Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Systemfel när studiemedlet inte längre tillåter felval

Antalet veckor i studiemedelssystemet är inte anpassat till allt längre utbildningar. Studiemedlet måste kunna finansiera en hel studiegång och samtidigt tillåta ett visst utrymme för felval, skriver företrädare för Saco studentråd och Sveriges läkarförbund student.

12 december, 2022
Albert Ohlin, Martin Macek

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

Det finns grundläggande principer som borde vägleda det svenska studiemedelssystemet. Ersättningen bör ligga på en nivå som möjliggör studier på heltid och inte kräver arbete vid sidan av. Studiemedlet ska kunna fånga upp studerande med olika bakgrunder genom till exempel tillägg för studerande med särskilt höga utgifter. Studiemedlet ska också vara utformat så att det kan finansiera en hel studiegång och tillåta utrymme för felval.

Samtliga av dessa principer naggas i kanten. Inflationen har inneburit en sämre levnadsstandard för studerande. Föräldra­tillägget i studiemedelssystemet är alldeles för lågt. Och till följd av allt längre utbildningar är utrymmet för felval i stort sett utraderat.

Studiemedel kan i dag ges i maximalt 240 veckor, motsvarande tolv terminers heltidsstudier. Sedan 2021 är läkarutbildningen sexårig. På Sveriges mest eftertraktade utbildning är alltså utrymmet för felval helt utraderat. Vissa lärarutbildningar är elva terminer och civilingenjörsutbildningar är femåriga, vilket gör utrymmet för felval väldigt litet.

År 2014 slog 1,3 procent av alla studerande – 4 861 studenter – i taket, enligt en CSN-rapport från 2020. En stor andel av dessa studerar långa yrkesprogram som är mycket eftersökta på arbetsmarknaden. Det är potentiella läkare, civilingenjörer och lärare.

Av de som slog i taket var närmare 700 läkarstuderande – vilket kan sättas i relation till de 1 091 läkare som plockade ut sin examen under samma år. Sedan förra året har alltså ytterligare en termin lagts till på läkarprogrammet, vilket kommer att innebära att fler slår i taket.

Tanken med studiemedlet är inte att det ska finansiera flera fullständiga studiegångar eller studier utan progression. Men när det inte finns möjlighet att välja en utbildning och efter en bit in på utbildningen byta studieinriktning utgör det ett hinder för studier.

Studenten som efter ett års studier inte kan byta till läkar- eller lärarprogrammet för att studiemedlet inte kommer att räcka till innebär i praktiken än färre läkare eller lärare i framtiden. Det innebär också att studenten eventuellt blir kvar i ett program som den inte trivs på, vilket minskar chansen för att studierna kommer att fullföljas.

Det finns dock flera möjliga lösningar. Det administrativt lättaste och mest effektiva hade varit att lägga till fler studiemedelsveckor inom ramen för nuvarande system. Vidareutbildning kan ske på olika nivåer och på olika sätt, vilket gör en generell förlängning träffsäkert för studentens behov av fler studiemedelsveckor. Men det finns även andra alternativ.

I Danmark ges möjlighet till extra studiemedel på avancerad nivå. Ett system med vikta studiemedelsveckor på avancerad nivå utöver dagens studiemedelveckor borde rimligtvis kunna implementeras även i Sverige. Det skulle lösa studiefinansieringen för många som slår i taket i dag, samtidigt som utbildningsvalen skulle styras mot progression.

Saco studentråd har tidigare föreslagit ett så kallat examenslån. Det innebär att den som slår i taket för studiemedlet skulle ges möjlighet till fler studiemedelsveckor men endast i form av lån fram till uttagen examen. Ett problem med detta är att det finns ett motstånd mot ökad belåning bland de som ofta behöver studiemedel mest. Samtidigt är detta förslag att föredra framför ingen finansiering över huvud taget i slutet av utbildningen, som i dag.

För att kunna möta framtidens behov av kvalificerad arbetskraft måste studiemedelssystemet vara utformat på ett sätt som möjliggör studier. Tanken med studiemedlet är inte att studenten ska ha möjlighet att studera för evigt. Men det måste vara utformat på ett sätt som kan finansiera en hel studiegång samtidigt som det finns utrymme för felval. Därför behövs fler studiemedelsveckor så att färre studerande än i dag slår i taket i studiemedelssystemet.

Albert Ohlin
Ordförande för Saco studentråd

Martin Macek
Tillträdande ordförande för Sveriges läkarförbund student

Albert Ohlin, Martin Macek

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023