I UKÄ:s slutrapport om lärosätena under pandemin riktar man också uppmärksamhet åt vad som hänt efter pandemin och de mer långsiktiga konsekvenserna av omställningen till distansläge.
I rapporten menar UKÄ att det ”är troligt att studenternas förväntningar på flexibilitet i undervisningen inte bara kommer att öka på kort sikt, utan även långsiktigt, som en följd av pandemin”.
Vidare anser UKÄ att pandemin i vissa avseenden kan ha förändrat högskolan permanent.
– Ja, det är ett långtgående påstående, men på sätt och vis är det ju ganska självklart också. Vi har haft en omställning till distansundervisning i nästan två års tid och det kommer ju inte att gå spårlöst förbi. Hur stor förändringen kommer att bli, det är en annan sak. Men jag tror att den långvariga omställningen kommer att förändra högskolan, säger Johan Gribbe, utredare vid UKÄ och ansvarig för slutrapporten.
Framför allt är det studenternas förväntningar på flexibilitet som har ökat.
– Distansundervisningen och pandemin har inneburit att många studenter har vant sig vid den situationen. Jag tror att det gör att också studenter som läser sin utbildning på campus förväntar sig att få ta del av digitalt material i framtiden.
Olika förväntningar
Enligt UKÄ:s rapport har en grupp studenter fått en mer positiv bild av distansundervisning. Men alla studenter delar inte den bilden.
– Det finns en annan grupp som tvärtom menar att omställningen under pandemin visar att undervisning på plats är nödvändig. De olika studenternas förväntningar och skillnaderna i förväntningar är något som lärosätena måste hantera, säger Johan Gribbe.
I rapporten påpekar UKÄ att det behövs en didaktisk utveckling av varför man undervisar på det ena eller andra sättet, digitalt eller ansikte mot ansikte.
– Men frågan om hur utbildningen ska bedrivas handlar om mer än bara kunskapsförmedling och hur den organiseras på bästa sätt. Det är också en fråga om vad en akademisk utbildning ska vara – inte minst att utveckla studenternas kritiska tänkande och förmåga att värdera och utbyta vetenskapligt grundad kunskap. Det sociala inslaget i högskolestudierna – mötet med lärare och andra studenter – spelar här lika stor roll som utbildningens formella innehåll och upplägg.
Risker för kvaliteten
UKÄ pekar också på att digital teknik innebär risker för utbildningens kvalitet och att det inte är säkert att alla nya möjligheter som erbjuds är önskvärda att använda.
– Det har skett en pedagogisk utveckling som i grunden är bra, men som det är viktigt att fundera över. Studenterna upplevde undervisningen under pandemin som mindre motiverande. Vi har också sett att interaktionen mellan lärare och studenter gick ner. De flesta studenter gav visserligen sin utbildning ett gott betyg under pandemin, men det var lägre än tidigare. Här måste lärarna å ena sidan arbeta aktivt för att dra nytta av de tekniska och pedagogiska möjligheter som har skapats under pandemin. Men samtidigt måste de hantera riskerna och se till så att kvaliteten inte påverkas negativt, säger Johan Gribbe.
Följer upp konsekvenserna
UKÄ kommer att följa de långsiktiga konsekvenserna av pandemin i lärosätenas verksamhet. Avsikten är att studera en lång rad olika parametrar och att släppa nya delrapporter kontinuerligt.
– Vi gör det inom ramen för ett projekt som vi kallar ”Högskolan efter pandemin” och som omfattar tiden fram till 2026, säger projektledaren Heléne Fröborg vid UKÄ.
Bland annat ska UKÄ undersöka de långsiktiga konsekvenserna för yngre forskare och doktorander.
– Vi har också utredningar på gång som rör tidiga avhopp. Lärosätena har gett signaler om att studenterna nu hoppar av sina utbildningar i högre utsträckning än under pandemin. En annan studie kommer att i samarbete med Skolverket undersöka de gymnasieelever som gick ut under pandemin och deras övergång till högskolan, säger Heléne Fröborg.
Tre åsikter
Hur har undervisningen vid ert lärosäte förändrats jämfört med innan pandemin?
Claes Lennartsson, samordnare för arbetsgruppen för corona vid Högskolan i Borås under den akuta pandemiperioden.
– Det är ganska svårt att säga något om hur mycket anpassningarna under pandemin har påverkat undervisningspraktiken hos oss. Samtidigt är erfarenheten att flera lärare i dag har digitala inslag i kurser, det är mer av föreläsningar och seminarier i exempelvis Zoom, mer av digitala examinationer. Flera utbildningar ges på distans, till exempel i form av blandat lärande med träffar på campus. Även vid campusundervisning ges vissa föreläsningar och seminarier digitalt.
Jörg Pareigis, chef för universitetspedagogiska enheten vid Karlstads universitet.
– Redan innan pandemin fanns det en tydlig trend mot mer nätbaserade utbildningsformer. Undervisningen under pandemin beskrivs i högskolepedagogisk forskning som ”akut fjärrundervisning” och ska inte förväxlas med reguljär planerad nätbaserad undervisning. Ändå har pandemin bidragit till en ökad flexibilitet i undervisningsupplägget. Betydligt fler lärare och studenter har upplevt vad som är tekniskt och pedagogiskt möjligt och har utvecklat sina egna kompetenser och förmågor.
Andreas Åberg, högskolepedagogisk utvecklare vid Högskolan Dalarna.
– När pandemin slog till flyttades all undervisning in i det digitala rummet, vi tog då med oss fungerande metoder från den traditionella salsundervisningen. Nu när en del av undervisningen flyttar tillbaka tar vi med oss upplägg som fungerat digitalt och ser det som en naturlig del av vår nya verktygslåda. Vissa program har gått över till att köra hybrid, vissa väljer blended och en del fortsätter att köra helt på distans eller helt på plats. Min bild är dock att många insett fördelarna med att arbeta mer flexibelt.
