Migrationsverket har presenterat en rad åtgärder för att minska missbruket av uppehållstillstånd för studier, mot bakgrund av ett uppdrag från regeringen. Målet med samtliga är en mer effektiv och pricksäker kontroll av missbruket.
Vill ändra praxis
Redan till april 2024 hoppas Migrationsverket ändra praxis så att uppehållstillstånd för programstudenter kan beslutas för två år i taget, i stället för bara ett. Det som möjliggör detta är en planerad överenskommelse med lärosätena. Den ska säkerställa att Migrationsverket får veta när studenterna gör avbrott i sina studier.
Missbruk av ett uppehållstillstånd för studier handlar om att personens egentliga syfte inte är att studera, utan att till exempel jobba i landet som huvudsaklig syssla. Med ett sådant tillstånd får man nämligen också arbeta obegränsat och efter 30 tagna högskolepoäng går det att söka arbetstillstånd.
Förutom att komma åt själva missbruket vill Migrationsverket minska risken att uppehållstillstånd för studier används för att utnyttja personer till ljusskygga jobb i Sverige. För lärosätena är det samtidigt viktigt att inte slösa resurser på personer som inte har för avsikt att studera.
Problem med att lämna Sverige
Migrationsverket har redan ändrat praxis så att det nu är möjligt för studenter att lämna Sverige en längre tid kopplat till studierna, utan att riskera att förlora sitt uppehållstillstånd. Tidigare har det uppstått problem för studenter som till exempel velat samla in data utomlands, och Migrationsverket har lagt tid på att utreda de ärendena.
De nya och planerade åtgärderna är ett resultat av ett samarbete mellan Migrationsverket, SUHF och andra berörda aktörer som pågått sedan 2015. Detta formaliserades och intensifierades i form av en samverkansgrupp i januari 2023.
Markus Filipsson vid Migrationsverket är processledare för den så kallade samverkansgruppen.
– Vi jobbar alla mot samma mål och har ett väldigt bra samarbete, säger han.
”Finns säkert frustration”
I samverkansgruppen har han inte mött den stora frustration som lärosäten med jämna mellanrum har utryckt över kontraproduktiva beslut från Migrationsverket och väntetider som hindrar utlandsstudenter från att komma till Sverige i tid för sin utbildningsstart.
– Men det finns säkert frustration i enskilda ärenden och att det då kan vara svårt att komma i kontakt med Migrationsverket, säger Markus Filipsson.
En av åtgärderna för att få bukt med en del av det problemet handlar om att effektivisera informationsöverföringen mellan de olika aktörerna. En annan viktig åtgärd handlar om att bättre sålla ut sökande utan egentlig studieavsikt tidigare i processen, och att inte överutreda de seriösa sökandena.
Indikatorerna för bristande studieavsikt som handläggarna utgår från ska därför bli mer precisa, så att färre personer behöver utredas genom en intervju i onödan. Indikatorer som ska finnas kvar är till exempel att personen har lämnat motsägelsefulla uppgifter eller har en stor spridning i kurserna som hen sökt. Andra indikatorer kan komma att tas bort.
Skärpt språkkrav
SUHF har redan också skärpt det engelska språkkravet efter rapporter om studenter som inte klarar att tillgodogöra sig studierna, en åtgärd som också väntas minska missbruket av uppehållstillstånd för studier.
Christopher Sönnerbrandt är SUHF:s representant i samverkansgruppen och bekräftar bilden av ett gott samarbete med Migrationsverket. Utöver de åtgärder som Migrationsverket har presenterat i sin delrapport till regeringen finns en lång rad förslag på andra åtgärder som samverkansgruppen kommer att jobba sig igenom.
Det Christopher Sönnerbrandt önskar sig av lärosätena är att de blir ännu bättre på att följa upp hur deras studenter har det.
”Det var omskakande för mig att lyssna på gränspolisens berättelse om personer som kommer in i Sverige som studenter, men som i vissa fall snabbt försvinner ut i skuggsamhället där de riskerar att bli utnyttjade”, skriver han i ett mejl till Universitetsläraren.
