– Jag tycker att det är fantastiskt att man till slut lyckades gå i mål. Det har varit otroligt frustrerande att forskningen har varit slagträ i en annan debatt, säger Björn Kull, chef för avdelningen för forskningsstöd vid Karolinska institutet, KI.
Det han syftar på, är att kommissionen pausade processen med att låta Storbritannien bli en associerad medlem av ramprogrammet Horisont Europa tills dispyten blev löst gällande brexitreglerna för Nordirland. Men nu finns en överenskommelse, redo att godkännas av ministerrådet.
Storbritannien kommer att betala omkring 2,6 miljarder euro per år för att delta fullt ut i Horisont Europa från den 1 januari 2024 till ramprogrammets slut 2027.
Sedan 2021 har brittledda forskargrupper inte kunnat få de EU-pengar deras projekt vunnit inom Horisont Europa. Storbritannien har då i stället lovat att betala ut motsvarande summa. Men osäkerheten kring detta, och att forskargrupper oftare låtit ett EU-lands forskare vara huvudsökande, har lett till ett lägre deltagande från brittiskt håll.
Vid KI märks detta tydligt. Före brexit var brittiska universitet KI:s främsta samarbetspartners. Numera finns de inte ens med på tio-i-topp-listan. Högst upp är i stället två danska och ett franskt universitet. Då har ändå KI, såväl som dess brittiska partners, arbetat aktivt för att försöka hålla samarbetsnivån hög.
Inför brexit såg Björn Kull en möjlighet för KI att i högre grad ta över britternas roll som forskningsledare i EU-finansierade projekt, men det har inte skett. En anledning kan vara den stora administrativa börda som arbetet innebär, och som inte alltid lockar forskare.
Storbritanniens återintåg i ramprogrammet är därför välkommet såväl för dess excellenta forskning som administrativa kapacitet.
– Det finns en möjlighet att Storbritannien nu kommer att växla upp ännu mer inom forskning. Det är tydligt att de vill få ut så mycket som möjligt av vad de betalar in till Horisont Europa, säger Björn Kull.
