Tidningen Arbetaren har skickat en enkät till landets nio största universitet, och uppger att den visar att hyreshöjningarna sker på bekostnad av universitetens kärnverksamhet samt att en majoritet av universiteten härleder problemet med de höga hyreskostnaderna till avkastningskravet på Akademiska hus.
Arbetaren skriver att enligt uppdraget ska Akademiska hus bedrivas på ”affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning genom en hyressättning som beaktar verksamhetens risk.”
Vidare skriver Arbetaren att i fjol gjorde det statliga bolaget en vinst på ungefär fem miljarder kronor och att fem av nio av universiteten vill att avkastningskravet sänks.
Akademiska hus hävdar å sin sida att de måste följa sina riktlinjer från ägaren staten. Till tidningen Arbetaren säger Peter Anderson, ekonomichef på Akademiska hus, att bolaget inte kan göra något åt avkastningskravet.
”Det har vi fått till oss av den svenska staten och de har också satt ett krav på oss att vara affärsmässiga och det innebär att sätta marknadshyror. Detta styrs alltså av vårt uppdrag” säger han.
På en fråga från Arbetaren om det går att använda vinsten till att sänka hyrorna svarar Peter Anderson: ”Nej, vårt uppdrag möjliggör inte det”.
Omdebatterade hyror
Genom att de flesta av lärosätenas hyror ökar med en årlig indexuppräkning har dessa med inflationen ökat kraftigt det senaste året. Därför har Akademiska hus hyror debatterats redan innan Arbetarens artikel. I våras krävde Sveriges förenade studentkårer, SFS, i Universitetsläraren att Akademiska hus vinstkrav skulle slopas.
I september skrev ordförandena för tre universitet på SvD debatt att det inte är rimligt att genom hyran kräva tillbaka så mycket av anslagen till utbildning och forskning.
Och en månad senare skrev Sveriges unga akademi, likaså i SvD, att lärosätenas pengar ska användas till forskning och utbildning, inte att betala ”marknadsmässiga” hyror till ett vinstdrivande statligt bolag.
”Drabbar utbildningen”
Flera universitet har i enkäten svarat att hyresökningarna lett till att institutioner har fått det svårare att ha råd med hyran för lektionssalar.
En av de institutioner som drabbats hårt av höjda hyror är institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer vid Stockholms universitet. Där planerade institutionsstyrelsen i våras att tillfälligt flytta lektioner till Zoom för att minska lokalkostnaderna, men till slut kunde de undvika den lösningen.
Magnus Petersson
Prefekt på institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, Stockholms universitet
– Men det betyder inte att det inte är ett problem med hyreshöjningarna. Jag jobbar ju på längst ut på linan så det är hos mig som man ser effekterna. Ytterst drabbar det utbildningen, framför allt eftersom det är det enda vi kan skära i på kort sikt. Konkret handlar det om färre timmar i sal för studenterna. Och vi tycker redan att vi har för få undervisningstimmar, säger prefekten Magnus Petersson.
Sämre arbetsmiljö för lärarna
Han menar att den kvalitetssänkning som färre lärarledda timmar innebär är ett problem för Sverige som nation.
– Det största problemet är att det här leder, inte omedelbart men gradvis, till en sänkning av utbildningsnivån bland befolkningen.
”När hyrorna höjs drabbar det också personalen genom att vi behöver tränga ihop oss för att minska lokalkostnaderna.”
Magnus Pettersson
Magnus Petersson lägger till:
– När hyrorna höjs drabbar det också personalen genom att vi behöver tränga ihop oss för att minska lokalkostnaderna. Så det är inte bara en fråga om studenterna, utan det är också lärarna som får en sämre arbetsmiljö.
Oro för kvaliteten
SULF:s förbundsdirektör Lars Geschwind kommenterar:
– Jag kan verkligen förstå att den här debatten uppstår. Den blossar upp när det är lite sämre tider. Anslagen går ner och besparingar ska göras och till det kommer den här hyresmodellen.
Lars Geschwind
Förbundsdirektör, SULF
– Den oro som vi på SULF har, och många med oss, är att det kommer fler och fler signaler om väldigt mycket press på universitet och högskolor. Att de behöver rationalisera, flytta, hitta nya billigare lokaler, något som påverkar verksamheten. Det finns sådana signaler att ta på allvar och från vår sida är det mest oro för våra medlemmar, arbetsmiljön och ytterst faktiskt kvaliteten i utbildning och forskning.
I frågan om Akademiska hus hyror intar SULF en avvaktande hållning.
– SULF är kanske inte är riktigt färdiga med vad vi tycker i den frågan. SULF kan dock konstatera att modellen i sig är problematisk men det är en del i en större fråga om relationen mellan stat och universitet och ytterst hur sektorn ska styras, säger Lars Geschwind.
Begärde kompensation
Peter Liljenstolpe, campuschef vid Mälardalens universitet är ordförande för Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) expertgrupp för fastighets- och säkerhetsfrågor.
”Ökade hyror påverkar självklart universitet och högskolor på ett negativt sätt.”
Peter Liljenstolpe
– Ökade hyror påverkar självklart universitet och högskolor på ett negativt sätt, säger han, och berättar att SUHF förra året gjorde en hemställan till regeringen om att kompensera lärosätena för ökningen av lokalkostnaderna inför budgetåret 2023, som en permanent förstärkning för att kunna bibehålla kvaliteten i utbildning och forskning.
Men SUHF fick ingen respons för den begäran.
– Det här är samtidigt en otroligt komplex fråga och jag tycker det är synd att det lätt blir väldigt ensidig rapportering, fortsätter Peter Liljenstolpe.
Peter Liljenstolpe
Ordförande för SUHF:s expertgrupp för fastighets- och säkerhetsfrågor
Han påpekar att Akademiska hus uppdrag så är det att tillhandahålla lokaler för universitet och högskolor och att de ska verka affärsmässigt.
– De kan heller inte verka på ett annat sätt. Enligt konkurrenslagstiftningen kan de inte subventionera våra hyror. Då skulle de konkurrera med helt andra villkor än vad våra övriga fastighetsägare kan göra.
– Det är lätt att skjuta på Akademiska hus, men jag kan tycka att det är orättvist. De har sin instruktion precis som vi har våra regleringsbrev. Det här är någonting som regeringen måste göra en förändring i, säger Peter Liljenstolpe.
Universitetsläraren har utan framgång sökt utbildningsminister Mats Persson (L) samt riksdagens utbildningsutskotts ordförande Fredrik Malm (L) och vice ordförande Åsa Westlund (S).
Även tidningen Arbetaren skriver att man försökt få uttalanden från politiskt håll, då från finansdepartement som Akademiska hus ligger under. Men finansminister Elisabeth Svantessons (M) pressekreterare hänvisar till finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) som i sin tur hänvisar tillbaka till finansministern.
Akademiska hus
Akademiska Hus Aktiebolag är ett svenskt statligt ägt bolag med uppgift att äga, utveckla och förvalta fastigheter vid landets universitet och högskolor.
Fastighetsbeståndet omfattar över tre miljoner kvadratmeter uthyrningsbar yta.
Akademiska hus är ett av Sveriges största fastighetsbolag och är ledande inom specialfastigheter för utbildning och forskning. Det är den klart största fastighetsägaren inriktad på svenska lärosäten med en marknadsandel på 60 procent av den totala arean.
Akademiska hus ekonomiska mål är att avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 6,0 procent. Det målet har överskridits under de senaste åren.
Enligt bolagets årsredovisning har avkastningen för åren 2018–2022 legat mellan 6,3 och 18,7 procent per år.
Utdelningen till staten har ökat från drygt 1,6 miljarder kronor år 2018 till nära 3 miljarder år 2022.
Källor: Wikipedia och rapporter från Akademiska hus
