Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Studieavgifter större del av lärosätenas intäkter

Antalet avgiftsskyldiga internationella studenter ökade även under pandemin. Också lärosätenas intäkter för betalande studenter ökar, totalt är de nu 963 miljoner kronor.

6 oktober, 2022
Per-Olof Eliasson

Trots coronapandemin fortsätter den långsiktiga trenden med allt fler betalande studenter, men med lägre ökningstakt än tidigare. Detta enligt Universitetskanslersämbetets analys av lärosätenas årsredovisningar 2021. Det totala antalet betalande studenter uppgick 2021 till 7 600 helårsstudenter, en ökning med 100 sedan föregående år. Det är en rejäl minskning av ökningstakten jämfört med innan pandemin, under 2019 ökade antalet med 900 till totalt 7 180 helårsstudenter, för att 2020 sakta ned till en ökning med 370 till totalt 7 500 helårsstudenter.

Studieavgifternas andel av de totala intäkterna för utbildning på grund- och avancerad nivå uppgick 2021 till totalt 963 miljoner kronor, motsvarande 3,5 procent av intäkterna. Man kan jämföra med exempelvis 2017 då motsvarande siffra var 2,9 procent.

Högst andel vid KTH
De lärosäten som har högst andel av intäkterna från anmälnings- och studieavgifter är KTH, 9,6 procent, Chalmers 8,0, BTH 7,6, Högskolan i Jönköping 7,1 samt Högskolan i Halmstad 6,8 procent.
Linnéuniversitet, som tillsammans med Högskolan i Halmstad granskas av Migrationsverket i en rapport om missbruk av studentvisa, får 3,9 procent av intäkterna från studieavgifter.

I analysen av lärosätenas årsredovisningar konstaterar UKÄ att den studieavgiftsbelagda verksamheten både har ökat i omfattning och i ekonomisk betydelse för lärosätena.

Flest från Indien
Enligt UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror är de fem länderna med flest ansökningar om uppehållstillstånd för studier i Sverige: Indien 2 140, Kina 2 089, Pakistan 995, Bangladesh 732 och Iran 596.

En intressant detalj i en rapport från Migrationsverket är att inför höstterminen 2020 införde Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, höjda språkkrav för studenter från Bangladesh varefter söktrycket omedelbart sjönk och antalet inresande studenter därifrån minskade från 1 042 år 2019 till 732 år 2020.

Något högre genomströmning
När det gäller genomströmning för internationella respektive svenska studenter generellt verkar internationella studenter ha något högre genomströmning. Läsåret 2018/19 var prestationsgraden 83 procent för svenska studenter och 85 procent för inresande studenter.

Examinationsgraden på masterprogram är väsentligt lägre. Vid studier på masternivå är det bara drygt hälften, 52 procent, som har tagit ut en masterexamen fem år efter påbörjat masterprogram. Det är oklart om internationella masterstudenter skiljer ut sig.

Per-Olof Eliasson

FAKTA. KTH toppar listan

Lärosätena med högst andel av intäkterna från anmälnings- och studieavgifter:

 

1. KTH, 9,6%

2. Chalmers, 8,0%

3. BTH 7,6%

4. Högskolan i Jönköping, 7,1%

5. Högskolan i Halmstad, 6,8%

 

Källa: UKÄ

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023