Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Lärosätena får inget extra för omställningsstudiestöd

Det nya omställningsstudiestödet innebär att högskolor och universitet kan behöva uppdatera sitt utbildningsutbud. Kostnaden för det måste tas från befintligt anslag, då budgeten inte innehåller några extra pengar.

24 november, 2022
Linus Hellerstedt
Finansminister Elisabeth Svantessons (M) budget för 2023 innehöll inga extra anslag till lärosätena för det nya omställningsstudiestödet, som gäller från 1 januari.

Ett nytt omställningsstudiestöd, som gör att yrkesverksamma kan studera och behålla en del av sin inkomst, införs från 1 januari 2023. Centrala studiestödsnämnden, CSN, hanterar ansökningarna och sedan möjligheten att söka stödet öppnade 1 oktober har fler än 18 119 ansökningar kommit in. Prognosen var 5 300.

Fler studenter
Troligtvis innebär det att högskolor och universitet får fler studenter i vår, även om CSN konstaterar att alla ansökningar inte kommer kunna beviljas. Man vet ännu inte heller hur stor del av ansökningarna som avser högskolestudier.

Men det kan bli så att lärosätena behöver utveckla, alternativt starta nya, program eller kurser, tror flera representanter för lärosätena som Universitetsläraren har pratat med.

När finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade regeringens budget för 2023 fanns dock inga extra pengar anslagna till lärosätena. Det betyder att kostnaden för eventuella justeringar av utbildningsutbudet behöver tas från gällande anslag.

Kan trängas ut
Helena Pallin, chef för utbildningsstöd vid Karlstads universitet, menar att det kan leda till en ”utträngningseffekt”.
– Effekten av att det inte finns några extra medel för lärosätena kopplat till omställningsstudiestödet är att personerna som ska använda sig av det kommer konkurrera med övriga sökande. Och om antalet sökande är fler än platser kommer någon av grupperna inte få plats, säger hon.

Helena Pallin.

Vad budgeten hade behövt innehålla är svårt att säga, enligt Helena Pallin. De som söker omställningsstudiestöd har olika och individuella behov.
– Det är svårt att skräddarsy ett specifikt utbud åt dem. Utifrån det är det svårt att veta vad mer som skulle behövas, möjligen ett utökat antal platser generellt, säger hon.

Karin Åmossa.

”Väldigt märkligt”
Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF, tycker att universitet och högskolor borde ha fått extra medel.
– Det är väldigt märkligt att det inte finns med i budgeten, om detta är den politiska viljan.

Även hon nämner utträngningseffekt som en möjlig konsekvens av omställningsstudiestödet, då det nu får betraktas som ofinansierat för lärosätens del.
– Resurser behöver tillföras lärosätena för att de ska kunna utbilda alla som man utbildar idag och för de som kommer nya via omställningsstudiestödet. Annars måste man ju byta ut en studentgrupp mot en annan, säger Karin Åmossa.

Måste prioritera
För Högskolan i Kristianstads del innebär omställningsstudiestödet att man, på längre sikt, kan behöva prioritera de fristående kurser som efterfrågas av omställningsstudiestödets studenter. Samtidigt som nya kurser kan behöva utformas, enligt rektor Håkan Pihl.
– Att nya studentgrupper tillkommer utan att anslagen ökar innebär förstås större konkurrens om utbildningsplatserna. Andra studentgrupper riskerar att trängas undan. Det kan vara speciellt problematiskt i en kommande lågkonjunktur, säger han.

Håkan Pihl.

Trots att omställningsstudiestödet gäller redan från 1 januari går det inte att veta hur det kommer att påverka än, betonar Heidi Hansson, vicerektor med ansvar för utbildning vid Umeå universitet. Med tanke på att efterfrågan på arbetskraft är stor i norra Sverige är betydelsen av det nya stödet oklart, menar hon.
– Ett kriterium för att få stödet är att det ska stärka individens ställning på arbetsmarknaden.

Vill ha snabbt besked
På kort sikt bedömer Heidi Hansson att Umeå universitets kursutbud är tillräcklig för att möta behoven som kommer av omställningsstudiestödet. Hon fyller i att förändringar kan behövas på längre sikt och att avsaknaden av extra anslag kan betyda nedprioritering av vissa utbildningar.

Heidi Hansson.

Heidi Hansson efterlyser ett snabbt besked kring vilka utbildningar som de studenter som ansökt om omställningsstudiestöd avser läsa.
– Det hade förstås varit fantastiskt bra om vi redan i höst hade kunnat få kvalitativa uppgifter om vilka högskoleutbildningar som sökts där sökande har blivit beviljade omställningsstudiestöd, säger hon.

Universitetsläraren söker utbildningsdepartementet för en kommentar.

Linus Hellerstedt

FAKTA. Omställnings- studiestöd från årsskiftet

Från och med den 1 oktober 2022 gick det att ansöka om regeringens nya omställningsstudiestöd, där tanken är att yrkesverksamma ska kunna utbilda sig och behålla en del av sin inkomst.

 

CSN handlägger det nya stödet, och prognosen var att 5 300 ansökningar skulle komma in till vårterminen 2023. Hittills har CSN tagit emot fler än 18 119 ansökningar, fördelat på 15 609 personer.

 

Källa: Regeringen, CSN

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023