Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Lina Bertling Tjernberg lägger energi på expertrollen

Som nyinvald ledamot i IVA och med utmärkelser som ”Årets kraftkvinna” är professor Lina Bertling Tjernberg en erkänd expert i sitt ämne. Hon känner ett ansvar att vara en oberoende röst i den politiska debatten kring energikrisen.

13 februari, 2023
Anders ­Jinneklint
Håkan Lindgren
"Det spelar ingen roll om man har publicerat 100 eller 200 artiklar utan det handlar ju faktiskt om att någon läser dem. Det är därför jag roar mig med att titta på citeringar", säger Lina Bertling Tjernberg.

Oj, 30 stycken redan, det trodde jag inte!
Lina Bertling Tjernberg låter förvånad när hon tittar på datorskärmen samtidigt som hon vinkar välkommen in i sitt arbetsrum på KTH:s campus i Stockholm. Hon kollar just hur många citeringar hon hunnit få 2023 och konstaterar att det är fler än väntat med tanke på att bara en dryg vecka av januari har gått.

Hon syftar förstås på vetenskapliga citeringar, men Lina Bertling Tjernberg är även van att bli citerad i massmedia. I takt med att energikrisen växt har professorn i elkraftnät intervjuats allt oftare i sin expertroll. Hon vill vara en vetenskaplig röst i den politiska debatten.
– Energikrisen är en av samhällets huvudfrågor och det är inte konstigt att den är i fokus. Vad jag är besviken över är att man efter valet ännu inte lyckats samla sig och arbeta tillsammans.

Rättat faktafel i texter
Hon uttrycker oro över att det finns ”organisationer och individer med ideologiska agendor, som inte utgår från oberoende kunskap och fakta”.
– I Sverige har vi haft en rörelse som tagit ställning och sagt ”vi tycker inte om kärnkraft”. Jag försöker vara väldigt tydlig med att jag är ingenjör och forskare och politiskt oberoende – och i min värld ska man använda den bästa tekniken. På senare tid har det å andra sidan börjat växa ett motstånd mot vindkraft så då har jag försökt förklara de fördelar som finns med det.

Lina Bertling Tjernberg berättar att hon hjälpt till att rätta faktafel i texter i bland annat radio, tv och tidningar.
– Det var en obehaglig insikt att upptäcka att ett ideologiskt ställningstagande genomsyrat samhället. Jag blir frustrerad över att det finns propaganda till och med i barnböcker, där energislag framställs som bra eller dåliga. Det är missvisande att kommunicera på det sättet och det känns viktigt att bidra med att rätta till det.

Professor vid 35 år
Lina Bertling Tjernberg växte upp i Huddinge söder om Stockholm. Trots tidiga planer på att bli jurist valde hon tekniskt gymnasium med inriktning mot energi. Intresset för matematik fick henne därefter att söka en civilingenjörsutbildning nischad mot flyg- och farkostteknik vid KTH.
– Alla tankar på juridik försvann. Jag ville jobba med tillämpad matematik och lösa problem, men min utbildning var väldigt teoretisk och den enda tillämpningen var på militärsidan, så jag gjorde min praktik på FMV och mitt exjobb handlade om tillförlitlighetsanalys av stridsvagnen Leopard 2.

Lina Bertling Tjernberg beskriver sig själv som ”en kämpare”, något som visade sig tydligt i den akademiska världen där hon snabbt jobbade sig framåt. Direkt efter utbildningen blev hon doktorand vid KTH, därefter docent 2007 och professor två år därpå, redan som 35-åring. Däremellan var hon forskningsdirektör på Svenska kraftnät men alltjämt placerad på KTH.
– Det dök upp en professur vid Chalmers och det finns ju så extremt få tjänster att söka. Trots att jag gärna hade stannat kvar längre på Svenska kraftnät ville jag inte missa chansen att söka en professur inom mitt ämnesområde.

Skillnader mellan KTH och Chalmers
Hon blev överraskad när hon fick tjänsten eftersom hon var så ung. Övergången till Chalmers innebar inte bara flytt till en ny stad utan också till en annan lärosäteskultur.
– Chalmers är ju mindre och mer familjärt. På KTH kan man jobba ihop med folk i många år utan att ha en aning om deras privatliv, kulturen är mycket professionell. Därför blev jag först chockerad av den personliga stämningen på Chalmers.

Hon upplever medarbetarna på KTH som teoretiker i hög grad, medan de hon arbetade tillsammans med på Chalmers var mer praktiskt inriktade.
– Vi brukar skämta mellan Chalmers och KTH om våra olika ursprung – KTH från militärskola och Chalmers från slöjdskola – och visst finns det i kulturen en mer praktisk inriktning på Chalmers och en mer teoretisk på KTH. Att jag även hade ansvar för labbmiljöer när jag var på Chalmers gjorde också att jag själv fick mycket mer fick inblick i laborativa miljöer och fann inspiration.

”Kan få allt men inte samtidigt”
I en intervju med Svenska Dagbladet 2007 berättade Lina Bertling Tjernberg att hon arbetade 50 till 60 timmar i veckan och kämpade med att hitta en balans i livet där körsång gav ett av få tillfällen till pauser från jobbet. Efter att hon bildade familj har det jämnat ut sig mer. Först trappade hon ner från chefsrollen hon haft på Chalmers och 2013 sökte hon och fick en professur vid KTH.

I dag har hon och hennes man två pojkar, sex och åtta år gamla. De extrema arbetsveckorna är ett avslutat kapitel, även om hon erkänner att hon det senaste året har arbetat mer än vad som är hållbart och försöker dra ner på antalet uppdrag.
– Jag brukar säga att man kan få allt men inte samtidigt. Jag fick barn sent i livet och då var det så självklart för mig att vilja vara med dem. Livet är olika för alla, och man måste förstå att det inte finns något rätt eller fel, det finns bara olika.

Badkarskurva
Hon tar upp sina citeringar igen och säger att de följer en ”badkarskurva”. Hon visar med handen, en hög och rak kurva som går skarpt ner och blir platt för att sedan gå skarpt uppåt igen, som ett U. Perioden med få citeringar sammanfaller med småbarnsåren.
– Att få barn är ett ganska brutalt fall i forskningskarriären. Flera barn tätt inpå kan innebära en katastrof för karriären men en fantastisk investering i livet. Nu har vi två grabbar som har så kul ihop och är ganska nära i ålder och det är en underbar tid.

I dag är Lina Bertling Tjernberg bland annat föreståndare för Energiplattformen på KTH som ska stötta tvärvetenskaplig forskning på energiområdet.
– Jag älskar att vara föreståndare för Energiplattformen, där jag får inspirera till att skapa samarbete, och stötta initiativ. Just nu försöker vi uppmuntra personer som jobbar med solkraft inom olika ämnen att jobba tillsammans, till exempel från materialsidan, kemi och elektrolys. Vi är en inkluderande plattform för samarbete och utbyte för alla forskare med intresse för energi, med målet att skapa nya lösningar och bidra till energiomställningen.

Hon ser dock finansieringssystemet som en begränsning för kreativa samarbeten.
– Systemet för hur vi söker pengar är ganska tragiskt. Vi måste lägga extremt mycket tid på att skriva ansökningar precis som finansiärerna har tänkt sig och skicka in dem i ett specifikt format. Och sedan väljs nästan 80 procent bort för att pengarna inte räcker till. Jag tycker det är fruktansvärt och skulle gärna se extrema förändringar.

Elbilar och elflyg
I sin egen forskning har Lina Bertling Tjernberg två huvudområden. Det ena handlar om tillförlitlighet i elförsörjning på system- och komponentnivå. Det andra området handlar om att skapa flexibilitet i elnätet där hon bland annat byggt modeller för att studera lokal elproduktion från sol och lagring i batterier.
Ett område som hon arbetat med och gärna vill vidareutveckla är elbilar. Eftersom hon är utbildad inom flyg är hon även intresserad av utveckling av elflygplan.

Lina Bertling Tjernberg har delat upp året så att hon undervisar på höstterminen och forskar på våren. Hon handleder också gästforskare och doktorander.
– Det viktigaste jag vill förmedla till dem är passionen för ämnet. Därefter gäller det att vara envis och arbeta enträget, att vara noggrann och dokumentera.

Invald i IVA
Hon har fortsatt tackat nej till chefstjänster, bland annat för att kunna lägga tid på rollen som expert, i vilken hon fått flera kvitton på sitt genomslag. Strax före jul blev hon invald som ny ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, och 2021 fick hon utmärkelsen ”Årets kraftkvinna” med motiveringen att hon är ”en stark kraft och garant för mer jämställd kompetensförsörjning inom dagens och framtidens hållbara energisystem”. Utmärkelsen delas ut av organisationen Kraftkvinnorna för att synliggöra kvinnor i energibranschen.
– Det betydde mycket för mig. Motiveringen var stark och gav mig extra energi att kämpa vidare.

Det som annars driver Lina Bertling Tjernberg i det vetenskapliga arbetet är att åstadkomma förändring och hon har insett att det inte handlar om hur produktiv hon är.
– Det spelar ingen roll om man har publicerat 100 eller 200 artiklar utan det handlar ju faktiskt om att någon läser dem. Det är därför jag roar mig med att titta på citeringar, för de betyder att någon läser det jag har gjort och använder det. Citeringar är som tavlan för en konstnär – du vet att någon har den i sitt hem och det är glädjande.

Anders ­Jinneklint
Håkan Lindgren

FAKTA. Personligt

Lina Bertling Tjernberg, 49 år, är professor i elkraftnät vid Kungliga Tekniska hög­skolan, där hon även är utbildad och disputerad. Hon blev professor vid Chalmers som 35-åring och är sedan 2013 tillbaka vid KTH, där hon bland annat är före­ståndare för Energi­plattformen. Hon är nyinvald ledamot i IVA, 2021 fick hon utmärkelsen ”Årets kraftkvinna”, och med en fjortonde­plats är hon ensam forskare på tidningen Dagens Industris ”Maktlista Energi 2022”.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023