Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

New public management har försämrat arbetsvardagen

Om upplevelsen av arbetsvardagen hade varit involverad vid förberedelsen och implementeringen av organisationsförändringar inom högskolan hade sannolikt New public management inte införts i högskolesektorn. Det skriver Ronny Norén, docent i nationalekonomi.

7 november, 2022
Ronny Norén

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

Ett problem som tillkommit de senaste 10–15 åren är en tilltagande byråkratisering och centralisering inom universitets- och högskolesektorn. Med införandet av new public management (NPM) kom en brytpunkt i flera offentliga organisationer med följden att arbetssituationen i kreativa miljöer har förändrats markant.
Från att till stor del ha varit kollegialt styrd utifrån vetenskapliga normer till att vara styrd utifrån ekonomiska och administrativa normer, med organisationsmodeller hämtade från marknadsstyrda större företag, har hela beslutsstrukturen förändrats. Relativt små enheter inom den totala verksamheten har svårt att hävda sin existens i ett sådant system. Ett flertal debattartiklar om NPM är publicerade i olika fackliga medlemstidningar.

Målstyrningen enligt NPM har inneburit ett behov av ständiga avrapporteringar om genomförd verksamhet i kvantitativa termer, och prognoser om kommande, till administrativa beslutsfattare. Det har också inneburit kravet på en budget i balans för varje budgetår. Arbets­tid har översatts till budgetnormer. Dessa varierar på grund av skiftande arbetsbelastning. Inom högskolan har vi en variation från termin till termin på grund av studenttillströmning och forskningsanslag.
Administrationens uppfattning om vad som måste ingå för att mäta resultatet av forsknings- och utbildningsinsatser skiljer sig från lärarnas och forskarnas bedömningsbild, där även resultatet utvärderas i exempelvis uppnådda lärandemål. Detta skapar konflikter och tilltagande osäkerhet om tyngdpunkt inom verksamheten. Denna osäkerhet har markant ökat otrivseln på arbetsplatsen. Arbetsvardagen har helt enkelt avsevärt försämrats. Som konsekvens har ett antal mycket välmeriterade kolleger tagit beslutet att lämna sin arbetsplats i förtid, eftersom det har blivit en betydligt sämre arbetssituation.

I den ekonomiska vetenskapen är studierna av de nyttigheter som produceras och konsumeras centrala, inte individen. Individen uppträder rent tekniskt endast i sin roll som rationell nytto- och resultatmaximerande aktör. Följdriktigt missas individens upplevelser vid effektiviseringar av själva arbetsprocessen. Man kan helt enkelt inte identifiera de förbättringar som behövs i arbetsvardagen.
Den traditionelle arbetsmarknads- och organisationsforskaren är inte utbildad till att själv sätta sig in i upplevelsesituationen av arbetsvardagen. Upplevelsesituationen har stor betydelse för att en kreativ arbetsmiljö ska kunna upprätthållas och utvecklas. Då är det viktigt att begreppet upplevelser kommer in i implementeringsprocessen av nya organisationsstrukturer.
Om upplevelsesituationen av arbetsvardagen hade varit involverad i förberedelsen och genomförandet av organisationsförändringar hade sannolikt NPM, vars struktur leder till överbyråkratisering, inte införts inom högskolesektorn. Det är således av värde att visa att organisationsförändringar med uppnådd kostnadseffektivitet kan genomföras utan att organisationen behöver marknadsanpassas i termer av NPM.

Utgångspunkten är således ett kostnadsresonemang, där både direkta kostnader i termer av arbetsstödjande åtgärder har tvingats sättas in i efterhand och indirekta kostnader i termer av alternativkostnader, det vill säga upplevelse av att inte kunna fullgöra sitt grundläggande uppdrag inom kärnverksamheten, nämligen utbildning och forskning. För att kunna ägna sig åt dessa kärnuppgifter är slutsatsen att NPM måste avvecklas inom högskolesektorn.

RONNY NORÉN
Docent i nationalekonomi

Ronny Norén

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023