I övrigt präglas regeringens budget av ett generellt sparbeting på 0,5 procent.
— Det är en budget som är mager på idéer, resurser och visioner, säger SULF:s förbundsdirektör Lars Geschwind.
— Vi är vana vid att finansieringen av högre utbildning och forskning präglas av uthållighet, att det är något man satsar långsiktigt på, men sparbetinget innebär att lärosätenas utveckling och expansion gör halt. Det kommer självfallet att få konsekvenser för lärosätena, vilket bland annat drabbar våra medlemmar.
Lägre sparbeting för lärosätena
Budgeten som presenterades under onsdagen innebär alltså att samtliga universitet och högskolor får ett sparbeting på 0,5 procent, vilket ingår i det som benämns ”generell besparing i statsförvaltningen”. För andra myndigheter gäller ett sparbeting på 1,0 procent.
I budgeten understryks att neddragningen måste innebära prioriteringar och regeringen menar att det är viktigt att se över hur ”detaljreglering och betungande återrapportering ska minskas för att på så vis ge förutsättningar för lärosätena att fokusera på utbildning och forskning”.
Man lanserar dock en del satsningar, som att 62 miljoner inklusive studiemedel tillförs för att permanent bygga ut ingenjörsutbildningarna och för utbildning på avancerad nivå vid Uppsala universitet, Lunds universitet och Chalmers Tekniska Högskola.
Vill se fler ingenjörer
Ytterligare 31 miljoner satsas på utbyggnad av basårsutbildningarna vid dessa lärosäten för att flera ingenjörer ska utbildas.
SULF:s samhällspolitiska chef Karin Åmossa menar att det är bra att ersättningsbeloppen för ingenjörsutbildningar höjs men ökningen är för liten. Lärosätena kommer därför inte kunna möta regeringens krav när det gäller att höja kvaliteten.
”Tiden för laborationer, studiebesök och lärarledd tid behöver öka rejält för att göra skillnad”, skriver hon i ett uttalande på förbundets hemsida.
Karin Åmossa
Samhällspolitisk chef, SULF
Cybercampus ska byggas
Vidare innehåller budgeten ”en strategisk satsning” på höjda forskningsanslag på 45 miljoner för att stärka forsknings- och utbildningsmiljöerna ”elektrifiering och batteriteknik” vid Uppsala universitet, Lunds universitet och Chalmers Tekniska Högskola.
En annan satsning är etableringen av Cybercampus Sverige, ett kommande samarbete mellan lärosäten, forskningsinstitut, myndigheter och företag. KTH får uppdrag och medel för att bygga upp forskning och utbildning.
Totalförsvarets forskningsinstitut tillförs ytterligare medel, 100 miljoner för 2024, 143 miljoner 2025 och 189 miljoner 2026, för att bygga upp det regeringen beskriver som ”framtidens försvarsforskningsområden”.
Omfördelning av takbelopp
Satsningarna som görs inom högre utbildning och forskning ska bland annat finansieras genom omfördelning av takbelopp mellan lärosäten. Syftet med omfördelningen är ”att stärka drivkrafterna för ett utbildningsutbud av hög kvalitet” och för att förse arbetsmarknaden med den kompetens som behövs inom det så kallade STEM-området, Science, Technology, Engineering and Mathematics.
Detta kommer att gälla från och med 2025. Omfördelningen av takbelopp kommer att baseras på ”utbildningar med låg aktivitet och genomströmning samt på omfattningen av fristående kurser där det inte bedöms råda motsvarande brist på arbetsmarknaden”, enligt regeringens beskrivning.
Minskat bidrag till SFS
Ett annat exempel på regeringens besparingar är att bidraget till SFS och statsbidraget för att stödja studentinflytande minskas med 12,7 miljoner från 2026.
