Under 2022 sjönk hushållens förväntningar kring sin framtida ekonomi till historiskt låga nivåer. Det visar Konsumtionsrapporten, som Ulrika Holmberg är redaktör för. Särskilt de sista månaderna på året kände många av effekterna av höga matpriser, bränslepriser, elpriser och räntor.
– Det som är intressant med den här krisen är att den slår så pass brett, alla hushåll påverkas på ett eller annat sätt. Villaägare har märkt av både räntor och elpriser, och de hushåll som redan från början hade det knapert har verkligen fått kämpa med höjda matpriser, säger hon.
Hur gör folk i dyrtider?
Ulrika Holmberg är intresserad av de omprioriteringar som människor gör i dyrtider. De väljer till exempel billigare köttvaror, äter mindre kött och avstår från det ekologiska alternativet.
Folk avstår också från längre semesterresor, väntar med att göra större inköp, som möbler och inredning, och lappar och lagar i stället för att köpa nytt.
– När priserna ökar så snabbt som de har gjort nu blir det iögonfallande för fler, även de som inte har behövt bry sig så mycket tidigare börjar fundera över vad som är viktigt. Det positiva är att vi inte slentrianmässigt köper en massa saker som vi inte behöver.
Vardagskonsumtion ofta underordnad
Som konsumtionsforskare är Ulrika Holmberg mest fascinerad av kopplingen mellan konsumtion och människors sociala liv. De flesta väger sällan olika alternativ mot varandra inför ett köp. Det sker nästan bara vid större ekonomiska beslut, som att välja elavtal eller bolåneinstitut.
Till vardags är konsumtionen ofta underordnad andra aktiviteter. Folk vill träffa sina vänner och går då exempelvis på kafé, och när de ägnar sig åt en sport är det sporten som är det viktiga, men man behöver olika prylar för att kunna utföra den.
– Det glömmer många bort. När någon tittar utifrån på ett hushåll kan de undra varför personerna lägger så mycket pengar på det här eller det där, och inte ser att konsumtionen är en del av en annan livsaktivitet, säger Ulrika Holmberg.
