”Tack för ditt mail och dina ärliga synpunkter. Det är väldigt värdefullt för oss att få denna feedback. Jag förstår och beklagar att du inte känner att vårt samarbete har varit tillräckligt givande. Vi erkänner att vi kanske inte har kunnat lägga den tid och kraft i vårt samarbete som vi båda hade önskat.”
Ett respektfullt och välformulerat mejl. Eller?
Debatten om möjligheterna men även riskerna med artificiell intelligens, AI, är i full blom. Debatten kretsar kring allt från hur mänsklig och artificiell intelligens kan mötas och komplettera varandra till människans undergång och till vilken värld vi vill, och kommer att, leva i framöver. Inom högre utbildning debatteras AI och dess möjligheter och hot för forskning och undervisning livligt.
Lisa Källström
Universitetslektor i företagsekonomi, Högskolan Kristianstad
Pedagogiska utvecklare och universitetslärare runt om i världen funderar på hur kraften i AI kan nyttjas och maximeras, samtidigt som studenters egna kunskaper och förmågor kan fortsätta att säkerställas på ett rättssäkert sätt. Kanske är det min egen ständigt pågående reflektion över högre utbildnings roll i ett kunskapssamhälle under förvandling som får mig att reagera över det svarsmejl jag motser när jag väljer att avsluta ett affärssamarbete, och som i del återges ovan. På en direkt fråga till avsändaren får jag bekräftat att svaret var AI-generat. Vd:n bakom mejlet har tagit hjälp av AI för att formulera sig ”så väl som möjligt”.
Jag får samma känsla som när en student lämnar in en lite för bra text. Om det hade varit en student som lämnat in en rapport som framstått som egenskapad, men som visade sig vara framtagen av AI så hade en anmälan om fusk upprättats till disciplinnämnden, men frågan blir mer komplex i affärsvärlden. I stället för att handla om fusk och plagiat – eller om rätt och fel – handlar det i näringslivet om betydligt mer sammansatta frågor rörande affärsetik, god affärsmässighet och redlighet. Och i förlängningen om förtroende.
Trots detta hävdar jag att högskolors hantering och förhållningssätt till AI är något som affärsvärlden kan inspireras av och lära sig från.
AI kommer med fantastiska möjligheter, men det vardagliga och breda nyttjandet av AI väcker också frågor om värdet av mellanmänsklig kommunikation, integritet och förtroende. Det är lätt att förblindas av möjligheterna till effektivisering, men det finns ett värde i att också närma sig AI med akademikerns reflekterande och lätt skeptiska förhållningssätt. Redlighet och AI, hur förhåller det sig till varandra? Vilka mänskliga reaktioner får artificiell manipulering? Många serviceföretag pratar om att de befinner sig i en så kallad förtroendebransch, hur kan då AI användas för att bygga, och inte skada, förtroende?
Att nyttja AI är smart och kan fortfarande anses innovativt i vissa branscher, men AI aktualiserar också frågor om affärsetik och affärsmässighet. Bortsett från att högskolor genom forskning kan ge svar på många frågor så kan högskolors egen hantering av AI erbjuda ett värdefullt perspektiv.
Låt oss höja vår röst i debatten om AI och engagera oss i frågor bortom examinationer och uppsatsskrivande, vi har ett viktigt budskap att bidra med.
