Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Regeringen får inte kräva säkerhetskompetens i lärosätenas styrelser

Regeringen vill öka säkerhetskompetensen i lärosätenas styrelser – men får inte ställa sådana krav. En snabbutredning kan ändra på det och utbildningsminister Mats Persson (L) hoppas på en smidig process.

28 september, 2023
Regeringens ambition att öka säkerhetskompetensen i lärosätesstyrelserna möter kritik. "Man måste fråga vem eller vilka som får vara kvar i styrelserna", säger SUHF:s ordförande Hans Adolfsson.

”Det bedöms i dag inte finnas utrymme för regeringen att ställa krav på kompetens i säkerhetsfrågor bland de ledamöter som utses av regeringen i de statliga universitetens och högskolornas styrelser”, heter det i årets budgetproposition.

För att skapa ett sådant ”utrymme” krävs eventuellt förordningsförändringar samt att regeringen gör ”andra bedömningar” av tidigare propositioner, exempelvis den så kallade autonomipropositionen om ökat självbestämmande för lärosätena. 

Mats Persson har därför tillsatt en utredning om konsekvenser av regeringens ambition att öka säkerhetskompetensen. Utredningen ska fokusera på om styrelseordförande ”och/eller” rektor ska placeras i säkerhetsklass. I direktiven nämns dock inte att det i nuläget inte finns utrymme för regeringen att ställa krav på säkerhetskompetens.

Utredare är Peter Egardt, tidigare landshövding i Uppsala med egen erfarenhet av styrelsearbete som ordförande för Försvarshögskolan. Utredningen ska vara färdig 31 december och resultatet kunna tillämpas på nomineringar till de nya styrelser som tillträder redan 1 oktober 2024 eftersom nuvarande styrelser har kortare mandatperiod, 17 månader i stället för gängse tre år.

Hård kritik från SUHF
Beslutet om den kortade mandatperioden väckte stor uppmärksamhet och kritiserades bland annat för att ha skett utan dialog med akademin, dessutom framstod beslutet för många som svårbegripligt.

– Det är nog ingen utanför regeringen som har förstått varför kortare mandatperioder skulle bidra till ökad säkerhet, säger Hans Adolfsson, ordförande för Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, samt rektor vid Umeå universitet. 

Hans Adolfsson

Ordförande, SUHF

– Den främsta kritiken från SUHF är regeringens detaljstyrning av styrelseledamöters kompetens. Man har dessutom försatt sig i en besvärlig sits genom förkortade mandatperioder i kombination med säkerhetskrav på de styrelser som ska tillträda den 1 oktober nästa år. Det innebär bland annat att arbetet med att utse ledamöter måste ske under problematisk tidspress.

Men Mats Persson vidhåller att det var nödvändigt att korta styrelseperioden och skriver i ett mejlsvar till Universitetsläraren:

”Syftet med den kortare mandatperioden är att inom kortast möjliga tid säkerställa att det finns kompetens i säkerhetsfrågor i lärosätenas styrelser.”

Befarar problem
Hans Adolfsson däremot ser ytterligare problem med de förutsättningar som den korta mandatperioden innebär.

– Nu tillkommer också att hänsyn måste tas till utredningen om styrelsernas kompetens i säkerhetsfrågor. Eftersom beslutet att förkorta mandatperioderna fattades i slutet av april och att detta motiverades med rådande säkerhetsläge kunde en utredning ha tillsatts tidigare. Därefter måste det väl ske något slags snabbremiss, förankring eller dialog, vilket innebär att nomineringsarbetet utifrån slutsatserna i utredningen i bästa fall kan påbörjas tidigast i slutet av januari.

Nomineringar till styrelser sker via nomineringskommittéer, bestående av två personer som arbetar självständigt för varje lärosäte, kommittéerna ger regeringen förslag på ordförande och sju ledamöter och regeringen kan därefter acceptera eller avvisa de föreslagna namnen.

”Vilka får vara kvar?”
I väntan på att Peter Egardts utredning blir färdig är det oklart om och i så fall när nomineringskommittéerna får nya direktiv, samt om de särskilt ska leta efter potentiella ledamöter med säkerhetspolitisk kompetens.

Det är heller inte självklart att alla som arbetat i nomineringskommittéerna vill fortsätta och i så fall måste nya kommitténamn tas fram.

– Man kan tyvärr få intrycket av att Mats Persson och regeringen inte fullt ut förstår hur systemet fungerar. Nomineringsarbetet är en process som kräver tid och omsorg, men man ska alltså ha lämnat sina förslag till regeringen i god tid innan de nya styrelserna ska börja arbeta, i början av oktober. Man måste också fråga vem eller vilka som får vara kvar i styrelserna och om säkerhetsklassning av ordförande ska ske måste den göras innan styrelserna tillträder, säger Hans Adolfsson.

Mats Persson (L)

Utbildningsminister

Men utbildningsministern ser inga problem med den korta tiden för nomineringsprocessen och svarar via mejl:
”Jag vill självklart att nomineringsarbetet ska gå så smidigt som möjligt. Jag har stort förtroende för att nomineringspersonerna kommer att kunna göra ett bra arbete även denna gång”.

Ur budgetpropositionen 2023 (sid 126)

"Säkerhetsläget har under de senaste åren blivit allt allvarligare och verksamheten vid universitet och högskolor är intressant för främmande makt. Regeringen ser därför över hur universitetens och högskolornas kompetens i säkerhetsfrågor kan öka. Det kan t.ex. behövas sådan kompetens i styrelserna vid universitet och högskolor. Bestämmelser om styrelser vid de statliga universiteten och högskolorna finns både i högskolelagen och högskoleförordningen. Bestämmelserna baseras på förslag, bedömningar och andra uttalanden i bl.a. propositionerna Styrelser för universitet och högskolor – ledamöternas tillsättning och ansvar (prop. 2015/16:131), Nya myndigheter inom utbildningsområdet m.m. (prop. 2011/12:133) och Frihet att välja – ett ökat inflytande för universitet och högskolor när styrelseledamöter utses (prop. 2006/07:43).

Det bedöms i dag inte finnas utrymme för regeringen att ställa krav på kompetens i säkerhetsfrågor bland de ledamöter som utses av regeringen i de statliga universitetens och högskolornas styrelser, och det har därför inletts en översyn i Regeringskansliet."
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023