I november 2022 nekade Migrationsverket en doktorand permanent uppehållstillstånd. Doktoranden har haft olika tidsbegränsade uppehållstillstånd sedan mitten av 2017, eftersom hen har anknytning till en partner i Sverige. Migrationsverket valde att förlänga det tidsbegränsade uppehållstillståndet i stället.
Doktoranden, som varit anställd vid ett svenskt universitet sedan i maj 2019, överklagade till migrationsdomstolen. Hen fick rätt och tilldelades ett permanent uppehållstillstånd.
Myndigheten överklagade
Migrationsverket valde då i sin tur att överklaga beslutet till Migrationsöverdomstolen med motiveringen att ett försörjningskrav om 18 månader gäller. Doktorandens anställningskontrakt på 12 månader i taget ansåg man inte som tillräckligt för att bevilja permanent uppehållstillstånd, enligt domen.
Nu står det klart att Migrationsöverdomstolen valt att gå på doktorandens argument. I domen avslår man Migrationsverkets överklagan.
SULF har länge lobbat för att förändra försörjningskravet. Bland annat med en skrivelse till justitiedepartementet.
– Det är bra att det nu har blivit klargjort vad det är som gäller kring försörjningskravet. Om det ställningstagande om 18 månaders anställning som Migrationsverket gjort varit korrekt eller inte har varit oklart länge, säger SULF:s förhandlingschef Robert Andersson.
Robert Andersson
Förhandlingschef, SULF
Domen kan inte överklagas
Att Migrationsöverdomstolens beslut inte kan överklagas innebär att det nu är klarlagt och vägledande att 12 månader räcker. Dessutom måste myndigheten väga in sannolikheten för att en anställning kan komma att förlängas, menar han.
Enligt domen anser Migrationsöverdomstolen att det är klarlagt att doktorandens lön är tillräckligt hög för att bli beviljad permanent uppehållstillstånd samt att hen uppfyller alla övriga krav för att få ett sådant.
När det gäller frågan om 12 eller 18 månader ska gälla betonar domstolen att praxis saknas för ”innebörden av varaktighetskravet för permanent uppehållstillstånd”. Därför hänvisar man till en annan av sina domar från 2019, som gäller ett fall med tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning. I den domen sattes varaktighetskravet till minst ett år och domstolen anser att detsamma borde gälla i doktorandens fall, enligt domen.
Olika bedömningar
Det finns ingen anledning till att begreppet viss varaktighet ska bedömas på olika sätt när det gäller ansökningar om permanent uppehållstillstånd respektive anknytningsmål, menar domstolen.
”Det är också rimligast att samma begrepp har samma innebörd även om det återfinns på olika ställen i en författning”, skriver man i domen.
En av de tre domarna var skiljaktig och ville i stället bifalla Migrationsverkets överklagan och därmed återkalla doktorandens permanenta uppehållstillstånd.
– Domarna är oberoende i sina bedömningar men det är domstolens majoritet som gäller. Jag ser det mer som en markering som inte spelar så stor roll egentligen i praktiken. Om domarna är oense i lägre instans kan det spela roll för högre instans beslut om att ta upp fallet. Men här finns ingen högre instans, säger SULF:s Robert Andersson.
”Om domarna är oense i lägre instans kan det spela roll för högre instans beslut om att ta upp fallet. Men här finns ingen högre instans.”
Robert Andersson
Migrationsverket uppdaterar sina riktlinjer
Till följd av domen jobbar Migrationsverkets rättsavdelning med att uppdatera myndighetens så kallade rättsliga ställningstagande, för att det ska stämma överens med den nya domen.
Pågående beslutsärenden pausas dock inte under tiden.
”Det finns inget officiellt beslutsstopp på myndigheten men medarbetare i den operativa verksamheten har fått information om att domen kommit och att det rättsliga ställningstagandet kommer uppdateras snarast”, skriver Rebecka Paulusson, presskommunikatör på Migrationsverket, i ett mejl till Universitetsläraren
Facket vill ändra på regelverket
Även om domen är positiv ur fackets synvinkel ser han det inte som att en mållinje har korsats. SULF vill fortfarande att politikerna ändrar på regelverket, säger han.
– Helst vill vi att de ska slopa försörjningskravet för doktorander och forskare helt. Alternativt korta ned det. Där har vi föreslagit att sex månader skulle räcka.
Robert Andersson pekar också på andra frågor som behöver lösas politiskt. Som till exempel att barn till forskare ska kunna söka uppehållstillstånd från Sverige, vad som gäller när man blir utsänd och de hinder som gör att det inte går att byta uppehållstillstånd utan att lämna landet.
Ska utredas enligt Tidöavtalet
Det finns en punkt i det så kallade Tidöavtalet mellan regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna om att en utredning ska tillsättas om möjligheterna till uppehållstillstånd för doktorander och forskare. Än så länge har ingen utredning presenterats.
Via mejl till Universitetsläraren meddelar justitiedepartementet att uppdraget fortfarande är under beredning.
”Vi kan tyvärr inte ge något närmare besked om när det kommer att beslutas”, skriver Jenny Ludvigsson, rättssakkunnig på Justitiedepartementets enhet för migrationsrätt.
Olika uppehållstillstånd och punkt i Tidöavtalet
Ett permanent uppehållstillstånd gäller under den tid som personen i fråga bor kvar i Sverige.
Det kan bara återkallas under speciella omständigheter, bland annat om personen flyttar till ett annat land eller begår ett allvarligt brott.
Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd gäller i stället för en viss tidsperiod och behöver förlängas med jämna mellanrum. Det förlängs då under förutsättning att de krav som ställs för att få stanna är uppfyllda.
I samarbetsavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna, Tidöavtalet, är en av punkterna att man ska utreda om det behövs särskilda bestämmelser kring ”möjligheten till uppehållstillstånd efter en viss tids sammanhängande anställning” för doktorander och forskare.
