Flödet av utredningar och uppdrag som sektorn har att ta ställning till eller åtminstone kan komma att beröras av har varit så ovanligt omfattande att Sveriges Universitets- och högskoleförbund, SUHF nyligen höll extrainsatt förbundsförsamling för att förbereda sig på vad som komma skall.
Att regeringen har bråttom hör givetvis samman med att man vill hinna sätta sitt avtryck. Långsiktighet är svårt att förena med fyraåriga mandatperioder.
Riktigt bråttom, närmast akut, är den utredning som Universitetsläraren tidigare skrivit om och som efterlyser säkerhetskompetens i lärosätenas styrelser. En utredning som ska vara färdig 31 december i år. Det är inte ovanligt att utredningar försenas, men i det här fallet måste den helt enkelt levereras för att nomineringar till styrelserna som ska tillträda i oktober ens ska bli möjliga.
Och om lärosäten och organisationer som SULF, SUHF och SFS ska ha en chans att avge synpunkter måste i princip en snabbremissrunda starta på nyårsdagen 2024.
”Om lärosäten och organisationer som SULF, SUHF och SFS ska ha en chans att avge synpunkter måste i princip en snabbremissrunda starta på nyårsdagen 2024.”
I mars är det dags för leverans av en annan uppmärksammad och ifrågasatt utredning. Nämligen den som rör socionomutbildningen och som innebär nya och förändrade examensmål, som har prägel av brottsbekämpning.
Studenterna ska genom de nya målen ”få den kunskap och förmåga som krävs för att förebygga att barn och unga börjar begå brott”, samt ”hur man bryter en brottslig utveckling” och förebygger återfall i brott.
I mars ska också Universitets- och högskolerådet, UHR, delredovisa det uppdrag de fått om att tillsammans med Vetenskapsrådet och Vinnova ta fram nationella stöd och riktlinjer för internationalisering.
Det är inte alltför länge sedan (2018) som den stora internationaliseringsutredningen togs emot och många lärosäten anser nog att man framgångsrikt redan arbetar med frågan. Men regeringen vill betona att det ska ske ”ansvarsfullt”.
Och det är ju inget som hindrar en regering att utreda samma frågor flera gånger. I november ska ännu en utredning om förskollärar- och lärarutbildningen läggas fram. Det är ingen vild gissning att det inte blir sista gången lärarutbildningarna utreds, det politiska pysslandet med just dessa utbildningar kanske snarare ska betraktas som work-in-progress.
”Det är ingen vild gissning att det inte blir sista gången lärarutbildningarna utreds, det politiska pysslandet med just dessa utbildningar kanske snarare ska betraktas som work-in-progress.”
I september ska sedan ytterligare ett uppdrag redovisas. Då är det Universitetskanslersämbetet, UKÄ, som ska förändra och utöka det nationella kvalitetssäkringssystemet så att det ytterligare ska stärka kvalitet och främja ”en tydligare inriktning mot excellens”.
I september ska också utredningen om etikprövning vara färdig. Den innebär bland annat att regelverket för etikprövning och undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning ska ses över. Och så handlar den om regleringen av tillsyn i etikprövningslagen.
Och detta år, späckat av utredningar och uppdrag, ska alltså regeringen också presentera mandatperiodens tyngsta uppdrag, den forskningspolitiska propositionen. Till denna bidrar lärosäten, organisationer och hugade aktörer med så kallade inspel, ett slags formaliserad lobbyism där det är fritt fram för gamla och nya käpphästar och mer eller mindre realistiska önskelistor.
”Vad som kommer att göra märkbara avtryck i forskningspolitiken återstår att se, Men man kan nog redan nu vara säker på att förutnämnda utredningar och uppdrag kommer att sätta spår i högskolelandskapet och därmed i lärares, studenter och universitetsledningars vardag.”
Vad som kommer att göra märkbara avtryck i forskningspolitiken återstår att se, Men man kan nog redan nu vara säker på att förutnämnda utredningar och uppdrag kommer att sätta spår i högskolelandskapet och därmed i lärares, studenter och universitetsledningars vardag.
