150-årsjubileum för kvinnor i akademin

Den 7 november var det 150 år sedan Sveriges riksdag fattade beslutet att släppa in kvinnorna på landets universitet. Lunds universitet uppmärksammar detta med en digital utställning.

23 november, 2023
Akademiska Föreningens arkiv
Student Hulda Lundh nedanför verandan vid restaurang Åke Hans uteservering 1907. Foto: Akademiska Föreningens arkiv

Elsa Trolle Önnerfors, docent i rättshistoria i Lund, har varit med och gjort utställningen ”150 år med kvinnor vid akademin”.

Utställningen beskriver kvinnornas väg in på universitetet och livet kring akademin. Den porträtterar också 16 kvinnliga pionjärer vid Lunds universitet.

– Vi valde att göra en digital utställning för att det är ett enkelt sätt att nå ut. Vi hade också ett fysiskt arrangemang på kulturnatten i Lund. Då höll forskare från olika ämnesområden föredrag om kvinnliga pionjärer, säger Elsa Trolle Önnerfors.

Elsa Trolle Önnerfors

Docent i rättshistoria, Lunds universitet

 Foto: Kennet Ruona

Hon studerar själv svenska kvinnliga pionjärer inom juridiken under slutet av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet.

– Det är en grupp kvinnor som ingen riktigt brytt sig om fram tills nu. Jag skriver en bok om dem, som ska komma ut nästa år, berättar hon.

Juridiken och teologin ansågs 1873 fortfarande för viktiga för att man skulle kunna släppa in kvinnorna. Det var dåtidens vetenskaper som gav mest makt och ledde till de finaste befattningarna. I diskussionerna hänvisade folk bland annat till kvinnans opassande natur och att hon inte hade hjärnkapacitet för dessa yrken.

I utställningen finns en tidslinje som visar viktiga årtal. Det senaste är 2023 då Anne L’Huillier blev den första Nobelpristagaren vid Lunds universitet.

Vad blir nästa punkt på tidsaxeln?

– Det kanske blir att kvotera in män på universitetet. Det gick segt för kvinnorna i början av deras historia inom akademin, men de senaste decennierna har kvinnornas närvaro på de högre utbildningarna exploderat. Nu är tjejerna i majoritet, det syns inte minst bland mina juriststudenter. Det betyder att kvinnorna också är i majoritet inom vissa juristyrken. 65 procent av åklagarna i Sverige är kvinnor. Det ska bli spännande att se om vi behöver åtgärder för att hantera mansbristen framöver, säger Elsa Trolle Önnerfors.

Den akademiska karriärvägen är en historia för sig. Där finns det fortfarande fler manliga professorer än kvinnliga, trots att det länge funnits fler kvinnliga studenter. Kvinnorna har också i flera fall lägre lön än männen.

– För att ändra på det krävs medvetenhet om att det är så här. Det sitter fortfarande traditioner, för vad som är manligt och kvinnligt, i väggarna vid de större universiteten. Var fattar man besluten? I styrelserummen eller i olika formella eller informella gruppkonstellationer? Det är viktigt att belysa.

Även om kvinnorna släpptes in i akademin 1873 så dröjde det till omkring sekelskiftet innan de började bära studentmössor. Bilden är från en botanisk exkursion. Foto: Lunds universitetsbibliotek

Elsa Trolle Önnerfors poängterar också vikten av att det finns kvinnliga förebilder i akademin.

– Ser man att någon annan kan bli professor så inser man att det även är möjligt för en själv.

Uppsala universitet uppmärksammade jubileet 2022. Då var det 150 år sedan de fick sin (och Sveriges) första kvinnliga student Betty Pettersson (som fått dispens från kungen för att få studera).

Förutom på Uppsala universitet och Lunds universitet, syns det inte till så mycket firande.

– För de nyare lärosätena känns det nog mossigt att fira att kvinnor får vara en del av akademin, det är ju så självklart i dag, säger Elsa Trolle Önnerfors.

Kvinnornas entré på svenska universitet

1870 får kvinnor avlägga studentexamen och studera vid de medicinska fakulteterna.

1872 skrivs landets första kvinnliga student, Betty Pettersson, in vid Uppsala universitet.

1873 öppnas övriga fakulteter för kvinnor. Undantag: kvinnor får inte avlägga examen inom teologi eller högre juridik.

1880 får Lunds universitet sina första kvinnliga studenter Hildegard Björck och Hedda Andersson.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023