Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nya utbildningsministern lovar förändring

Utbildningsminister Mats Persson (L) aviserar att den nya regeringen kommer att genomföra ”stora reformer” inom högre utbildning och forskning.

4 november, 2022
MarieLouise Samuelsson
Mats Persson (L) är nytillträdd utbildningsminister. Några konkreta exempel på reformer har inte offentliggjorts.

Regeringen är som bekant nytillträdd och några konkreta exempel på reformer har inte offentliggjorts. Det handlar alltså om förändringar på lång sikt som exempelvis kan ingå i den kommande forskningspropositionen.
–  Men jag kan redan nu utlova att det kommer att bli stora reformer. Även om det kan dröja, säger Mats Persson (L) när Universitetsläraren intervjuar honom.

Ger besked om ESS
Däremot har Mats Persson snabbt prioriterat det som fanns överst på hans lista över brådskande ärenden, nämligen att ge besked om finansieringen av forskningsanläggningen European Spallation Source, ESS, i Lund.

ESS tillförs nu 1,5 miljarder kronor under en treårsperiod, fördelat över 356 miljoner kronor för 2023 och drygt en halv miljard under 2024 respektive 2025.
– Det är viktigt att ESS får de pengar som krävs, men det är också viktigt att det inte blir på bekostnad av annan forskning, säger Mats Persson.

Som Universitetsläraren skrivit om tidigare har ESS blivit försenat, kostnaderna har ökat stadigt och extratillskotten har blivit ett permanent inslag i statsbudgeten. Under 2022 tillfördes sammanlagt 640 miljoner kronor, alltså betydligt mer än vad ESS får för 2023.

Okunskap om ESS
I en intervju i Sydsvenskan uttryckte Mats Persson att det inte är en nackdel för ESS och Max IV att han som utbildningsminister bor i Lund. Men med det menar han inte att ESS och Max IV har missgynnats av utbildningsdepartementet, säger han.
– Inte medvetet, men det finns en omedveten okunskap om ESS. Samtidigt tror jag att det svenska forskarsamhällets nyfikenhet på ESS har ökat.

När det gäller den mer långsiktiga och övergripande politiken heter det i Tidöavtalet att universitet och högskolor ”ska styras mer utifrån principer om utbildningskvalitet och vetenskaplig excellens än av rena volymmål”.

Är det din uppfattning att volymmål fram till nu varit styrande på bekostnad av kvalitet och excellens?
– Det finns en målkonflikt mellan att koncentrera resurserna och den högskolepolitik som Socialdemokraterna har bedrivit som inneburit stor utbyggnad och regionalpolitisk hänsyn.

En annan punkt i Tidöavtalet är att lärarutbildningen ska reformeras, ett förslag som SULF kritiserar i en debattartikel i Dagens Nyheter. Förbundet ser det som ett exempel på politisk detaljstyrning, i strid mot den akademiska frihet som är inskriven i högskolelagen.

En rad regeringar har försökt att förändra lärarutbildningen. Vad kan den här regeringen åstadkomma som inte redan har provats?
– Vi står upp för den akademiska friheten, men politiken måste ta ansvar när lärarutbildningarna har så stora problem. Vi måste få till en bättre utbildning eftersom lärare är ett så oerhört viktigt yrke.

I Tidöavtalet heter det att ämneslärarutbildningarna bör koncentreras till de ”högst rankade lärosätena”, men Mats Persson passar på frågan om vilken rankning som i så fall skulle tillämpas.
– Men då de regionala skillnaderna mellan lärarutbildningarnas kvalitet är problematiska skulle en koncentration av utbildningarna till färre lärosäten kunna vara en lösning.

Beroende av externa medel
En annan fråga som är ständigt aktuell i forskarvärlden är hur finansieringssystemet fungerar, det ökade beroendet av externa medel och att forskare får lägga mycket tid på att söka anslag.
– Jag är ju gift med en akademiker (hustrun är professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, reds. anm.) och känner väl till forskares administrativa börda. Samtidigt är det viktigt att pengar beviljas i konkurrens.

Mats Persson anser att bristen på medel beror på befordringsreformen, då den har medfört att lärosätena utser professorer som inte har någon finansiering. Det ökar i sin tur beroendet av externa medel, menar han.

Högst på listan över vad han vill genomföra på lång sikt är att vända trenden av näringslivets minskande intresse för att investera i FoU.
– Jag vill undersöka varför företag väljer att investera i andra länder, varför multinationella företag i mindre utsträckning väljer Sverige.

Den nye ministern måste också ta sig an utredningen om forskningens infrastruktur, som är under beredning. Dessutom ska utredningen En effektiv organisation för statlig forskningsfinansiering överlämnas i september 2023.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023