De 13 medlemsländerna i ESS är alltså inne i slutfasen av förhandlingarna för den finansiering som gäller perioden 2023 till 2027.
Inga formella beslut
Nyligen hölls möte i styrelsen, ESS Council, och samtliga medlemsländer har ställt sig positiva till de överenskommelser som föreligger. Dock finns inga formella nationella beslut, eftersom detta är en fråga för respektive länders parlament.
– Det har gått framåt, jag uppfattar det som att förhandlingarna i dagsläget sker i en konstruktiv och framåtsyftande anda, säger Katarina Bjelke, generaldirektör för Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet som är den myndighet som har i uppdrag att bistå regeringskansliet med stöd i internationella förhandlingar, samt med kostnadsberäkningar inför styrelsemöten.
Ingen akut knipa
ESS är inte heller i akut ekonomisk knipa, då regeringen tillförde 1,5 miljarder kronor i november förra året. Detta efter en period då ledningen för ESS slagit larm om bristande resurser, samt att värdländerna Sverige och Danmark fått täcka upp när övriga medlemsländer inte bidrog.
ESS-projektet påverkades också negativt av pandemin, som innebar förseningar av konstruktionen. Nu tillkommer också att länder i Europa påverkas av inflation och elkostnader.
– Mitt intryck är att ESS arbetar aktivt för att motverka sådana negativa effekter, säger Katarina Bjelke.
Nya överenskommelser krävs
Den överenskommelse som diskuterades på styrelsemötet i februari handlar bara om kostnader fram till dess att anläggningen ska vara färdig att tas i drift 2028. Därefter krävs nya överenskommelser som rör själva driften och några sådana förhandlingar föreligger inte.
Som Universitetsläraren tidigare skrivit om har Vetenskapsrådet givit Lars Heikensten, före detta riksbankschef, i uppdrag att få fram underlag för avtal som gäller driften. Avtal som också måste godkännas av medlemsländernas parlament.
Lars Heikenstens uppdrag har förlängts i omgångar och gäller nu året ut.
