Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

SULF: Ingen given väg till bättre forskning

Färre myndigheter ska ge fler forskningstimmar till professorer. Det föreslår den omfattande utredningen om forskningsfinansiering. Men SULF:s Karin Åmossa menar att utredningen inte stakar ut någon given väg till bättre forskning.

19 oktober, 2023
tusenlappar
Tre nya myndigheter ska fördela totalt 17,7 miljarder kronor per år till forskning och innovation, föreslår den nya forskningsfinansieringsutredningen.

Forskningsfinansieringsutredningen som presenterades i förra veckan föreslår en genomgripande omorganisation gällande myndigheterna som finansierar forskning.

Förslaget innebär att tre nya myndigheter inrättas: Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten.

De nuvarande myndigheterna Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova föreslås samtidigt avvecklas och den externa forskningsfinansieringen vid Energimyndigheten upphöra.

– Den nya organisationen kan möjligen bli tydligare för den som söker anslag, men det finns inget i betänkandet som löser de stora problemen med sådant som för låg andel basanslag för forskning.

Det säger Karin Åmossa, SULF:s samhällspolitiska chef till Universitetsläraren.

Karin Åmossa

Samhällspolitisk chef, SULF

Tung administration och otydliga roller
De problem som utredningen har identifierat och därmed vill lösa genom en ny organisation är bland annat ”svag kvalitetsutveckling av svensk forskning i förhållande till resurstillskotten”, att dagens organisation inte ”svarar tillräckligt väl mot samhällets behov och inte är anpassad till ett samhälle i snabb förändring”.

Administrationen anses tung och komplicerad, och rollfördelningen otydlig.

Ett primärt syfte är att säkerställa att den statliga extern finansieringen ”effektivt stödjer forskning och innovation av högsta kvalitet, är anpassad till samhällsutvecklingen och främjar nationella och internationella samarbeten samt tillgång till forskningsinfrastruktur”.

– Det kan finnas poänger med omorganisationer, men den här är inte någon given väg till bättre forskning, menar Karin Åmossa.

300 årsarbetskrafter
Utredningen anser att den nya organisationen kommer att ha stor påverkan på universitet och högskolor genom förenkling och effektivisering. Utredningens bedömning är att nästan 300 årsarbetskrafter som i dag används för att söka medel, kan frigöras inom lärosätena, vilket beräknas motsvara en kostnad om minst 300 miljoner kronor, ”vilket skulle innebära att seniora forskares tid kan användas till mer forskning”.

En annan förändring är att statliga myndigheter som i dag finansierar extern forskning och innovation, men som har en annan huvuduppgift, föreslås upphöra med detta och att medlen ska i stället fördelas via Myndigheten för strategisk forskning.

Bland de som föreslås upphöra med forskning finns Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Statens geotekniska institut, liksom Formas (som enligt förslaget ska avvecklas) som har lagt stora resurser på att bli ”kunniga aktörer med etablerade nätverk”. Här ser utredningen risk för sämre anknytning till miljö- och klimatrelaterad forskning i den nya organisationen. Därför föreslår man att Myndigheten för strategisk forskning ska arbeta aktivt och långsiktigt med att involvera representanter för förutnämnda myndigheter.

”Konstruktionen och uppgiften för Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten är också sådant som tilltalar politiker, vilket på sikt kan utarma den fria forskningen.”

Betänkandet har ”fri forskning” som sitt främsta kriterium, men Karin Åmossa anser att den politiska styrningen kommer att öka i och med den föreslagna organisationen.

– Konstruktionen och uppgiften för Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten är också sådant som tilltalar politiker, vilket på sikt kan utarma den fria forskningen.

Nämner innovation 800 gånger
Också Hans Ellegren, ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademien, KVA, anser att betänkandet signalerar behov av ökad politisk styrning liksom att forskningen ska bli mer ”strategisk”.

I sin blogg redovisar Ellegren hur han räknat antalet gånger som vissa ord förekommer, ”strategisk” nämns i någon form cirka 500 gånger, medan ”kvalitet” förekommer på 143 ställen och ”excellens” nämns bara 21 gånger. Det mest frekventa uttrycket är ”innovation” som förekommer mer än 800 gånger.

Utredningen i korthet

Utredningen Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59) presenterades den 11 oktober. Den föreslår att tre nya myndigheter införs som totalt ska fördela 17,7 miljarder kronor per år till forskning och innovation .

  • Vetenskapsmyndigheten föreslås ha 270 årsarbetskrafter och fördela 8,2 miljarder kronor per år.

  • Myndigheten för strategisk forskning föreslås ha 344 årsarbetskrafter och fördela 7,8 miljarder kronor per år.

  • Innovationsmyndigheten föreslås ha 100 årsarbetskrafter och fördela 1,7 miljarder kronor per år.

Läs utredningen i sin helhet.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023