Måndagen den 13 november meddelade Chalmers nytillträdde rektor Martin Nilsson Jakobi att alla politiska manifestationer skulle förbjudas på universitetets campus. I ett pressmeddelande hänvisade han till det oroliga omvärldsläget, som uppstått till följd av kriget mellan Israel och Hamas, som anledningen bakom beslutet.
– Vi såg manifestationer som började få en tonalitet som inte alls var bra, långt ifrån hur vi beter oss mot varandra på vår arbetsplats. Som ytterst ansvarig för både arbetsmiljö och studenternas trygghet kände jag mig tvungen att ta ett drastiskt beslut, säger rektor Martin Nilsson Jakobi.
Martin Nilsson Jakobi
Rektor, Chalmers
Beslutet möttes av utbredd kritik både på och utanför campus. Redan på fredagen, 17 november, hävde rektorn förbudet. En professor som Universitetsläraren pratat med säger att hen känner sig lättad.
– Det verkade inte som att rektorn tänkte backa, så jag och några kollegor hade börjat fundera på hur vi skulle kunna motarbeta detta. Vi hade bland annat börjat planera en namninsamling, berättar professorn.
I ett internt utskick som Universitetsläraren tagit del av besvarades frågor angående förbudet. Utskicket gjordes på torsdagen den 16 november, en dag innan tillbakadragandet. En av frågorna var:
”Kommer Chalmers att ompröva detta i framtiden?”
Svaret löd:
”Omvärldsläget och det polariserade samhällsklimatet ligger bakom ställningstagandet utifrån Chalmers möjlighet att ta ansvar för trygghet och arbetsmiljö. Om förutsättningarna ändras framöver kan förhoppningsvis en annan bedömning göras.”
När tidningen pratar med rektor Martin Nilsson Jakobi måndagen den 20 november, menar han att förbudet aldrig var tänkt som en permanent lösning och att ambitionen från första början var att kunna omvärdera det så fort som möjligt.
”Vi var under tidspress där vi behövde få ut ett beslut snabbt för att lugna situationen.”
Martin Nilsson Jakobi
– Vi skulle nog ha varit tydligare med det i vår första kommunikation. Men vi var under tidspress där vi behövde få ut ett beslut snabbt för att lugna situationen, säger Martin Nilsson Jakobi.
Anledningen till att man nu kunnat häva beslutet menar han är att de studenter som upplevt obehag och oro på campus inte längre gör det. Han berättar också att man under veckan arbetade ”väldigt hårt” med att ta fram en process för att hantera politiska manifestationer på campus.
Processen innebär att den som vill genomföra en manifestation måste anmäla detta till universitetet i förväg, så att en dialog kan föras mellan anordnare och universitetet.
– Nu jobbar vi med att få igång den här processen, säger Martin Nilsson Jakobi.
Professorn som Universitetsläraren pratat med är kritisk till rektorns anledning till hävandet av beslutet.
– Det låter som påhitt för att rädda sig själv, säger hen.
Även folk utanför lärosätet har uttryckt stark kritik mot händelseförloppet på Chalmers. En av dem är yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Han menar att förbudet inskränkte studenters och anställdas yttrandefrihet, något som han anser inte hör hemma på ett universitet.
”Om det finns någon miljö där det ska vara högt i tak och möjligt att framföra allt, även obekväma och kanske till och med direkt stötande uppfattningar, så är det den akademiska. Man blir ju inte av med motsättningar bara för att man säger till folk att hålla käften.”
Nils Funcke
– Om det finns någon miljö där det ska vara högt i tak och möjligt att framföra allt, även obekväma och kanske till och med direkt stötande uppfattningar, så är det den akademiska. Man blir ju inte av med motsättningar bara för att man säger till folk att hålla käften, säger han.
Nils Funcke
Nils Funcke menar att situationen hade varit annorlunda om det funnits en historik av rent kriminella handlingar, som exempelvis hets mot folkgrupp, som ägt rum på campus i samband med politiska manifestationer.
– Obehag motiverar inte de restriktioner som rektorn införde. Däremot motiverar det att rektorn tar initiativ till seminarier som tvingar personer med olika uppfattningar att lyssna på varandra. Men det har inte hänt, i stället har man gått på en repressiv linje som inte hör hemma i en akademisk miljö, säger han.
Under veckan då Chalmers förbud gällde var det flera rektorer vid andra universitet som klargjorde att liknande bestämmelser inte var aktuella på deras lärosäten. Men utbildningsminister Mats Persson (L) uttryckte tvärtom stöd för Mats Nilsson Jakobis beslut. Något som Nils Funcke ser som mycket bekymrande.
– Det kan ses som ett uppmuntrande. Sedan kvarstår ju frågan vad som händer nu, ska utbildningsministern också backa i frågan? Det här är en illa skött hantering av våra grundläggande fri- och rättigheter från både skolan och regeringens sida.
Den Chalmersprofessor som Universitetsläraren pratat med hoppas att det som ägt rum på högskolan ska leda till samtal, för att ge större förståelse till de anställda om vad som faktiskt hände under den stormiga veckan.
– Jag, tillsammans med flera andra personer på olika fakulteter, vill inte att detta bara släpps nu. Vi hoppas att det öppnar en dörr för att diskutera vikten av yttrandefrihet inom akademin. Så inte detta händer igen, säger hen.
