Centrala studiestödsnämnden, CSN, har börjat bevilja ansökningar kring det nya omställningsstudiestödet, som gick att söka från och med oktober 2022.
Efter att ha fått in fem gånger så många ansökningar som förväntat, nära 27 000 i stället för 5 300, har CSN hittills gått igenom 4 400 ansökningar. Av dessa har 602 godkänts.
Nästan hälften av dessa, 47 procent, gäller studier på högskolenivå, visar CSN:s statistik.
Ska räcka till 8 800
Omställningsstudiestödet ska räcka till 8 800 personer det första året, och nyligen bestämde regeringen att halva anslaget för 2023, på totalt 1,36 miljarder kronor, ska delas ut på vårterminen. Resterande del ska sparas till höstterminen.
Om motsvarande trend fortsätter, att strax under hälften av de beviljade ansökningarna berör högskoleutbildningar, innebär det att landets lärosäten behöver ge plats åt fler än 4 000 studenter som ska utbilda sig via det nya stödet under 2023.
SULF:s samhällspolitiske chef Karin Åmossa säger att hon inte är förvånad.
– Det var ungefär vad man hade kunnat förvänta sig. Att folk vill studera på högskolan är fantastiskt, roligt och bra för individerna och samhället. Det som är problematiskt är att det här inte är finansierat.
Som Universitetsläraren har skrivit om tidigare finns det inga extra pengar i statsbudgeten till lärosätena för 2023 när det gäller att hantera stödet. Kostnaden för eventuella justeringar av utbildningsutbudet behöver därmed tas från gällande anslag.
– För lärosätenas del är reformen inte finansierad. Det kommer att innebära att det blir en konkurrens om platserna med en befintlig eller framtida studentpopulation, säger Karin Åmossa.
Behövs budgetmedel
Hon menar att regeringen borde skjuta till extra budgetmedel redan nu. Alternativen är annars två. Antingen kommer de som söker en högskoleutbildning via omställningsstudiestödet inte in, eftersom de inte står sig i konkurrensen med yngre sökande.
Eller så trängs de yngre studenterna undan.
– Samtidigt, om regeringen väl skjuter till resurser så att antalet studenter ökar totalt sett, så måste man också öka lärarresurserna, säger Karin Åmossa.
Flera lärosätesrepresentanter som Universitetsläraren har pratat med uttrycker att man kommer att behöva prioritera bland studenterna.
Vid Karlstads universitet ser man än så länge ingen anstormning av studenter till följd av det nya stödet.
– Om det på sikt kommer medföra att fler söker sig till oss kommer det ju bli en ökad konkurrens om platserna och någon kommer inte antas. Så om man vill möta ett högre söktryck och erbjuda fler att studera vidare behöver vi få resurser till det, säger Helena Pallin, chef för utbildningsstöd vid Karlstads universitet.
Vicerektorn: Fler än förväntat
Att hälften av ansökningarna om omställningsstudiestöd gäller högskolestudier är något fler än vad Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning vid Umeå universitet, hade trott.
Hittills är just Umeå universitet ett av de lärosäten som flest beviljade ansökningar är relaterade till.
– Tanken är att lärosätena ska utveckla sitt kursutbud, och att det ska ske utan extra anslag. Det skulle kunna få till följd att det måste ske en omprioritering bland kurser och utbildningar, säger hon.
Cathrine Norberg framhåller att det än så länge handlar om relativt få platser, just nu har man 30 beviljade. Hon bedömer att universitetet kan möta det behovet.
– Men det är viktigt att komma ihåg att de som har fått ett beviljat stöd söker i konkurrens om befintliga platser. De har ju inte platsgaranti.
Behövs modell för finansiering
Vid Högskolan i Borås ser man inte att omställningsstudiestödet får några omedelbara konsekvenser, menar Magnus Bergenholtz, controller.
– Som det är nu kommer vi inte att göra så mycket utan vi låter utbildningsutbudet rulla på. Men på sikt, om man menar allvar med det här, så tror vi att man måste ta fram en bättre modell för hur det här ska finansieras, säger han.
Håkan Pihl, rektor vid Högskolan Kristianstad, hade väntat sig att en hel del av de som söker omställningsstudiestöd, skulle göra det med sikte på högskolestudier.
Liten effekt än så länge
Han ser en så kallad utträngningseffekt som liten än så länge, eftersom modellen med omställningsstudiestöd är ny.
– Men när systemet är uppbyggt kan det krävas mer resurser för att inte andra studentgrupper ska drabbas, säger Håkan Pihl.
Coco Norén, prorektor vid Uppsala universitet, är inte förvånad över andelen studenter med omställningsstudiestöd som vill gå en högskoleutbildning.
”Samtidigt utgör den här gruppen en väldigt liten del av det totala antalet studenter, så på varje lärosäte kommer det inte att märkas nämnvärt” skriver hon i ett mejl.
Kan bli ändrade förutsättningar
Coco Norén påpekar att förutsättningarna kan komma att ändras framöver.
”I takt med att CSN:s anslag ökar måste även lärosätenas takbelopp öka för att inte tränga ut andra studentgrupper”, skriver hon.
Vid Stockholms universitet ser man än så länge inte några problem relaterade till antalet studenter med omställningsstudiestöd, enligt prorektor Clas Hättestrand.
”Det ligger helt inom ramen för normal fluktuation i antagningstalen. Skulle andelen studenter som antas med omställningsstudiestöd däremot öka avsevärt så skulle det vara svårt att undvika att det leder till konkurrens med övriga sökande”, skriver han i ett mejl.
Lång handläggningstid
Sjuksköterskeprogrammet, utbildning till medicinsk sekreterare, Polisprogrammet, olika masterprogram samt kompletterande pedagogisk utbildning är några av de vanligaste utbildningarna som de personer som hittills beviljats omställningsstudiestöd planerar att läsa, visar statistiken.
Handläggningstiden för att få omställningsstudiestöd är fortsatt lång. Enligt CSN beror det på att modellen är ny och att ansökningarna har varit fler än förväntat.
För nästa år har regeringen anslagit 2,84 miljarder kronor till omställningsstudiestödet, och för 2025 föreslår man 4,88 miljarder.
Utbildningsminister Mats Perssons pressekreterare Agnes Eklund skriver i ett mejl till Universitetsläraren att det ännu inte går att avgöra vad som behöver göras för att omställningsstudiestödet ”ska fungera så bra som möjligt”. Hon hänvisar till att stödet är nytt, och att den första omgången av ansökningar inte är färdig än.
