena Lundgren, som önskar att alla lärare som anställs vid universitetet skulle få en introduktion i supported education, för att kunna anpassa sin undervisning.
– Då har man hjälpt alla andra studenter och sig själv som lärare också. Det skulle vara så himla önskvärt att man fick ut det här sättet att tänka, den här pedagogiken.

Karl Pettersson, Ulrika Lif och Lena Lundgren på Mittuniversitetet i Sundsvall.
Karl Pettersson, Ulrika Lif och Lena Lundgren har mentorskapet integrerat i sina adjunktstjänster.

Mittuniversitetets satsning på supported education har förlängts i omgångar fram till sommaren 2023 då det beslutades att den skulle bli en permanent del av verksamheten och en del av studentstödet, vid sidan av studenthälsan, särskilt pedagogiskt stöd och den stödverksamhet som universitetsbiblioteket erbjuder.

Maria Warne gläds över satsningen men är kritisk till att det drog ut på tiden innan ledningen beslutade att verksamheten skulle fortsätta. Det skapade onödig osäkerhet, menar hon.

Enligt Maria Warne visar studier att mellan 15 och 20 procent av alla studenter till och från upplever psykisk ohälsa och att hälften av dessa behöver stöd för att kunna fullfölja studierna.

Mittuniversitetet har inte gjort någon egen forskning på det stöd de ger eftersom underlaget är för litet, men Maria Warne har gjort mindre enkäter och intervjuer med studenter som deltagit.
– Det är flera som berättar att det här stödet har varit ovärderligt för att de ska kunna fullfölja studierna, säger hon.

Det är flera som berättar att det här stödet har varit ovärderligt för att de ska kunna fullfölja studierna.

Arvid Hedin, student vid Mittuniversitetet
”Supported education blir som en sorts inskolning för någon som inte är van vid universitetsmiljön och kanske inte har toppenförutsättningar att lyckas med studierna”, säger studenten Arvid Hedin.

Studenten Arvid Hedin vet vad stödet betydde för honom.
– Jag hade inte orkat. Jag hade inte klarat det. Jag hade helt enkelt inte fått fortsätta för jag hade inte tagit poängen. Så hade det gått, säger han med en axelryckning.

Han tycker att Mittuniversitetet borde marknadsföra supported education mer och introducera det för nya studenter. Han menar att det skulle underlätta för många i hans situation som inte är studievana.
– Utbildningen skulle på det sättet bli mer för alla. För det är ju inte så att den naturliga valsverksarbetaren bara ska avlivas som en dålig jakthund. Och då behöver faktiskt studiemiljön förändras för att uppnå den mångfalden.

Hit kan du vända
dig om du mår dåligt

 

Om du mår dåligt eller om du har allvarliga självmordstankar eller självmordsplaner ska du inte tveka att be om hjälp genom att kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112. Du kan också kontakta: 

  • Mind självmordslinjen, via chatt på mind.se eller telefon 90101.

  • Jourhavande medmänniska. Telefon 08-702 16 80.

  • Jourhavande präst, kan nås via 112.

  • Spes – Riksförbundet för Suicidprevention och efterlevandestöd, telefon 020-18 18 00.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023