Chat GPT – hjälp eller hinder?

Att låta studenter ta hjälp av AI i sitt akademiska skrivande kan bli ett hinder för lärandet. Men det kan också vara ett hjälpmedel. Raffaella Negretti, biträdande professor i utbildningspsykologi och tillämpad lingvistik, diskuterar hur användandet av Chat GPT påverkar studenterna.

30 oktober, 2023
Raffaella Negretti, biträdande professor i utbildningspsykologi och tillämpad lingvistik vid Chalmers tekniska högskola

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

Som lärare och forskare i akademiskt skrivande i nästan 30 år får jag många frågor från kollegor och studenter om Chat GPT, vanligtvis med en rad känslor från spänning till skräck. En nationell undersökning nyligen genomförd av mina kollegor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers bekräftar att även om studenter redan använder generativ AI för att skriva, är mer än hälften osäkra på hur det påverkar deras utbildning. Kan AI ta bort möjligheter till lärande? Svaret är ja. Men det beror på.

Den första frågan vi står inför är: vad är en bra författare? Alla som någonsin har plockat upp en bok vet att även på den här punkten kan människor ha olika åsikter, vilket ger oss en ledtråd om vad skrivkunskap är. Att skriva bra är inte en talang och det är inte heller, som många tror, kopplat till modersmål. Det är en komplex förmåga som förvärvas med övning.

En välskriven text, oavsett genre, är ofta bedrägligt enkel och kräver en stor rad av färdigheter som en bra författare behöver ha. En expertskribent är en skicklig problemlösare.

Det betyder att för att lära sig skriva bra, särskilt de komplexa typer av texter som krävs i skolan, måste du utveckla ditt tänkande. Forskning, från kognitionsvetenskap till tillämpad lingvistik, påpekar att genom skrivande lär du dig att tänka kritiskt, förfina språket, utveckla läskunnighet och ämneskunskaper. Att skriva tvingar dig att sätta dina tankar på papper. Som form av lärande, är skrivande speciellt viktigt i skola och i akademiska syften, eftersom det hjälper studenter att utveckla kunskap om ämnet och samtidigt utveckla ett komplext och kritiskt tänkande, ha en adekvat behärskning av språk och stil för olika skrivsituationer, och slutligen utveckla effektiva strategier för att organisera sin skrivprocess.

Raffaella Negretti

Biträdande professor, Chalmers tekniska högskola

Kan Chat GPT vara till hjälp i skrivandet? Säkert. Men du borde inte låta den tänka åt dig. Både att lära sig ett språk och att lära sig skriva kräver uppmärksamhet, kunskapskonsolidering och självreglering. Med andra ord, för att lära sig, måste studenterna lägga märke till språkliga former och deras variation, reflektera över sina val i förhållande till sina avsikter och mål, vara uppmärksam på innehållet, och fatta kritiska beslut om hur man ändrar det och varför.

Med detta i åtanke kan Chat GPT både stödja och hindra lärande. Till exempel visar forskning att skribenter som planerar sin text vanligtvis producerar bättre texter. Därför bör Chat GPT inte användas för att generera ett första utkast: att göra så kommer att ta bort en viktig möjlighet att lära och tänka.

En bättre användning av Chat GPT är kanske att utforska och till och med leka med olika alternativ för att skriva en text, och på så sätt använda den för att generera den uppmärksamhet och metakognition som krävs för att lära sig skriva. Ett sätt att utveckla sitt skrivande är till exempel att öva på att omformulera samma tanke, eller information, med olika ord för olika läsare, och sedan reflektera eller diskutera med andra om vilka alternativ som är lämpligast och varför.

Att vända sig till Chat GPT för alternativ snarare än korrekta svar kan vara ett sätt att utforska hur man omformulerar en text, och använd på detta sätt kan den stödja både uppmärksamheten som krävs för att lära sig ett andra språk och utvecklingen av det ”retoriska medvetande” (som lingvistikprofessor John Swales kallade det) som är nödvändigt för att förstå hur och varför man anpassar en text. Denna inlärningsmöjlighet tas bort om studenterna bara kopierar och klistrar in.

Det är också viktigt att påpeka för studenter att Chat GPT har sina begränsningar: den använder mängder av data för att ”gissa” hur en typ av text eller mening ska se ut. Men Chat GPT kan helt enkelt inte bestämma vilken information som är viktigast att framhäva i en text: bara författaren kan besluta det. Dessutom kan Chat GPT föreslå ändringar som helt enkelt är fel när det gäller ton, val av ord, och innebörd. Det betyder att man måste kunna granska noggrant vad man får ut, vilket oerfarna författare inte kan.

Chat GPT kan helt enkelt inte bestämma vilken information som är viktigast att framhäva i en text: bara författaren kan besluta det.

Å andra sidan kan en kort omformulering producerad av Chat GPT vara en startpunkt för en kritisk reflektion: Är det här verkligen vad jag vill säga? En sådan omformulering kan också ligga till grund för en diskussion mellan studenter och lärare: Vilken version är bäst? Vilken information är viktigast, och vilken meningsstruktur framhäver det? Fungerar det här för dessa läsare? Varför eller varför inte?

Vi måste också komma ihåg att allt mänskligt lärande är socialt, inklusive att lära sig att skriva eller ett språk. Expertskribenter förstår sina läsare: denna förståelse kan bara utvecklas genom att uppleva de sociala situationer där skrivande används, och därför är det viktigt att integrera skriv- och språkundervisning i ämnesinlärning, som till exempel på Chalmers. Chat GPT kan inte ersätta de sociala erfarenheter som krävs för att bli en bra författare, men den kan ge exempel på aktuellt skrivande i olika sammanhang, för granskning, diskussion, och utvärdering.

I ett roligt klassrumsexperiment testade läraren och digitala inlärningsexperten Steve Dembo och hans studenter vilket av fyra alternativ som resulterade i de bästa texterna: (1) att skriva för hand, helt utan AI-hjälp, (2) att skriva ett första utkast med hjälp av AI och sedan revidera för hand, (3) att först skriva för hand och sedan be AI rätta texten, och (4) fullständigt AI-skriven text.

Det visade sig att de bästa texterna skrevs helt av människor och att Chat GPT-texterna rankades sist. Intressant nog var studenterna som fick sina uppsatser rättade av Chat GPT frustrerade över ändringarna, vilket väckte en diskussion om alla de komplexa och kritiska beslut som skrivande kräver. Exemplet visar att det kanske inte är den bästa lösningen att förbjuda AI eller Chat GPT i klassrummet. I stället visar det att det är viktigt att uppmuntra vad man kan kalla ”kritisk AI-litteracitet”, det vill säga studenternas förmåga att:

  • reflektera över alla etiska aspekter som användning av AI innebär, inklusive klimatpåverkan och samhällsetiska frågor.
  • använda AI på ett sätt som gynnar deras lärande och skrivutveckling.
  • granska vad de får ut, och överväga om det verkligen är vad de menar.

Den berömda språkforskaren M.A.K. Halliday sa: ”Att skriva är ett sätt att tänka och ett medel för handling.”

Chat GPT kan ta bort möjligheter att lära sig tänka och ta bort vår inverkan, så kallad ”agency”. Eller så kan det vara ett sätt att öka båda. Valet är vårt.

Raffaella Negretti, biträdande professor i utbildningspsykologi och tillämpad lingvistik vid Chalmers tekniska högskola

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv